Etikettarkiv: vila

Skit i systemet

Så mycket jävla känslor hela tiden. Två dagar då jag inte riktigt klarat av att vila och vara här och nu resulterade i tidig hemgång och sömn i ett par timmar. Det är som om behovet av sömn är konstant oavsett dag och tid.

Men jag har inte kunnat vila på det disciplinerade sätt som jag hyfsat klarat tidigare. Det har varit för mycket tankar och skit i systemet sista dagarna. Vet ju varför. Tankarna far och flyger och jag försöker fly från vissa av dem. Gamla vanliga tankemönster tog kommandot direkt efter senaste terapin med A. För det var så jävla jobbigt att ens försöka själv…

Är så rädd för den dagen då de bara kommer utan att jag kan stänga igen på det sätt som jag alltid kunnat gjort. Att bli galen helt enkelt av allt skit som väller över mig. All denna jävla svarta gyttja som jag så naivt trodde mig hade kommit över redan. Men jag är ju mästare i att ljuga för mig själv, det vet ni ju redan, eller hur!

Vissa dagar funderar på varför jag ens håller på? Varför jag utsätter mig för allt detta som går så på djupet. Vet ni varför? Jo, för jag vill bli hel och det är i detta livet. Jag vill inte fortsätta på det livshjul av liv då jag gör andra illa och ljuger för mig själv hela tiden, då jag flyr från den jag är i alla olika känslorna. Jag vill bli hel och i det också tycka om mig själv. Acceptera den jag är i alla dess riktningar. Kunna se mig själv i spegeln och inte känna avsky. Stå upp för den jag är, även om det är besvärligt i vissa lägen. Vara mig själv och bli en hel själ för första gången, i alla fall så nära som det går. Det är därför!

Jag behöver hjälp av A. Det vet jag. Hoppas hon orkar med mig. För ingen annan har hittills gjort det. Antingen har jag tröttnat eller så har de dragit och tyckt att jag har varit falsk, hemsk och jag vet inte vad. Hoppas hon orkar hela vägen med mig. Om inte, så blir det att ”vända igen” och komma tillbaka och det vill jag inte. Jag vill komma vidare nu och slippa detta helvete igen. Ja, jag ser jorden som helvetet och inte någonting annat som de så kallade lärda försöker lura i oss. Helvetet är här och nu.

Skriva av sig och dela med sig. Kanske förstår någon, kanske någon inspireras av min kamp. Kanske följer med mig i så mycket.

Annonser

Medveten vila

Medveten vila

Har funderat mycket på detta med medveten vila. Inte vila utan medveten vila. Detta beror på orden jag läste på bloggen Eva Svärd Mrs Excalibur och posten med namnet Medveten vila för återhämtning. Tycker hon beskriver det så bra.

Har tidigare inte tänkt på skillnaden och hur viktigt det är för hjärnan att få denna medvetna vila, utan distraktioner av någonting. Att bara vara hemma så att säga men ändå distrahera sig för att man är rädd för tystnaden gör att återhämtningen tar längre tid.

Ha på TV:n i bakgrunden, lyssna förstrött på musik och att göra saker omedvetet gör alltså att återhämtningen tar längre tid. Klarar man av att fokusera på någonting som t ex ett tänt ljus eller vad det nu är, får hjärnan mer vila än om man inte är medveten i sin vila.

För mig är detta svårt, men jag har nu mer aktivt försökt att tänka på medveten vila. Jag tänder ett ljus och tittar på det. Försöker rensa tankarna och bara koncentrerar mig på ljusets låga. Det är svårt som sagt och klarar jag några minuter så är det bra. Ibland fokuserar jag på någonting annat och försöker stanna i det.

Ibland sitter jag ner, blundar och låter tankarna flyga iväg. Förstår nu att det inte riktigt är medveten vila, men det är ändå någonting som ger mig mer lugn och ro. Det måste vara tyst omkring mig då och kommer t ex en katt funkar det inte.

Har varit så rädd för tankarna. För det som kommer om jag inte distraherar mig själv. Alltid ha någonting omkring mig i form av ljud och väsen har liksom blivit någonting självklart samtidigt som det skett omedvetet för att rädslan styrt. Det resulterade i att hjärnan tillslut fick nog och inte klarade mer av intryck när det i höstas fick vågskålen att tippa över i total förlamning.

Detta är en viktig nyckel tror jag. Att lära sig att medvetet vila utan distraktioner så att hjärnan får möjlighet att återhämta sig. På riktigt. Ibland behöver det sättas ord på det som egentligen vore en självklarhet och för det tackar jag Eva Svärd och hennes ord.

Änglar & förmiddagspromenader

7 februari 2017 Katterna

Det är inte ofta jag ser alla tre katterna i samma säng, men i förmiddags hände det. En härlig syn!

7 februari 2017 Katterna äter

Att de äter tillsammans är vardag. Det gjorde de nästan från början. Maja, Felix och Maxi är mina änglar och blir än mer viktiga när inte Elias är hos mig.

De känner av mig på ett sätt som ibland får mig full i skratt och bara det gör att måendet förändras till det bättre. De är så viktiga för mig.

7 februari 2017 Maja

Maja när jag hade kommit hem från min förmiddagspromenad. Hon vill alltid vara med och är en väldigt nyfiken fröken katt.

7 februari 2017 Förmiddagspromenad

Det var några dagar sedan som solen tittade fram, men i morse fanns den där. Trots detta var tankarna tunga och egentligen vet jag inte varför. Men det är just detta som gör denna resa jag nu är på till ett helvete. En helvetesresa där jag saknar egna styrmedel och lärdomarna är svåra att se just nu.

7 februari 2017 Förmiddagspromenad

På förmiddagen fungerar jag bäst. Ju tidigare ju bättre men pratar vi före klockan sex så är det ingen idé. Har nästan ett tvång av att jag måste ut för att bryta tankarna och den så kallade medvetna vila som jag nu försöker mig på för att må bättre.

Men som sagt, idag var det tungt och då spelar inga hjälpmedel som helst någon roll, visst jag fastnar inte lika djupt och efter ett tag släpper det. Men jag kan nog säga att hela dagen varit lite dov för mig av olika anledningar. Uppgivenhet över sakernas tillstånd, samtidigt som jag vet att alternativet till kampen är än sämre.

I morgon ska jag utmana mig själv. Inte en, utan två gånger! Går det bra så kanske det blir några ord i morgon på bloggen. Det ni… (;-)

Semester- och dotterstid

Semester 2016

Nu har jag semester. Igår var sista arbetsdagen och nu är det ledigt i fem veckor. Känslan är faktiskt skiftande inför detta. Men det hänger på mig och mina val hur denna period ska bli. Så medveten om detta.

Valen gör ingen annan åt mig. Valen är mina och måendet blir därefter.

160728 Linn

Linn är hemma i Uppsala och hälsar på. Många vill ha ett besök under den vecka som hon är i stan. Ett par svängar har farsan fått umgås med dotra och ikväll kommer hon för att stanna ett par dagar. Längtar!

Idag när jag var ute och lufsade (ja, det känns så senaste tiden) fick jag en hel del tankar som jag inte riktigt vet varifrån de kom. Min kamp i motionsspåret applicerades på min kamp i det stora hela och likheterna är slående. Den insikten fick mig att kämpa vidare och orden jag fick till mig var till väldigt stor hjälp:

För även om det tar emot, så backa inte. Stanna då hellre upp och vila, men gå inte bakåt. Ta det lugnt på stället, andas och se dig omkring. Det är lugnt, det är ingen fara. Allt går inte i expressfart, det är liksom inte livets mening. Är det tvärstopp ett tag, så är det ok, men det viktiga är då att stå still eller ta små steg framåt. Inte backa, utan var där du är. Det är ok.

Ungefär så… tänk att jag ibland har så svårt att lyssna på det jag får till mig.

Loggar ur en tid

Nu har jag semester! Har funderat fram och tillbaka och har nu bestämt mig för att logga ur helt från bloggen och cybervärlden under fem veckor.

Fram till den 27 augusti så låter jag bloggen vila. Det gäller också mina konton på Facebook, Twitter och Instagram.

2015-07-17

I år ska jag ha semester som det var för några år sedan. Inga distraktioner av uppdateringar, flöden och bloggposter där orden och bilderna staplas på varandra. Det blir ett litet experiment detta. Kanske blir jag helt galen av tristess eller så stannar jag upp på allvar och fokuserar på helt andra saker i livet.

Bara vara, prata i telefon och träffa några vänliga själar, ibland bara sitta still på baksidan och lukta på blommorna. Dricka mitt kaffe och springa min runda. Aktivera både mig och min son på olika sätt. Umgås en del med de andra barnen och min familj.

Läsa en bok och titta på en film när jag stressat ner är ytterligare ett mål. För det har varit svårt sista tiden.

Så får det bli.

Med önskan om en fortsatt fin sommar till er som läser hos mig.

Minne av Eva

Fredagen blev märklig. På mer än ett sätt.

2014-01-31

Beskedet att tidigare arbetskamraten Eva Noréus hastigt hade gått bort lade sordin än lägre än avtackningar och andra världsliga saker som präglat de sista dagarna.

Nu var jag inte sådär jättenära arbetskamrat till henne, men jag minns henne väl för hennes rättframhet och goda humör, speciellt för några år sedan då hon hade tjänsterum på kansliet.

Jag hjälpte henne då med datorn är det var problem och saker och ting inte ville fungera och jag kommer ihåg henne för att hon även brydde sig om mer än själva det arbetsmässiga. Hon kunde fråga mig om hur jag mådde och hur det var. Det är jag inte van vid om jag ska vara helt uppriktig, för det handlar hela tiden om alla fel som det är på de arbetsmässiga arbetsredskapen.

Hon kämpade verkligen själv de senaste åren efter sjukdom och makens plötsliga bortgång. Livet kan inte ha varit lätt för henne.

Må hon nu få vila i frid och möta de nära och kära på Andra sidan!