Etikettarkiv: sova

Samma procedur

Vaknade tidigt som vanligt och stod och väntade på bussen strax innan sex. Kände mig då helt ok och var redo för en ny dag.

181003 höstlov

Hösten har snart tagit löven vid centralstationen.

Körde på som vanligt, men framåt halv 10 och innan förmiddagsfikat kom huvudvärken tillbaka. Trots att en vänlig arbetskamrat gav mig en ipren så ville det inte släppa. Det i kombination med en ljudkänslighet som gjorde att alla ovanliga ljud blev skitjobbiga så var det bara att åka hem mitt på dagen igen.

Sov återigen ett par timmar på eftermiddagen och sitter här nu och känner mig helt ok. Att spekulera i vad det är som pågår ger inte mycket, utan det är bara som flera på jobbet nu sagt till mig att lyssna på signalerna och vara ”snäll emot dig själv”….

Egentligen avskyr jag det. Ilska och frustration dominerar tankarna. På morgonen är jag som ”renast” ifrån allt som stör mig, kanske är det därför jag mår bättre då. Kanske är det också en reaktion på förra veckan, då jag inte kunde styra alla mina positiva energier, utan de bara flödade ut?

Samma procedur andra dagen i rad. Förhoppningsvis så kommer jag ikapp i mig själv gällande energi vad det lider. Men hur jag ska portionera ut det, utan att åka på dessa fall och uppgångar, det får jag fortsätta att klura på. Kanske enda tills kistlocket slår igen?

Annonser

Trötthet, jobbet & hittaut.se

180804 Smultron

Får symbolisera samhörighet.

Nu har jag jobbat en hel vecka efter min semester. Känner hur välsignad jag är som har detta jobb. Trots att jag har haft samma arbetsgivare i många år nu har jag inte tröttnat, utan känner tillförsikt inför framtiden. Det beror på att jag under åren fått prova på nya arbetsuppgifter och nu dessutom fått en ny inkännande chef sedan ett par år. Hittar inget annat ord än att jag är välsignad över den tålmodighet som de visat mig efter min sjukskrivning och den ständiga trötthet som jag lever med.

180804 Rosor

Min rosenbuske ger kraft.

Trodde det skulle bli jobbigt när så många arbetskamrater slutat, men det har funkat förvånansvärt bra. De som kommit och som jag jobbar nära numera, har varit väldigt bra att ha att göra med. Hoppas det fortsätter så och denna vecka jag jobbat lovar gott.

180804 Äppleträd

Det stora äppleträdet.

Mitt stora äppleträd på baksidan växer så mycket att det tynger ner sig själv väldigt mycket. Så många äpplen! Har aldrig sett något liknande. Hoppas trädet orkar med alla frukter som nu är på väg.

Frida och Elias är hos mig. Idag ska vi ut på jakt efter koder. Vi ska hjälpa mormors andra hälft L som är med i någonting som heter hittaut Uppsala. Man letar efter så kallade checkpoints där det finns siffror som ska samlas in. I Storvreta ska det finnas åtta olika checkpoints och vårt mål är att hitta dem alla åt L. Projektet drivs ideellt av orienteringsklubben OK Linné. Noterar att det regnar en del nu på förmiddagen, så kanske blir jakten uppskjuten tills i morgon, söndag.

Vi får se hur mycket jag orkar lunka runt efter koder. Just orken och min trötthet oroar mig. Nu när jag jobbat är det inte så mycket mer som jag klarar av. Samtidigt finns det en del i mig som vill kämpa vidare och har svårt att acceptera att jag bara fungerar bra halva dagar. Det måste finnas mer kraft i mig än den jag nu har. Sakta men säkert har jag sedan jag blev sjuk blivit starkare och tyckt mig orka mer, men nu känns det som om det tagit stopp. Det oroar mig. Det har inte gått bakåt nämnvärt, men får jag inte vila en stund på eftermiddagen, då orkar jag max till kl 22 på kvällen. Om ens det.

Det kanske ser ”normalt” ut men i detta finns också denna ständiga trötthet som jag känner. Det är bara de första timmarna på morgonen som det känns som ”förr” och ju längre dagen går, ju mindre orkar jag. Är det dessutom stressigt och många bollar (för mig) i luften så tar jag slut än snabbare. Ett exempel är att jag i onsdags hjälpte styvsonen att flytta och den ansträngningen gjorde att jag två kvällar i rad var helt osocial trots att Frida var här. Det gör mig ledsen att jag inte orkar ett dugg och måste gå och sova flera timmar före mina barn.

Det är en daglig kamp detta. Försöker att inte oroa mig och försöker att leva efter mina förutsättningar och liksom portionera ut orken, men ofta så går det inte bra eftersom jag vill så mycket mer än jag kan. Detta tär på mig även psykiskt och gör att jag bara vill lägga mig ner. Orkar liksom inte med oväsentligheter och känner mig både sur och vresig inför petitesser.

Lite #esc2017 och lite sömnproblem

Salvador Sobral

Salvador Sobral vann årets Eurovision Song Contest med bidraget Amar Pelos Dois. Det var Portugals första vinst i tävlingen.

Vet inte riktigt vad jag ska tycka om årets vinnare. Visst, killen kör sin egen stil och bidraget är avskalat och väldigt annorlunda mot de övriga men att vinna? Kanske är det en protest mot allt de jämntjocka i årets startfält där det allra mesta går i samma musikaliska spår?

Min favorit Lucie Jones från Storbritannien hamnade på 15:e plats med endast 111 poäng. En besvikelse eftersom jag tyckte hon hade känslan och sen sjöng hon oerhört bra. En annan favorit var Cypern, men de försvann helt och hamnade långt bak.

Robin Bengtsson kom på en 5:e plats och det tycker jag han ska vara nöjd med. Ingen vinnarlåt som efter några lyssningar blir ganska tjatig.

Hela resultatlistan hittar du här!

Hade oerhört svårt att sova efter detta. Tror att jag gick över någon gräns och sen var det liksom kört. Det blev ju ingen middagslur heller efter timmarna med syrran eftersom jag kom hem så sent. Hade svårt att varva ner redan då och även om jag försökte vila lite var det väldigt svårt. Egentligen ska jag se detta som ett friskhetstecken eftersom jag tidigare inte orkat någonting och har sovit väldigt mycket utan problem.

Vi får se idag om sovarrutinerna kan fixas till igen. Ska ju nu jobba tre dagar i rad med sista dagen som heldag. Men det känns bra och jag går in i det med positivitet. Vad är liksom alternativet om jag vill hänga med ett tag till? Att sitta hemma och känna efter för mycket är inget liv, även om jag är ensam en hel del. Igår kändes det lite extra kan jag säga under finalen. Men jag ska inte klaga, jag är på väg tillbaka på ett sätt som jag inte alls såg för några månader sedan. Det känns väldigt bra och då får det vara som det är med den sociala biten. Förhoppningsvis blir det bättre…

Ni ska veta att jag är en mästare att ljuga för mig själv. Åtminstone tidigare i livet.

Idag ska jag vila och kanske ta mig ut en liten sväng. Behöver fortfarande sådana dagar. Att tro något annat är som sagt att ljuga för mig själv och det kan fortfarande ge bakslag. Den där jädra balansen i allt, som genomsyrar saker och ting vad man än gör.

En stillsam dag

Den här dagen har bara varit… så konstig….vaknade mitt i natten, kunde inte somna om. Sov sedan middag vid 13-tiden och sen igen vid 16-tiden… sov och sov förresten, låg i dvala och drömde konstiga drömmer om att bli bestulen på min bilnyckel. Som om jag har någon bil… ??

Nu är jag bara sådär pömsig och konstig och orkar liksom inte företa mig någonting… tröttmössa och en hel dag av… stillhet… eftersom det är skönast så för stortåfotleden.

Tänkte gå och hälsa på grabben, men det blir ingenting av med det, just för att det bara gör ondare ju mer jag belastar.

2014-09-28 Felix

Felix han kan njuta han. Fullt ut… (;-) Han är ett riktigt föredöme han.

Tankar i mars

En lunchpromenad i veckan. När träden inte är klädda så kan man faktiskt se Uppsala slott därborta bakom grenarna.

Vädret påverkar mig väldigt mycket. De dagar av blå himmel är en bra tid för mig eftersom jag då får ett energitillskott. Även denna vecka så kändes det bra.

Allting blir så mycket enklare med ett yttre som man gillar. Det är verkligen inte allt, men förmår mig ändå att försöka lite till. För det har varit en vecka där jag ånyo hamnat i gamla fällor, som jag vet inte gör mig gott. Tänker inte skriva om det öppet eftersom jag vet att det finns människor som bara sitter och väntar på att jag ska tappa allt. Det kommer jag aldrig att göra och så är det med det.

Tycker inte om mig själv alltsomoftast, men jag är ändå så pass intresserad av livet att jag aldrig kommer att försöka eller sätta mig i sådana situationer där jag med flit återigen straffar mig själv. För det har jag gjort i livet med katastrofala resultat och negativa känslor som jag fortfarande jobbar med. Som jag kanske alltid tvingas jobba med och där det bara handlar om att acceptera och försöka hitta verktyg som gör att det känns så lite som möjligt. Att få bort vissa saker går inte, det gäller bara att minimera skadan så att säga.

2014-03-14

I fredags så stod detta vid fikat. Tala om gotta! En arbetskamrat gick i pension och bjöd så storstilat. Det är många nu som lämnar jobbet och efter dem kommer nya själar till. Det är också mycket som jag grubblar på. Allt det nya som kommer och redan har kommit, både vad det gäller arbetskamrater och sätt att arbeta. Hur det påverkar mig medvetet men framförallt undermedvetet. Det osynliga sociala spel som finns där så att säga.

Med start i morgon så ska vi ha en så kallad processgenomlysning där ingen “kommer undan” och visst skapar det oro hos vissa. En del har ju alltid jobbat på sitt sätt och nu kanske det kommer att omprövas helt. Man upptäcker saker där en del hållit upp hela tjänster till 100% fast de kanske bara idag nyttjas till en 60-70%. Oroande för många tror jag. Detta är ju någonting som vi inte själva genomför, utan det är en extern konsult som har helt rena ögon och det tror jag kommer att ge en hel del överraskande resultat.

För egen del så är jag inte orolig eftersom jag vet att min tjänst täcker mina 100%. Visst, vissa dagar är det mindre men ibland är det mer och jag har en tjänst som är lite som ett gummiband, ibland så får man köra stenhårt och ibland så går det att fördjupa sig lite i saker som jag behöver lära mig. Fast jag måste säga att ofta så hinner jag inte läsa den tekniktidning som jag prenumererar på utan jag får ta till mig information och lärdomar i flykten så att säga.

Min tjänst är faktiskt ganska krävande rent psykiskt eftersom jag ofta möter situationer som är negativa och där saker och ting ska lösas NU och gärna igår! Att syssla med sådant i många år påverkar en också och många gånger på ett mindre bra sätt. Men jag försöker ta problemen för vad de är och i det stora hela så trivs jag väldigt bra.

Men hade inte webbandet kommit in i min tjänst så vette sjutton om jag hade orkat… Jag är en av de som omfamnar den Gemensamma IT-plattformen (GIP). De initierade vet vad jag pratar om och varför! (;-)

Unnade mig en riktig matig lunch i fredags på Coffehouse by George. Fick så trevligt sällskap av Magdalena och Eva. De är så befriande i sitt sätt och jag tycker mycket om dem.

Har sovit väldigt mycket de senaste dygnen. De började i onsdags och nu snittar jag nog på en 11-12 timmar per natt. Vet inte riktigt varför, men kanske är det en liten depression som härjar inom mig. Väljer att sova bort det som plågar mig och det är ju så skönt också att liksom bara vara i den världen och möta själar och därigenom bearbeta saker som är svåra i det så kallade verkliga livet.

En dag i taget.