Etikettarkiv: trötthet

Beslut inför nyår i en svår tid

Igår sov jag flera gånger. Precis som om kroppen måste ta igen sig efter veckan som gått. Var så trött och orkade inte mycket. Jag skulle gärna åka iväg på julmarknaden i Gamla Uppsala, men vet inte om jag orkar. 

Det basala, det jag har rutin på och kan, det görs. Min trygghetsbox är liten och ganska intakt. Går jag utanför den blir jag så trött efteråt. Egentligen har jag inga problem att gå utanför den i det jag har kontroll på (kanske är jag då fortfarande kvar i boxen?), men jag vet vad det kostar på i trötthet.

Usch vad jag ”dravlar” om mig själv och min ”svåra tid” men återigen, vart ska jag göra det om inte här på min egna blogg? Tänker inte få dåligt samvete för en massa saker längre. Det här är jag och min blogg är mitt vattenhål. Och ändå säger jag inte allt här, även om man kan tro det ibland.

En röd amaryllis i köksfönstret får idag ”bryta av” tuggandet i texten.

Min familj skyddar jag och pratar inte så mycket om. Det positiva och det som gör gott vill jag givetvis berätta om, men varför ska jag utsätta dem för ord om det är jobbiga tider när de själva inte får styra? Är rädd om min familj och vill dem väl, det är självklart för mig. Önskar att jag tänkt så mera förr i mitt bloggande. Men även en gammal Michelingubbe som jag lär mig.

Mentalt håller jag på att bearbeta en sak inför nyår. Man kan se det som ett nyårslöfte där jag ska återta mitt ätande och det jag stoppar i mig. Ett köttfritt 2019 kommer det att bli för mig. Vill inte kalla mig någonting av de vanliga etiketterna, men kött blir det inte i fortsättningen. Det finns så många fina alternativ idag och de kostar inte så mycket mer i pris. Faktiskt. För min egen kropp och min egen skull, men också för att jag hatar den industri av dödade som pågår dag ut och dag in över hela världen, där djur får sätta livet till för att vi ska ha mat. Det värsta för mig är hur kycklingar behandlas och efter 35 dagar dödas de. Har sett så mycket skrämmande bilder att hälften vore nog. Jag vill inte vara en del av detta genom mitt ätande av kött längre.

Detta har skavt inom mig under flera år nu, detta med mitt köttätande och det har blivit allt svårare för mig att njuta av en köttbit. Det är dags nu att göra någonting åt det.

En svår tid är det inom mig. Det vet ni som läser här. Vet inte hur jag kommer att må efter nästa besök i Stockholm, men någonting säger mig att det är ”allvar nu”, Ni ser, jag försöker fortfarande ha ”kontroll” på det som komma skall. Detta sjuka kontrollbehov, i det lilla och i det stora, är min största fiende.

Annonser

Bångstyrig gubbe

181006 01 Höst 1

Molande huvudvärk, en enorm trötthet och som löken på laxen magsjuka. Kroppen gör sitt yttersta för att säga ifrån en bångstyrig gubbe som försöker leva ett annat liv.

181006 01 Höst 2

Ett par halvdagar och i helgen sömn i massor. Sov i nästan 12 timmar natten mellan fredag och lördag. Orkade bara vara uppe till 20.00. Sen sov jag ändå ett par svängar på lördagen. Kroppen är begränsad numera.

181006 01 Höst 3

Tyvärr bråkar magen med mig nu. Så illa att jag kört på vätskeersättning sedan igår för att få i mig någonting nyttigt.

181006 01 Höst 4

I torsdags träffade jag Anna. Vi var på föräldramöte om gymnasiet och de möjligheter som där finns. Intressant och så stor skillnad mot när jag var ung.

Som sagt, i lördags var jag ganska mör, men ändå tvingade jag mig att tvätta ett par maskiner och dammsuga lite. Orkade bara halva huset, men ändå.

Har inte gjort så mycket mer. Bytt från Netflix till ViaPlay eftersom jag avskyr alla serier som nu finns på Netflix! De dominerar totalt och jag vill se film, inte långa serier som pågår länge. ViaPlay hade lite sämre utbud, men där finns det hederliga filmer i alla fall.

Var i valet och kvalet att ställa i lunchen med Clabbe idag, men jag vill ju träffa honom och sen vet jag att han inte kommer ut på Facebook med sitt vanliga konto. Vill ju hjälpa honom så att det blir rätt. Han kommer hem till mig med lunch, så det är ju ett plus det också (;-) Men det kanske slutar med att jag inte kan äta någonting…

Alla bilderna visar mina goda röda äpplen. De är på väg att ramla av nu, men smakar fortfarande fantastiskt gott. Hösthelvetet är här och det är bara att göra det bästa av varje dag.

Oljud, sprängskalle & nyval

night television tv video

Photo by Tookapic on Pexels.com

Sprängskalle och ganska låg. Orkade bara halva dagen och höll på att somna på bussen på vägen hem. Två timmars sömn på eftermiddagen.

Medvetenheten är min räddning. Tålamodet mitt hopp och acceptansen det som gör att inget kommer att fastna en längre tid. Det måste jag tro.

En granne håller på med någonting sedan i lördags. Oljudet är så pass högt att man blir irriterad av det surrande som pågår till och från under flera timmar. Låter som en humla som går på speed. Det är ingen borr utan låter mer som putsning av något slag. Irriterad blir jag i alla fall alltmer över att grannen inte ens pratade med oss, de som bor närmast, om vad som komma skulle. Då hade jag haft mer acceptans över oljudet. En annan granne skriker VAKNA!! massor av gånger vid 4-tiden och den som vaknar, det är jag!! Tröttsamma grannar…

Ulf Kristersson ska försöka bilda en ny regering. Lycka till säger jag bara! Det kommer att misslyckas eftersom ingen vill ändra sig och läget är lika låst som tidigare. Vänstersidan är i klar minoritet i dagens riksdag, men det vågar inte högersidan utnyttja. SD ignoreras fortfarande och i och med det kommer ingenting att hända. En liten minoritetsregering är också svårt att tro på, vem ska passivt stödja en sådan under fyra år? Något nytt tror jag ingen kommer att acceptera. Men med dagens ynkryggar och fegisar vet man inte.

Nyval kommer bara att gynna SD, därför måste en lösning ske. Men jag är tveksam till att någonting nytt kommer att hända under de veckor som kommer.

Äventyret i Linköping

För gemene man är det jag nu ska berätta inget att yvas över, men för mig med mitt ”bagage” så var det sannerligen ett äventyr.

180924 Norrköping2

En oväntad paus i Norrköping.

Tåget i Uppsala var inställt på grund av fordonsfel. När jag mötte upp Eva och Annika på centralstationen vid 8-tiden bestämde vi efter detta besked att vi hoppar på nästa tåg mot Stockholm. Vi hade då inte tappat så många minuter till vårt anslutningståg i Stockholm som skulle ta oss till Linköping. Hoppet om en bra resa fanns då fortfarande kvar…

Men, så var inte tanken med denna dag att förmiddagen skulle flyta på. Tåget vi satt på stannade plötsligt och vi blev stående strax innan Knivsta på grund av att det stod ett trasigt tåg framför oss. Tiden gick och tillslut hade vi inte en chans att hinna med vårt anslutningståg. SJ lovade att försöka få det att vänta, men icke.

180924 Snälltåget

Snälltåg mellan Stockholm och Norrköping, sen fick vi kliva av…

Vi bestämde då att hoppa på ett annat tåg mot Linköping när vi kom till Stockholm. Jag fattade inte att det var ett annat bolag, men visst var det konstigt med både tassar och ordet snälltåg på sätena. Men uppriktigt sagt, var jag redan nu ganska trött i skallen och liksom bara ”hängde med”. Vi ville ju också komma till Linköping i hyfsad tid eftersom vi inte hade så många timmar på oss så att säga.

180924 Norrköping

En konduktör på snälltåget var inte alls snäll, utan vi blev avkastade i Norrköping för att vi saknade biljetter. Vi hade ju våra ursprungsbiljetter men de ”dög” inte även om de samarbetar med SJ så var de ett eget bolag och våra biljetter funkade inte, utan det var bara att kliva av.

Anders, en annan arbetskamrat, som tog bilen till mötet, hörde om vår nöd och var så schysst att han hämtade upp oss i Norrköping. En annan resenär som hette Tilda led också nöd över tågbolagens agerande och fick hänga med oss till Linköping. Det var då skönt att slippa allt som hade med tåg att göra. Tack Anders!

Vi träffade Ingegerd och en annan Anders från Linköpings stiftskansli. De mötte upp oss vid ett lunchställe där vi blev bjudna på lunch. Eftersom vi nu var en timme sena kände åtminstone jag alltmer stress att få komma iväg och se programmet Public 360 ”på riktigt” i aktion. Försökte elda på mina arbetskamrater så gott jag nu kunde. (;-)

180924 stiftskansliet Lin3

De har sina lokaler i en gammal byggnad i centrala Linköping. På deras hemsida hittar jag följande information om stiftet:

Linköpings stift är en av Svenska kyrkans 13 regionala enheter och omfattar norra Småland och Östergötland. Stiftets uppgift är att stötta de 103 församlingarna i området och att förvalta kyrkans tillgångar. Biskopen i Linköpings stift heter Martin Modéus

180924 stiftskansliet Lin4

En bok och ett vedträ. Detalj i en av trapporna hos Linköpings stift.

Programmet Public 360 har de kört sedan juni 2017 och med det vet de vilka fällor och vad vi ska undvika när vi nu själva ska börja använda 360. Programmet är ett system för enkel och effektiv hantering av ärenden, dokument och arkiv.

Efter den två timmar långa genomgången kände jag bara: ”Kör igång, vi börjar i morgon” eftersom jag ser potentialen i programmet och att det kommer att både förenkla och lösa trögheten i de system vi har idag.

180924 stiftskansliet Lin2

Dessa godsaker var till andra gäster hos Linköpings stift.

180924 stiftskansliet Lin

Linköpings stift har häftiga kontorslokaler.

Tiden gick fort och mitt tåg tillbaka gick klockan 15. Mitt huvud var fullmatad, dels av förmiddagens upplevelser och dels av all information om programmet, att det kändes skönt att få åka hem. Jag var ganska slut som människa, men jag hittade till järnvägsstationen i alla fall.

180924 Linköping

Allt gick som en vårbäck, ”flowet” var där på hemvägen. Inga förseningar och inget konstigt hände. Tack SJ, tack för det. Sen att en dam konstant pratade i mobiltelefonen som gjorde att jag var tvungen att lyssna på musik för att stå ut, det var liksom helt ok, bara tåget gick som det skulle.

Äventyret i Linköping kommer jag komma ihåg ett tag. Sitta bland hundar och få beskedet om att vi måste kliva av, då kunde jag inte annat än skratta i mitt inre…

Trötthet, jobbet & hittaut.se

180804 Smultron

Får symbolisera samhörighet.

Nu har jag jobbat en hel vecka efter min semester. Känner hur välsignad jag är som har detta jobb. Trots att jag har haft samma arbetsgivare i många år nu har jag inte tröttnat, utan känner tillförsikt inför framtiden. Det beror på att jag under åren fått prova på nya arbetsuppgifter och nu dessutom fått en ny inkännande chef sedan ett par år. Hittar inget annat ord än att jag är välsignad över den tålmodighet som de visat mig efter min sjukskrivning och den ständiga trötthet som jag lever med.

180804 Rosor

Min rosenbuske ger kraft.

Trodde det skulle bli jobbigt när så många arbetskamrater slutat, men det har funkat förvånansvärt bra. De som kommit och som jag jobbar nära numera, har varit väldigt bra att ha att göra med. Hoppas det fortsätter så och denna vecka jag jobbat lovar gott.

180804 Äppleträd

Det stora äppleträdet.

Mitt stora äppleträd på baksidan växer så mycket att det tynger ner sig själv väldigt mycket. Så många äpplen! Har aldrig sett något liknande. Hoppas trädet orkar med alla frukter som nu är på väg.

Frida och Elias är hos mig. Idag ska vi ut på jakt efter koder. Vi ska hjälpa mormors andra hälft L som är med i någonting som heter hittaut Uppsala. Man letar efter så kallade checkpoints där det finns siffror som ska samlas in. I Storvreta ska det finnas åtta olika checkpoints och vårt mål är att hitta dem alla åt L. Projektet drivs ideellt av orienteringsklubben OK Linné. Noterar att det regnar en del nu på förmiddagen, så kanske blir jakten uppskjuten tills i morgon, söndag.

Vi får se hur mycket jag orkar lunka runt efter koder. Just orken och min trötthet oroar mig. Nu när jag jobbat är det inte så mycket mer som jag klarar av. Samtidigt finns det en del i mig som vill kämpa vidare och har svårt att acceptera att jag bara fungerar bra halva dagar. Det måste finnas mer kraft i mig än den jag nu har. Sakta men säkert har jag sedan jag blev sjuk blivit starkare och tyckt mig orka mer, men nu känns det som om det tagit stopp. Det oroar mig. Det har inte gått bakåt nämnvärt, men får jag inte vila en stund på eftermiddagen, då orkar jag max till kl 22 på kvällen. Om ens det.

Det kanske ser ”normalt” ut men i detta finns också denna ständiga trötthet som jag känner. Det är bara de första timmarna på morgonen som det känns som ”förr” och ju längre dagen går, ju mindre orkar jag. Är det dessutom stressigt och många bollar (för mig) i luften så tar jag slut än snabbare. Ett exempel är att jag i onsdags hjälpte styvsonen att flytta och den ansträngningen gjorde att jag två kvällar i rad var helt osocial trots att Frida var här. Det gör mig ledsen att jag inte orkar ett dugg och måste gå och sova flera timmar före mina barn.

Det är en daglig kamp detta. Försöker att inte oroa mig och försöker att leva efter mina förutsättningar och liksom portionera ut orken, men ofta så går det inte bra eftersom jag vill så mycket mer än jag kan. Detta tär på mig även psykiskt och gör att jag bara vill lägga mig ner. Orkar liksom inte med oväsentligheter och känner mig både sur och vresig inför petitesser.

Regnet kom (med en massa dunder)

Det kom en härlig skur med en del blixtar och åska vid 8-tiden i morse. Men det var ändå alldeles för lite. Jag filmade flera små snuttar och försökte sen få ihop det till en kortare video men det var svårt. Jag är inte så bra på att klippa och få det bra. Tänkte på Jordan och hur otroligt skicklig han var på detta, när han på ett kick sammanställde mina små Englandsfilmer på ett suveränt sätt.

Det var ju faktiskt det första riktiga regnet denna rekordtorra sommar:

För mig hade det fått fortsätta längre. Det kom en del, men ändå alldeles för lite för den knastertorra marken.

Hade behövt en syster i huset varje dag. En som kommer med kraft och energi när jag själv ingen har. Idag är jag så trött och har ingen som helst ork till någonting. Vet att värmen och det kvava gör sitt till, tillika den här hjärntröttheten som är så svår att acceptera. Något bättre blev det efter regnet men luftfuktigheten är hög och ligger på 84% och temperaturen 24 grader. Det är som om luften är ”tjockare”.

Nattens dröm var obehaglig och det kändes tröstlöst när jag vaknade. Vill liksom krypa ur mitt skal och bara sticka ifrån allt jag känner. Förhandla i andra sfärer eller hur jag ska uttrycka det tar på psyket. Stolparna går inte att rubba.

Kanske känns det bättre på onsdag kväll då jag vet att allt har gått bra den dagen. Men jag förstorar upp saker så till den milda grad, att jag liksom inte vet vart jag ska ta vägen. Sen går det oftast hur bra som helst. Att köra en mellanstor lastbil och backa lite, det är väl ingen konst?

Uppdaterat
Vid 13-30 så drog det igång igen med massor av regn och en massa dunder. Blixtar och åska så sladdar och doningar drogs ut och det hörs fortfarande långt borta och nu är klockan snart 16! Det har regnat massor under dressa timmar dessutom. Prisad vare Gud!