Etikettarkiv: Storvreta

Torrt och gult

180726 maja slut

Maja har givit upp nu. Hon vill inte ens gå ut längre. Ligger bara och pustar. Det är för varmt för henne.

Själv kände jag att jag måste ut tidigt, så före 9 drog jag iväg på en promenad (slingan 5,3 km och 7 207 steg). Trots den tidiga timmen var det redan hett och i slutet av min promenad var jag helt slut och genomvarm.

Detta är den varmaste sommaren som jag har upplevt. Tänker tillbaka och hittar ingenting liknande. Varmaste och torraste. Tog en del bilder för att visa er hur det ser ut i Storvreta just nu på sina håll.

180726 gula löv

Träden och buskarna med både grönt och gult kämpar just nu. De trivs inte alls i denna torka.

180726 gul gräsmatta

Torkan tar kål på växtligheten. Här brukar det normalt växa gräs.

180726 gul fotbollsplan

Skogsvallen och den stora fotbollsplanen där är mer gult än grönt numera.

180726 gula ormbunkar

Dessa stackars ormbunkar har helt dukat under för hettan.

180726 blå dörr

Det är alltmer gult och uttorkat där jag går mina promenader. Det var jobbigt att promenera idag trots att jag var så tidig. Luften känns tyngre på något vis och för varje grad som den stiger blir det bara värre. Trots att jag tog det väldigt lugnt och försökte ransonera med mina krafter.

180726 blå himmel

Inte ett moln på himlen. Först på lördag ska det komma regn. Jag hoppas verkligen att det blir mycket och länge. Det är för mycket nu helt enkelt. När jag skriver detta har vi 31 grader och jag sitter i köket med fläkten nära. Det enda som funkar ok just nu och då är det inte alls synd om mig, tänk på de äldre som på många håll nu har ett rent helvete.

Idag är det min sista semesterdag för i år. Jag har nu tagit ut varenda dag som går. Nu blir det jobb året ut och lika bra är väl det. Semester är inte min grej. Åtminstone inte nu och när jag lever ensam. Att få åka till jobbet och komma in i rutinerna igen är en välsignelse för mig. Hoppas att den förändringen också förändrar andra saker.

Mina blogginlägg kommer bli färre. Kommer inte ha orken som nu när jag har haft semester att blogga varje dag som det nästan blivit. Torrbloggningen upphör med andra ord… (;-)

Annonser

Till TippToppens topp

180723 Tipptoppen

Nu har jag ingen aning om hur hög TippToppen är, men för en 50+ och numera ganska fetlagd gubbe var det inga problem att ta sig upp. Visst, lite mer fart på andningscirkulaturen noterades en liten stund efter uppstigandet, men annars gick det finfint.

Kring 25 grader är perfekt väder för en sådan som mig och när det även blåste lite gjorde det dagens promenad behaglig. 5,4 km och 7369 steg stannade siffrorna på och då tog jag det väldigt lugnt och försökte njuta av att vara ute denna fina högsommardag.

180723 Tipptoppen2

Här finns många minnen från de tidiga åren i Storvreta, då med barnen framförallt. Noterade den fina lekplatsen i vänster som jag inte sett tidigare samt flera uppställda bord och en iordningställd grillplats.

Märker att jag fastnar i det gamla en del. Tänker tillbaka och minns. Det är väl ifrån detta en stor del av min ångest och oro får sitt bränsle. Det som en gång var och det som försvann och att jag liksom inte lyckats att ersätta detta i nutid med ny partner, vänner, socialt liv och att se mig själv som ”värdig” att få leva ett hyfsat liv i några år till.

180723 Tipptoppen4

Tog mig vidare och hittade fler vägar upp mot TippToppen. Torrt och gult i terrängen.

180723 Tipptoppen3

Trädets rötter växer till stora delar ovan jord.

Om jag bara ska göra sånt som jag verkligen vill, då gör jag ingenting. Leva ett liv som enbart utgår från mina egna önskemål. Så känns det idag och egentligen är det jävligt tragiskt att jag hamnat där. Känner mig så trött hela tiden.

180723 Blå huset

Det finns faktiskt en skjutbana i Storvreta bakom Skogsvallen. Där står denna blåa lilla bod. Ser ut som en liten kiosk. Gillar det gamla, övergivna och det som bara står där.

180723 Smutsvatten

Mitt emot skjutbanan finns det en ganska avlång vattenpöl som såg smutsig och död ut. Undrar jag vad det är för slags vatten som hamnar här?

Måste ut och det är väl en styrka fortfarande. Att jag har så mycket ångest och oro i mig att jag måste ut och vandra.

Börjar att jobba igen på fredag. Om inte annat så ger det mig rutiner igen och av det mår jag bättre. Det vet jag idag.

Flytt, tatuering & ljusare tider

Har snart haft semester i fyra veckor. Komma ner till vila och att bara var här och nu på riktigt är svårt. I år har det tagit längre tid än vanligt. Helt klart. Men sista veckan har jag bara tagit dagen som den kommit och i det finns en härlig känsla. När man kommer dit vill säga…

Tanken var att i år bocka av en av mina drömmar, som fanns på min bucketlist. Fick ett presentkort av Anna när jag fyllde år senast där tanken var att jag skulle åka vattenskidor i sommar. Så blev det nu inte eftersom den bokade firman helt plötsligt tog bort just vattenskidor på programmet. Resan till Malmö var redan bokad och klar, och det gick ju bra ändå. Men den drömmen är fortfarande en dröm…

Biet som ska sitta på min vänstra axel.

…däremot ser en annan av mina drömmar nu ut att bli av. Har alltid velat ha en tatuering. För ett par år sedan blev jag också klar över motivet. Ett litet bi som hänger på min kylskåpsdörr som jag tycker mycket om. Den lilla kompisen ska nu hamna på min vänstra axeln och följa med mig ända tills kistlocket slår igen.

Tillfället kom helt oförhappandes när jag igår såg Artelius Tattoos erbjudande på Instagram. Hon kommer till Uppsala den 24 september och ska var med på en tatueringsmässa och hade lediga tider kvar. Jag slängde iväg en förfrågan och nu är jag bokad! Spännande värre…

Biet är symboliskt för mig och sen gillar jag just detta lilla bi. Kan känna samhörighet på flera plan med ett bi faktiskt.

På Annas balkong
Fika tidigare i juli med Anna och Elias på deras balkong.

På måndag flyttar Anna från Storvreta. Tänker lite djupare på det och det är slutet på en epok i familjens liv. Vi flyttade ut hit 1994 och Anna var drivande i det beslutet.

Nu, efter nästan 22 år flyttar hon tillbaka till Uppsala. Elias får börja åka buss, men hon kommer närmare Tofflan och hyran blir lägre för henne. Elias kommer fortfarande att bo hos mig på halvtid så helt ensam blir jag inte. Men visst känns det lite märkligt, men det är ju så att ingenting är bestående. Det visar ju även hennes val att byta jobb efter många år på samma ställe.

Storvreta har varit och är toppen för barnfamiljer. Så med facit i hand är jag glad att Anna övertalade mig att flytta. Det blev så bra för våra barn. Min plan är att bo kvar tills Elias har gått ut grundskolan. Han har idag nära till plugget och så länge räntor och sådant ligger på den extremt låga nivån som de gör nu, fungerar det bra för mig också rent ekonomiskt, även om ett par rum numera står tomma, att bo kvar.

Det är självklart för mig att hjälpa henne på alla sätt jag kan. Så det blir en del bära och sådant på måndag. Det är också min sista semestervecka. Fan, vad tiden går fort…

Maja är ute mer och mer

Varje förmiddag öppnar jag altandörren och låter Maja få vara ute så länge hon vill. Det är lite påfrestande, men jag vet att jag måste släppa kontrollen. Hon är ute allt längre och just när jag skriver detta så hör jag inte pinglan längre. Hon har hittills alltid kommit tillbaka och givetvis så gör hon det även den här gången.

Idag hade jag tänkt att ta en långpromenad till Fullerö Handel. Har inte varit där på flera år och någonting måste jag ju göra för mig själv. Ibland är ensamhet och nötning det som är nyttigast för mig. Att liksom tvingas landa. Gilla att umgås med mig själv helt enkelt och inte fly som alltid tidigare.

Ni som följt mig vet att jag har väldigt svårt för att ta stöd och hjälp från andra. Det ska då ha gått väldigt djupt i negativ riktning mitt mående och där är vi inte idag. Det har snarare blivit ljusare och bättre och det mesta har jag klarat på egen hand. Det ni! (;-)

Men att sträcka sig så långt att säga att jag ser framemot hösten och det som väntar, hmm nja det vet jag inte. Fast nu har jag ju tatueringen och min lilla bikompis att längta till… (;-)

Fullerö med både backar och hage

Idag besökte jag ett…

Naturreservat 5 maj 2016 

…som heter…

Fullerö Backar med massor av backsippor.

 

160505_05

Antingen kan jag fokusera på hur härlig denna dag var. Den 5 maj levererade verkligen med nästan 20 grader och en klarblå himmel. En fin långpromenad till Fullerö Backar som är ett naturreservat där det var fullt av blomster och backsippor i massor! Gubben njöt i fulla drag med shorts och korttröja som enda attribut.

2016-05-05 Backsippor

Jag kan också fokusera på att det inte blev som jag ville riktigt. Mitt vänstra ben bråkar med mig igen och gjorde att jag inte kunde jogga på tillbakavägen som jag hade tänkt. Jag kan också fokusera på det döda rådjur jag såg vid vägkanten och som gjorde mig ledsen.

Vad tror ni jag väljer?

Hade någon frågat mig för några år sedan så hade benet och rådjuret dominerat mitt inre, utan tvekan. Någon långpromenad eller nyfikenhet på Fullerö backar hade inte heller funnits. Jag hade inte ens tagit mig dit gåendes som jag nu gör med glädje. Ja, faktiskt med glädje!

För det var så att alkoholen dödade min lust att göra saker. Den dödade nyfikenheten och den positiva känsla jag sakta men säkert får till mig. Då satt jag bara inomhus och tyckte synd om mig själv. Idag vill jag ut i solen och upptäcka nya saker. Att besöka naturreservatet som ligger så nära, är någonting jag velat en tid nu och idag var det läge. Tackar Gud för att alkoholen inte tog mig också, att jag kom ur greppet och nu ser på livet på ett helt annat sätt. Känner mig fri!

2016-05-05 Fullerö backar
Fullerö backar.

Andningen var helt ok trots att björkarna är på väg. Tror nu att jag kan avskriva min så kallade pollenallergi en gång för alla. Den verkar ha försvunnit. Det är ju också någonting fantastiskt. Att gå från cortisonspruta till att inte alls behöva ta några mediciner, det är bara för underbart!

Gick längst med länsväg 290 och strax innan Fullerö börjar det att hända saker.

2016-05-05 Fulleröbacke
Huvudgatan i framtidens Fullerö Hage som nu börjat att byggas.

Fullerö Hage är på gång. Huvudgatan in mot bostadsområdet börjar vid länsväg 290 som jag passerar varje dag med buss mot Uppsala. Den ska vara klart redan till den sista juni 2016.

2016-05-05 Fullerö backe
Här var det bara en äng för några veckor sedan.

Det är stora planer på gång med bostäder utanför Storvreta. När allt ska vara klart, det vet jag inte, men att det inom ett år kommer att vara en stor skillnad med nya vyer och byggnader, det är helt klart och det har som sagt redan börjat att synas i och med bygget av huvudgatan.

Fullerö Hage 2016
Vid den blåa pilen med en 1 på, där ligger Fullerö Hage.

I första etappen kommer det att byggas 400 bostäder i den östra delen. Hälften blir lägenheter i fyravåningshus med både hyres- och bostadsrätter och hälften blir villor och radhus. Till det byggs en förskola med ca 2oo platser. Detaljplanen blev fastställd förra året. Första etappen beräknas vara klar sommaren/hösten 2017. Redan om ca ett år alltså!

En andra etapp är ytterligare planer på 700 bostäder. Flerfamiljshus med upp till 5 våningar, villor och radhus på 2-3 våningar.  I det ingår även en företagspark i området. Bostäderna i Fullerö Hage kommer att vara både villor, radhus och lägenheter i flerfamiljshus. En helt ny skola och en multiidrottshall finns också i planerna för Fullerö Hage!

Tala om att det inom några år kommer att se annorlunda ut utanför Storvreta och mot Fullerö. Spännande framtid som jag tror är helt nödvändig för att möta det skriande behovet av nya bostäder.

160505_03

I år har maj verkligen börjat från sin allra finaste sida. Ljuset, värmen och dofterna. Det gröna och livet som återkommer.

Mellan powerwalk & jogg

2015-10-24Har varit lite låg eftersom jag de senaste veckorna inte kunnat röra mig på det sätt som jag har velat.

Det har blivit promenader och i längden känns de ganska tråkiga. Det tar sådan tid för mig att komma upp i det jag vill så att säga vad gäller förbränning av kalorier och ett mående som jag är nöjd med.

Idag tog det emot att gå ut, för det var gång jag hade tänkt mig att det skulle bli. Vågade liksom inget annat. Först lade jag på ett hederligt paket till yngsta dottern och sen drog jag igång Runkeeper

2015-10-24

Första kilometern gick i rask takt och det kändes riktigt bra. Idag hade jag med mig mobilen och lyssnade på hög musik.

En riktigt härlig dänga drog igång och benen ville mer än bara gå, så jag ökade lite. Det gick riktigt bra och av bara farten så ökade jag så pass att det liksom blev ett mellanting mellan powerwalk och joggning. Jag gick inte, men ändå så joggade jag väldigt sakta. Nu ska jag inte säga att det kändes bra hela vägen. Sista kilometern så kände jag av benet lite, men vilken känsla det var att benet höll för detta så pass bra som det gjorde!

Motionen har blivit så viktigt för mig. Det är också viktigt att jag får göra detta på mitt sätt och idag så kom jag närmare det sätt som jag gillar allra mest, att kunna jogga. Detta med att stretcha efteråt har jag inte riktigt gjort ordentligt, men idag så stretchade jag rejält och benen var särade många härliga minuter åt alla möjliga håll.

Det kändes faktiskt bättre efteråt och det sitter i, så här några timmar senare. Mest spännande blir det hur jag mår i morgon. Efter tidigare rundor har jag haft än ondare dagen efter, men kanske stretchningen gör att någonting positivt är på väg att hända? Att vändningen nu är här efter alla problem?

2015-10-24

2015-10-24

Ibland lägger jag ut bilder på min blogg för att jag själv ska ha minnen och komma ihåg saker och ting. De två bilderna ovan är från en renovering av en bostadslänga i Storvreta som just nu pågår. Det är Uppsalahem som rustar upp samt skapar 3 nya lägenheter i bottenplan med egen uteplats i längan.

Hjärtat vill ut i morgon igen och masa gubben fram mellan powerwalking och joggning, men frågan är vad hjärnan säger? Ut ska jag oavsett, men vi får se vad det blir för någonting i motionsväg. Det är viktigt för mig som sagt att ha någonting de dagar jag är ensam att hänga upp mitt liv kring.

Måste ju avsluta med en bild på Maja, som frodas och mår bra för övrigt:

2015-10-24 Maja

Promenad & UNT-cupen

2015-06-07

I två dagar har helikoptern nu cirkulerat runt Storvreta. Först trodde jag att det var jakt efter brottslingar som pågick, men svaret fick jag lite senare…

Rastlös och kan bara inte vara inne. Tog mig ut, först på baksidan och kapade lite rabarber till Anna och sen drog jag iväg…

2015-06-07

Svarta får fanns det till beskådan under min promenad. Tog en omväg för att “gå av mig” lite av allt det som oroar.

2015-06-07

Dom var ju så söta där dom låg tätt intill varandra. Stirrade på mig och undrade säkert vad det där var för dåre som stod och fotade.

2015-06-07

Det var massor av bilar och mycket folk på Skogsvallen när jag gick förbi. Först hade jag dock passerat Annas hem med rabarberna. Fick en liten pratstund med Johan som berättade att man kunde åka helikopter under den här helgen, därav allt cirkulerande.

Där fick jag alltså svaret på detta och också att…

2015-06-07

…att UNT-cupen i fotboll pågår i Storvreta!