Etikettarkiv: skrivare

GIP:en går framåt

Idag så var nätet igång hela dagen vad jag förstod. Visserligen med lite sirapsanfrätning, men ändå ingenting avbröts utan förvarning. Det kändes bra att gårdagens problem inte upprepades.

Teknikerna som var hos oss jobbade järnet idag. De sprang omkring och installerade och samtidigt så fick de svara på frågor från personalen. De har skött sina arbetsuppgifter galant och ingen skugga ska falla på dem.

Lunchrummet hade blivit det nya “högkvarteret” för installation av datorer som kommer utifrån och för vissa bärbara som trilskats på vägen. De jobbade på bra och jag var lite offside som vanligt, men det blir ju så. De gör ju liksom grundarbetet så att datorn ska ha rätt konfiguration och att allt är installerat som det ska. Det är ju liksom sen som min insats kommer in…

På eftermiddagen så kickade några datorer igång, både stationära och bärbara. Det kändes väldigt bra eftersom jag känner ett stort ansvar för att användarna ska kunna jobba på sina datorer. Små bakslag, som att kunna skicka gamla mejl med gamla inställningar och att de ändå kom fram till det nya, fast det stod old i adressen var något som upptäcktes. Det oroade mig en del, men vad jag förstod så var det bara tillfälligt.

Kapacitetsbrist och ett alltför snabbt införande överlag när det gäller GIP var diskussionsämnet bland flera. Nu vet ju jag inte vad den riktiga anledningen var att det tog så mycket stopp igår, men den slutsatsen låter ju inte alltför otrolig. Men jag är glad idag eftersom det ändå gått framåt. Alltfler kan logga in och använda sin e-post. Alltfler ser både sin hemmakatalog i det nya samt den gemensamma. Av någon anledning så funkade det inte för mig, så jag fick göra det manuellt. Sen har jag inga behörigheter till de system som jag arbetar i och det känns frustrerande. En del vill ha listor gällande olika kurser och jag kan inte ens ge dem antalet anmälda. Men det är anmält som ett eget ärende och jag hoppas på att mitt nya konto snart har samma behörighet som mitt gamla hade.

Krångel med skrivare och centrala program var också sådant som kom fram under dagen och som inte helt är löst hos alla användare.

Men GIP:en går framåt, inte tu tal om det men visst är det märkvärdigt att alla problem händer precis den veckan som min arbetsplats ska gå med?! Att systemen just den veckan inte orkar med och brakar samman? Tillfälligheter tror få på utan som sagt diskussionerna har gått varma om den egentliga anledningen.

Det kändes ändå bra att gå hem i eftermiddag. Trots att det sista jag fick höra efter mig var att nätverket till central ort återigen hade gått ner…

Annonser

Morgongång, Spotifyservice & mejlglädje

Maxi och jag i morse.

I morse på väg till jobbet så gick jag av ytterligare en hållplats tidigare för att få mig en redig morgonpromenad. Men inte fan kom jag upp i önskade 30 minuter. Det fattas fortfarande 7 och det slutar väl med att jag går hela vägen snart…(;-)

Vädret var fantastiskt i morse. Jag pinnade på och lyssnade samtidigt på mina favoriter som du finner här (för dig som har Spotify).

På tal om Spotify. Måste säga att dom verkligen värnar om mig som kund. Jag hade lite störningar för ett par dagar sedan då mina spellistor försvann. Problemet varade kanske några minuter och jag tyckte inte att det var något att yvas över. Men Spotify mejlade mig (och säkert fler som fick problem då) och ursäktade sig genom att ge mig 2 veckors förlängd lyssning på mitt abonnemang. Sen har de skapat en spellista med namnet “We love you”… (;-) Tala om kundservice! Frågan är vad de gör om jag har problem en hel dag?! (;-)

På väg in mot de centrala delarna av Uppsala.

Bild tagen från ett av våra stora fönster på jobbet, ut mot Samariterhemmet och Dragarbrunnsgatan.

Felix är hungrig och väntar på att husse ska bli klar med middagsbestyren.

Intensivt på jobbet idag. Jobbat mycket med skrivare och deras egenheter som ibland är lite märkliga. Min egen nyfikenhet består och det härliga är att jag verkligen får det jag ger ut. Är jag glad och positiv så får jag det tillbaka av medarbetarna. Ett mejl gladde mig speciellt där jag fick beröm från en person som aldrig uttryckt någonting liknande till mig. *vågen*

Fläskförminskningsprojektet går nästan av sig själv numera. Bara jag är ärlig mot mig själv och skriver in allt jag stoppar i mig så funkar det. Idag hade jag problem att nå upp till mitt kaloritak, men lite beasås gjorde att det gick bra (och lite till… (:-))

Lite ner men positiv ändå

Tidig morgon, på väg till föräldrasamtal om framtid. Ett bra informativt möte.

På jobbet var det rockader på skrivarna och ett par nya skulle in och ett par andra kasseras. Det resulterade givetvis i förvirring och skapade mycket arbete för mig. Allt är inte riktigt uppklarat ännu, men skrivarkillarna kommer tillbaka i morgon och då hoppas jag få svar på alla mina frågor.

Har nog åkt ner lite idag. Men bara lite. Känner mig ändå positiv och tacksam över nystart och tappade kilon. Det är nog nyttigt att jag landar lite nu så att jag får sova lite mer. För sömnen har blivit lidande när lustan och nyfikenheten tagit över. Men ni ska veta att jag ändå känner mig så starkt just nu, som en myskoxe som frustande med bestämda steg går mot framtiden.

Taxi Tofflan på en tisdag

Ellet och taxi Tofflan dök upp utanför jobbet i utsatt tid. Färden gick mot möbelvarhuset där det mesta finns.

Ellet visade vägen… …som vanligt.
Medan gubben letade persienner så hittade Ellet någonting att leka med.
Vilket bordbygge de har på IKEA. Imponerande må jag säga.
Efter IKEA och lite smått och gott och ett par persienner så tog vi vägen förbi “experterna” för att kolla in färg till Tofflans skrivare. Priset var skyhögt och en ny skrivare kostar inte många hundra mer, men det blev ett inköp tillslut. Det var ett bra beslut eftersom skrivaren nu fungerar som de ska igen.

På jobbet så har jag haft en del att stå i idag. En grej var lite påfrestande, men jag fick det att fungera tillslut. På lunchen så tog jag en promenad med en vän och vi pratade mycket om de val vi gör i livet. Stundtals så blev det ganska djupt och vi diskuterade bland annat var gränsen går för självutplåning och självförnekelse för att passa in och leva genom andra. I slutändan så är det vi själva som avgör och bestämmer. Alltid och det är ibland en väldigt smärtsam vetskap. Jag ser den hos mig själv men även hos många omkring mig.