Etikettarkiv: tidigare liv

En dag… en dag…

Går och går. Oron och gråten turas om. Skavsår i både själ och lem. Hemfaller hela tiden åt självömkan och självhat. I en sådär lagom blandning som förgiftar allt.

Ni vet att jag tror på evigt liv och reinkarnation. Tror på karma och att det man ger ut, det får man igen. Kanske inte i detta liv utan någon gång. Man är där man ska vara så att säga. Man är resultatet av de handlingar man gjort, i detta livet och tidigare. Den tron sitter djupt i mig.

Vetskapen om att jag tidigare varit förövare finns i mitt djup. Så vet jag att det har varit. Men ibland orkar jag inte med att jag nu betalar tillbaka i form av ensamhet och längtan efter närhet men även att få uppleva de känslor jag föraktat och flytt från i tidigare liv.

Visst fan slår tanken mig att allt detta bara är trams och humbug. Att det inte finns tidigare liv och karman och allt sådant, men då får jag än mer ångest och mår än mer dåligt, för då förstår jag ingenting?! Vad är då meningen med allt man går igenom och som jag själv får känna av i det här livet? Händer saker och ting bara av en slump, otur eller vad du vill? Händer allt bara ut i meningslösheten?

Jag vägrar att tro på det. Gör jag det, då går jag definitivt under. Då tappar jag allt hopp. Alla mina förnimmelser, tankar, känslor och upplevelser, är de då bara bluff och något som luras med mig? Lurar jag mig själv? Fan, vad jag i så fall måste vara en duktig självbedragare.

Som tur var fastnar inte den hopplösheten i mig länge. Liven, mönstren och varför jag är där jag är. Den tron är ändå bättre än detta med att saker och ting bara händer utan anledning.

Man kan diskutera detta och ha olika åsikter om varför vi finns och varför vi är med om det vi är med om. För mig är det enda chansen att orka vidare att tro på reinkarnation, evigt liv och karma. För andra är tankarna precis tvärtom och så även resonemanget.

Är allt redan förutbestämt så är det väl ingen idé att anstränga sig? Varför drabbas jag av allt elände? Varför drabbas just den och den av detta hemska?

Stolparna och de stora händelserna kommer vi att möta oavsett, men vi kan välja hur vi ska möta dem. Ungefär så tänker jag.

Just därför känns det hopplöst ibland. Att försöka, att vrida och vända och ändå verkar ingenting hända. Tålamod är svårt ibland. När får jag uppleva passion och känna pirret? Aldrig i det här livet? Känns tufft att tänka på detta och kanske är min återbetalning så pass stor att jag inte får vara med om det den här vändan?

Men vad fan är alternativet? Lägga sig ner och dö bara? Ge upp? Vad händer då? Returbiljett direkt hos Sankte Per och ner igen?

Hur var det nu jag själv resonerade? Det som är menat att ske, det sker, sen att det tar lite tid det beror på ens val… ja, jag vet, jag vet… tålamod herr Olsson, tålamod. Det finns ju någonting starkt och stort i mig som gör att jag inte går sönder, utan orkar vidare. Sekund för sekund, minut för minut, timme för timme, dag för dag, vecka för vecka, månad för månad, år för år osv osv osv in i evigheten… en dag… en dag.

Annonser

Sorg och ångest

Nu ska jag vara allvarlig. Det illustrerar jag med blommor från Israel.

Blommor från Israel 2016

Sorg och ångest.

Blommor från Israel 2016

Den här vintern/våren har lärt mig en massa saker som jag hade glömt bort eller som jag inte trodde gällde mig.

Blommor från Israel 2016

De människor jag dras till, de dras inte till mig. De människor som dras till mig, de dras inte jag till.

Så har det nästan alltid varit i mitt liv. Har det inte varit så, då har jag fegat ur och inte tyckt mig vara värd någonting. Straffat mig ur och liksom tappat det helt.

Blommor från Israel 2016

Självklart så försöker jag rannsaka mig själv om varför det är på detta viset. Hamnar hela tiden i en skuld jag behöver betala tillbaka. En gammal sådan som spänner över tidigare liv.

Blommor från Israel 2016

Det är så mycket som har gått åt rätt håll för mig det senaste åren. Men den största längtan består.

Blommor från Israel 2016

Idag vet jag också att jag dras till människor och inte kön. Ett tag trodde jag att jag var homosexuell till 100%, men så är det inte. Det vet jag idag.

Blommor från Israel 2016

Var helt övertygad ett tag om att det är en man som jag ska leva med. Men idag är jag inte alls lika säker efter känslor som kommit till mig och som jag inte trodde fanns där. Känslor som överraskade mig.

Blommor från Israel 2016

Men jag är mer än lovligt förvirrad när det handlar om känslor till andra människor oavsett kön. Men en sak är jag helt säker på idag och det är att jag kan attraheras även av kvinnor i djupet av min själ. Inte bara män…

Blommor från Israel 2016

Ibland känns det som om det är mitt kall att lära mig att avsluta det här livet i ensamhet. Att leva ensam och inte hitta någon partner. Försöker vila i det faktumet, men då kommer känslorna direkt till mig: Sorg och ångest.

Försöker släppa taget om dessa tankar och låta det bli som det blir, men jag blir ständigt påmind om att det finns någonting annat. Då är det svårt att se tiden an och hoppas att någonting händer ju mer social jag blir och som jag faktiskt har blivit sista åren. Jag försöker och jag förlorar.

Blommor från Israel 2016

Det är både fördelar och nackdelar med att lära känna sig själv på djupet. Det jobbigaste för mig är att längtan efter någon att älska har blivit allt starkare. Någon att dela mitt liv med, skratta och prata allvar och beröra. Beröra och krama om. Ett livslångt team i vått och torrt.

Vänner har jag så det räcker och jag är väldigt glad över dem, men det är inte ytterligare en vän jag vill ha…

Blommor från Israel 2016

Det är bara mig själv jag kan vända mig till. Försöka förstå och vila i det som är. Men ibland så förstår jag inte saker och ting och det känns tufft att skaka på sig och försöka igen. Gå vidare och inte känna så jävla mycket. Sorg och ångest.

Livsstilsmässan

2016-04-09 Livsstilsmässa

Livsstilsmässan i Uppsala besökte jag en sväng tillsammans med syrran och två andra vänner. Det var både stort och smått men ingenting var så pass intressant att jag testade eller köpte med mig hem.

Faktum var att jag vid vissa bord kände en slags olust om jag ska vara uppriktig. Kändes som att vara på Kiviks marknad, men det fanns även sådant som kändes seriöst och väl menat.

Huvudsyftet var att gå på storseans med Benny Rosenqvist. Han har jag läst flera böcker av och tycker han verkar vara en klok och vis själ. Första delen av de två timmarna var ren seans och under den andra delen fick vi ställa frågor. Han bjöd generöst på egna upplevelser och till stora delar kände jag att hans bild av varat är samma som jag själv har. 80% köper jag rakt av och resterande 20% kände jag själv viss tveksamhet till.

Ett exempel är detta med att vi bara har “rester” av 4 liv tillbaka med oss i det här livet samt att det finns mörkare krafter från andra solsystem här på jorden för att utmana oss, så kallade psykopater… har lite svårt att ta till mig denna medvetna ondska eller hur jag ska uttrycka det.

Ingen föds programmerad ond, oavsett vart den kommer ifrån… vi är blanka från början ur alla aspekter. Benny nämnde också någonting om att vi har tre fribiljetter i livet när vi är nära döden men ändå får leva vidare. Det fick jag inte riktigt ihop med mitt inre och de tankar jag har kring detta med liv och död eftersom jag alltid känt att det handlar om vad man bestämt innan man går ner…

Satt och funderade också på detta med unga och gamla själar och när man liksom kommer till och blir ett medvetande… när man är gammal själ och tillräckligt vis, vad händer då? Går man upp i någonting gemensamt och försvinner eller börjar man om då? Kommer man dit någonsin? En del funderingar kring tiden susade också förbi, men jag frågade aldrig om det…

Vid ett par tillfällen rös jag till som en tok och det tror jag betydde att just de partierna är viktiga för mig själv just nu att infoga i mitt egna liv, där jag är så att säga. Det handlade en del om karma och relationer och hur viktigt det är med positiva tankar och sådant. Rosenqvist är ärlig i sitt uppsåt och inte ute efter att lura människor genom så kallad cold reading, även om jag ibland fick känslan att han av ren otålighet tolkade vissa andar på ett sätt som ibland inte stämde helt. Han har gjort detta så många gånger och kanske går en del på rutin i det egna inlyssnandet?

Ähh, jag vet inte… mycket var rena fullträffar som han inte kan ha haft en aning om så det är för mig inget tvivel överhuvudtaget om att han har en ledning rakt upp. Vet inte vem jag ska övertyga eller inte med min recension av hans seans?!

En känsla jag dock fick är att han ofta får stångas mot oförstående människor som gör allt för att dra ner honom och vara negativa. Ett stressat liv där han far fram och tillbaka och glömmer bort att ta hand om sig själv var också en tanke som dök upp vid ett tillfälle hos mig.

Han berättade bland annat om att han kände sig hemma i Rom där han varit 48 gånger och att Venedig var en stad som han inte alls ville vara i. För mig är ju London en stad jag älskar och vill åka till hela tiden och för mig var Rom en stad jag bara ville ifrån…

2016-04-09 Livsstilsmässa
Syrran med väninnan B.

På tal om att vilja ifrån, när seansen var klar så ville jag bara ifrån alltihopa. Vet inte riktigt varför, men jag kände mig helt dränerad och slut. Vi lunchade dock först allesammans innan jag åkte hem och slocknade i soffan.

2016-04-09
Syrran och jag efter storseansen med Rosenqvist.

Är inte alls i fas just nu. Svårt att sätta ord på det. Känner mig fel i livet och har faktiskt ganska jobbiga tankar och känslor inom mig. Livsstilsmässan och dess energier förstärkte den bilden och det motstånd som av någon outgrundlig anledning finns inom mig.

Tror att det handlar om rädslor att förändras. Att jag krampaktigt håller mig kvar vid det gamla, både vad det gäller mitt boende och jobbet. Inte vågar söka relationer och ta initiativ. Min egen lilla limbo. Ibland känner jag mig väldigt långt ifrån mig själv eller hur jag ska uttrycka det. Sen det här med sorgen som bara finns där. Sorgen över att det blivit som det har blivit och i det kommer det jag skrev om i förra bloggposten, denna självömkan.

Det är ändå viktigt att gå och lyssna på sådana som Benny Rosenqvist för mig. I botten så vet jag egentligen det jag behöver, men det är nyttigt att bli påmind och inte tappa bort sig själv och vad jag gör här på jorden. Det är så lätt att glömma bort och bara leva på ytan och i det materiella.