Etikettarkiv: vänskap

”Inte jag inte, hur kan de tycka så?”

Tidig lördag morgon. Snorig och ont i halsen. Kom inte undan den här gången, men blir det inte värre än så här, är det ok.

Snackade om att äntligen komma iväg på Mamma mia! Here we go again med Frida, men nu vete fåglarna, vi får se om det känns bättre senare under dagen. Har ju velat se den filmen ett tag nu, mycket för att Cher är med…

Veckan som varit utmanar mig när det handlar om att våga komma nära människor. Med nära menar jag då känslor och djup utan någon som helt sexuell innebörd. Att öppna upp och prata om det som jag numera inte pratar med någon så mycket om. En lite märklig situation eftersom jag inte var beredd på detta och då speciellt inte på jobbet.

Hur nära ska man komma en arbetskamrat? Oftast har jag inga problem med gränserna och det brukar lösa sig själv. Men ni som följer mig vet att jag en gång i tiden inte riktigt klarade av detta och för mig personligen påverkade det mig mest negativt, även om jag då vissa dagar var tacksam och längtade till jobbet. Men i det stora hela blev det jobbigt och sen löste sig detta av sig själv eftersom personen slutade på jobbet.

Men då kom jag nära med hela mitt känsloregister utan att vara beredd på det och därför är jag försiktig. Kanske mer än nödvändigt och kanske för att det denna gång inte är inblandat något mer än vänskap, visserligen med djupa ord och tankar som ibland är tunga och som jag har svårt att dela med mig av numera. Blir också orolig över att jag ska ”ta över” för mycket och liksom uppfattas som en stor egoist.

jobbet84.png

En ung kille 1984 på Stiftsbyrån. Lokalerna låg högst upp på Fjellstedtska skolan i Uppsala. Det var tider det, eller? (;-)

Det var stor skillnad i början på ”Hedenhöstiden” (då talar jag om 80-tal). Då var jag totalt gränslös och fick två fina vänner som jag fortfarande i perioder umgås med, fast det var ändå på ett annat sätt då. Jag tyckte mig då kunna ”styra” saker och ting på ett annat sätt. Tala om att ha lärt sig den ”hårda vägen” genom livets realiteter, vilket nog banat iväg till det läge där jag befinner mig idag.

Känner mig mer omtyckt och respekterad än tidigare. Kanske för att jag nu mer kan ta emot människors välvilja och att de faktiskt på riktigt bryr sig om mig. Kanske för att jag har en chef och nära arbetskamrater som är helt otroliga emot mig? Fast även det är lite läskigt och obehagligt med de mönster som jag känner ligger där och lurar.

”Inte jag inte, hur kan någon tycka om mig?” ”De överdriver och säger så bara för att vara till lags och att de vill någonting arbetsmässigt”. ”Inte jag inte, hur kan de tycka så?”

Det finns många gamla tankemönster som jag har cementerat in i mig under många år. Tänker oftast, och då speciellt före min utbrändhet 2016, att det är bäst att inte öppna upp garden, utan hålla sig på sin kant. Hålla sig undan och liksom prata förbi eventuella betygelser i positiv riktning. Det skrämmer mig faktiskt att någon kan tycka att jag är ok och ibland till och med lite till. Men de är så fina emot mig att det liksom inte längre går att ”värja” sig fullt ut med gamla sätt att vara. Tacksamheten är stark.

Det är inget koketterande över detta, jag lovar. Det är ren och skär överlevnad som det handlat om. Åtminstone tidigare. Nu försöker jag verkligen att ändra mitt tänkande och se att det faktiskt kan vara så som de säger. Men nog fan är det svårt vissa dagar och nog sjuttsingen är det svårt att få en gammal inventarie att tänka om. Men de dagar med annat tänkande blir alltfler och sakta men säkert blir den där negativa själen alltmer positiv.

Projekt ”Tankeförändring” pågår… ….sedan 1965… (;-)

Annonser

Firande av födelsedag

26 april 2017 Ulrika fyller år!

Tofflan är absolut ingen femfemma, även om det var dessa siffror som idag skulle firas!

Stort grattis på din dag Tofflan!

Är tacksam att du är min vän och att vi är där vi är idag. Det känns väldigt bra! Tack för vänskapen och alla orden under året. Må åren för dig bli många till!

26 april 2017 White Lady

Det bjöds på en oerhört god White Lady.

26 april 2017 Födelsedagsbarnen först på tårtan!

Självklart skulle födslobarnet ta den första biten på den vita ladyn.

26 april 2017 Blombukett

Av sin älskade Anna fick hon en otroligt fin bukett.

26 april 2016 Presentbord

Presentbordet med blandade presenter. Av mig så fick hon en bok som fanns på önskelistan. Grattiskortet var ett sådant där häftigt årskort som berättar om saker som händer det året när Tofflan föddes.

26 april 2017 Tomatplanta

Denna fina tomatplanta fick hon av Annas mamma. Jättehäftig!

26 april 2017 Öppning av paket

Efter fika med bullar och kakor samt tårta så var det dags att öppna paket. Paketen innehöll bland annat böcker, en konsert med Eva Dahlgren och godis från Anna.

26 april 2017 Solnedgången 

Hyfsad ork till bussen och glad efter firandet av Tofflan! Vädret är verkligen aprilväder, idag har det nog vara alla varianter och att få avsluta kvällen med en fin solnedgång var liksom pricken över i:et.

Grattis, Anna!

Anna 14 november 2015
Middag i Stockholm innan Madonna 14 november 2015.

Hon är mor till våra barn. Hon har funnits med i mitt liv nu i snart 26 år. Hon har betytt väldigt mycket för mig för att utvecklas som själ i alla de känslor som vi har tillgång till. Idag är jag väldigt glad och tacksam över att kunna kalla henne för min vän.

Vi har haft en gemensam resa i det här livet som fyllts av utmaningar men också med många fina minnen och då främst mellan åren 1991-2007. Finns ingen själ som utvecklat mig mer. Vi båda är föräldrar till tre gemensamma barn som sagt och jag är tacksam och glad över att hon är mor till våra barn.

Idag är en stor dag för Anna och jag ska givetvis finnas med på ett hörn för att fira födelsedagen. Önskar henne allt gott i resten av livet och att åren blir många många fler. Du finns nära mitt hjärta och kommer så att alltid finnas.

STORT GRATTIS PÅ DIN FÖDELSEDAG, ANNA!

Utflykt & inställd mellofinal

Portionera ut orken. Fördela resurserna. Balans och att allt det där. Igår tog jag bussen till en arbetskamrat. Vi köpte med oss sushi som hon bjöd mig på.

Hennes hem var så fint och ombonat. Gästfriheten var påtaglig.

2 mars 2017 Katter

Kolla in samlingen av katter. Så fina.

2 mars 2017 Ugglor

Två ruggugglor i dess finaste bemärkelse. Det fanns många fina saker hemma hos henne.

2 mars 2017 Dåren och BigganHon ger mig mycket positiv energi. Det känner jag idag. Vi kan prata om allt – högt och lågt – och tillsammans med henne kan jag vara mig själv och behöver inte förställa mig att det är bra när det inre känner tvärtom.

Hon tar mig för den jag är och konstlar inte till det och det känner jag, vilket gör mig lugn. B är en klippa och förhoppningsvis kan jag själv ge något tillbaka. Hoppas det.

Det är märkligt vilka vägar livet tar. När jag testas och inte klarar av att hålla upp murarna eller vad det är, så öppnar sig andra vägar av kraft och positiva möten. Märkligt att mitt mod kommer först i en stor och jobbig livssituation att våga förändra. Tänker inte analysera sönder det som sker utan försöker bara att hänga med.

Skifte i umgängesfabriken och en aktivitet bokad nästa vecka. Skulle sen gå på melodifestivalfinalen lördagen den 11 mars tillsammans med Elias men jag får ställa in det för egen del. Jag vågar helt enkelt inte som det är just nu med mitt mående. Anna fick biljetten samt hotellvistelsen som en förtida 50-års present av mig. Det kändes bra att kunna ge henne upplevelsen tillsammans med vår son nu när jag inte riktigt orkar med. Jag kommer att heja på dem i TV-soffan.

Min favorit? Jag gillar Nano, Loreen och Robin Bengtsson mest, men lyssnar även på Jon Henrik, Axel Schylström och Owe Törnqvist med stor behållning.

Den vita rökdoftande Volvo Duetten

21 februari 2017 Vänskap

Tre äldre själar går alltid bredvid varandra med sina rullatorer och har gjort så under lång tid nu. Ibland när jag är ute och promenerar ser jag dem och blir varm om hjärtat.

Synen fick mig att tänka tillbaka på mitt liv och vänskaper som kommit och gått genom åren. Tilliten och förmågan att se bortom det svarta eller vita har varit svårt för mig och då speciellt under åren då alkoholen fanns i mitt liv. Alkoholen förstärkte de sämre sidorna hos mig och fick det svart-vita än starkare. Det har resulterat i flera förluster av vänner som jag idag kan sakna under vissa perioder.

Sommaren 1972 i Bergvik

Den där 6-åringen som kastades in i den rökdoftande vita Volvo Duetten förföljer mig fortfarande.

Att gråtandes titta framåt mot framsätena och inte få någon förståelse, inte ens från mor, utan bara tystnad, har nog vingklippt pojken mer än han först trodde.

Detta på flera olika plan eftersom han fortfarande känner sig illa till mods när han tänker tillbaka på den där sommaren 1972. Tror relationer oavsett karaktär tagit stryk av detta svek pojken då tvingades utstå.

Det tog många år som sagt innan pojken ens kunde koppla ihop detta med de relationsproblem som kom senare i livet. Vänskap, rädslan att inte duga och förgå istället för att förgås genom att straffa ut sig från någonting som kom för nära eller blev för allvarligt har skett flera gånger under pojkens år i det här livet. Det är som om pojken stannat känslomässigt och aldrig kunnat komma vidare.

21 februari 2017 Soldis

Idag finns mycket ledsenhet över hur mycket detta har påverkat. Tror att det är en stor orsak till problemen även med relationer där fröet till kärlek gentemot någon person och då helst av sitt eget kön funnits. Skam och känslor av äckel.

Det var ju detta som pojken inte förstod när han var 6 år att det var fel enligt hans föräldrar att “leka” med en annan pojke och oskyldigt utforska varandras kroppar. När man är 6 år styr nyfikenheten och någonting rätt eller fel finns inte i den åldern. Det visste inte pojken och hur skulle han kunna ha veta det?

Tankarna kring detta pratas det inte om inför någon… varje avvisning, varje bakslag och oförmåga att behålla en vän eller få ett positivt gensvar vid de få tillfällena känslor fanns med i bilden, de sätter sig som stora feta taggar i hjärtat.

Det finns någonting i pojken som hatar och säger att han förtjänar detta öde där han idag sitter ensam sedan flera år. Intellektuellt förnuft har inte en chans i detta.

21 februari 2017 Soldis

Det går inte att skylla situationen på andra. Ansvaret för sina relationer och att det gått som det har gjort med en del saker ligger inte på någon annan. En annan insikt finns idag om varför närmandet till andra människor varit svårt under livet och varför det i många fall slutat med konflikter och tråkigheter.

Det är väldigt få som varit med under många år. Kärlek och modet att våga har varit nästan obefintlig. Vågar inte och då vinner ensamheten. Så fungerar det ju.

Stor sorg kring tankarna om detta. Social och öppen i grunden, men många gånger finns inte förmågan att visa detta på grund av dålig självkänsla. Duger inte, värd mindre på något sätt. Tankar på hypnos för att “gå tillbaka” finns där och kanske är det en väg framåt?

För pojken i baksätet i den rökdoftande vita Volvo Duetten och hans vingklippta känslor är ständigt närvarande.

Claes fyller jämt

Claes 2014En av de personer som betytt väldigt mycket för mig i detta liv är Claes Göthberg.

Har faktiskt inte ord och kan inte på ett rättvist sätt beskriva hur viktig han varit för mig under åren.

Jag träffade honom första gången den 26 oktober 1983 då jag började jobba på stiftsbyrån som ungdomslagplats. Vi fick genast bra kontakt och sen har det ena givit det andra. Han är en av de få vänner som alltid funnits där.

Idag firar Claes jämnt och jag vill hedra honom med denna bloggpost och några bilder:

Vi skulle flytta från Stiftsbyrån 1989 och här packar vi.

I Järna 2001.

Island 2002

På Island 2002.

Göteborg 2003

På spexhumör i Göteborg 2003.

Det var en stor dag när Clabbe gick med i Facebook den 29 december 2013!

Tillsammans med Felix 2014.

Sista personaldagen för Claes i Gävle, januari 2014.

I mars 2014 var vi med i Expressen Söndag där jag berättade om min mentor genom detta liv.

Husbyborg 2015 och den årliga grillningen vid hans kolonistuga. En kär tradition som jag hoppas vi får ha i många år till.

Han har hjälpt mig mycket genom åren som sagt. I april 2016 skjutsade han mig med Maja för kastrering. Vad skulle jag göra utan honom?

 

Senaste grillningen i Husbyborg 2016 där vi fastnade på bild båda två.

STORT GRATTIS, Clabbe på din 70 årsdag! Må du leva i många år till!