Här har det varit drama på morgonkvisten. När jag skulle göra min morgontoalett så hör jag ett ljud som inte brukar finnas där. Det piper hela tiden.

Jag hittar inte felkällan och tror tillslut att det är varmvattenberedaren som ger ljud ifrån sig. Har något gått sönder? Vad är fel? Är det varningspip?

I min pärm där jag har alla nummer samlade till de olika firmorna som installerat saker såsom denna jätteberedare (den står på toaletten därav min teori) så hittar jag ett till firman som installerade vattenberedaren.

Jag förklarar mitt ärende och killen börjar att gapflabba. En varmvattenberedare som piper! Det hade han aldrig under sina år som installatör hört talas om. Det enda råd jag får är att jag testar med säkringarna för att lokalisera pipandet.

Tala om att han nu har någonting att berätta för polarna vid fikabordet. Att det var en galning som ringde och trodde att en varmvattenberedare kunde pipa! Hahahaha…. jag är van, jag bjuder på det.

Pipande fortsätter och jag blir mer och mer nervös. Vid golvet, bredvid nämnda varmvattenberedare så sitter det ett litet fyrkantigt vitt märke. Jag börjar att rucka på det och därifrån kommer pipandet. Det är ett droppskydd som piper för att batteriet är slut. Jag känner igen droppskyddet eftersom det i början var en liknande situation vid diskbänken. Men det hade jag helt glömt bort.

Mitt stora problem nu blev att få tyst på skiten. Det var omöjligt att ta sig in i denna grej och ta ur batteriet. Det slutade med det som oftast funkar bäst, våld! Min irritation blev bara värre och värre och min tålamodströskel lika med noll. På en fredagsmorgon dessutom!

Så nu sitter jag med en demolerad droppvarnare som jag troligtvis inte får ihop igen, en skrattande installatör som jag “gjort dagen” för genom min korkade slutsats. Men som sagt, jag är helt borta när det gäller sådana här tekniska grejor och för mig skulle det vara det naturligaste i världen med en pipande varmvattenberedare.

Att få iväg sonen till skolan var jobbigare än vanligt eftersom jag inte hade den lugna och numera tålmodiga pappan tillhands. Allting blev ju förskjutet och stressen tog över. Men jag tror att vi var ganska överens när jag gick, för jag fick en lång kram av min fina pojke.