Etikettarkiv: rutiner

Skådespelaren med de fina orden

Ute i byn, på väg till den lokala butiken.

Annandag jul och väntan på besöket från stan. Ska bli fint att träffa stortjejen med J en gång till. De stannar till i slutet av veckan hos modern för att sedan dra norr över på nya äventyr.

Tog mig till den lokala butiken för att handla lite. Nya röda ljus, kattmat och ny tandborste till grabben stod bland annat på listan. Det går mycket pengar när man som jag småhandlar nästan varje dag. Men jag har ingen bil och då blir det på det här sättet.

Skäms över mitt mående och att inte enbart glädjas när jag har fått fira jul med hela familjen och dessutom har två av mina barn hemma. Sen kommer Linn och Jordan snart, jag borde vara glad och tillfreds…

Men det handlar inte om dem. Är så tacksam för det som är, men det är som om någonting ”lossnat” i mig och jag kan inte täppa igen. Det maler och sorglighet vill ut. Det liksom bara maler på oavsett vad jag försöker med i affirmation och de tips jag fått sedan tidigare. Känner mig så eländig och låg. Hoppas verkligen att detta är tillfälligt och att det handlar om att jag nu är på väg genom A och att det är därför jag mår som jag gör? Har svårt att handskas med känslorna helt enkelt.

Samtidigt är jag djävulskt trött på att känna och uppleva detta jävla mörker. Är så trött i själen. När det dominerar mig så mycket kan jag inte gå förbi det helt och inte ens skådespelarmasken funkar hjälpligt. Mitt stora kännemärke förr om åren. Skådespelaren med de fina orden och läpparnas bekännelse finns inte längre.

Maja julafton 2018.
Maja på julafton 2018.

Kanske är det saknad efter fysisk kontakt som också är där och spökar? Varit själv så länge nu och inte haft fysisk kontakt med någon på år och dar. Det tär nog också, fast jag gör sken av annat. Det gör mig ledsen att tänka på, helt enkelt för att det gör så ont i mig.

Katterna mår bra. Maja är ute mer än vad Felix är. Han ”pratar” så mycket mer nu och vill alltid vara nära mig. Det är jag också tacksam för, för han är en gosig kille som jag mår bättre av att umgås med än om det vore motsatsen.

I morgon är det vardag för mig igen och jobb i två dagar. Rutiner och någonting som jag liksom grejar utan att ens tänka så mycket.

Annonser

Beslut inför nyår i en svår tid

Igår sov jag flera gånger. Precis som om kroppen måste ta igen sig efter veckan som gått. Var så trött och orkade inte mycket. Jag skulle gärna åka iväg på julmarknaden i Gamla Uppsala, men vet inte om jag orkar. 

Det basala, det jag har rutin på och kan, det görs. Min trygghetsbox är liten och ganska intakt. Går jag utanför den blir jag så trött efteråt. Egentligen har jag inga problem att gå utanför den i det jag har kontroll på (kanske är jag då fortfarande kvar i boxen?), men jag vet vad det kostar på i trötthet.

Usch vad jag ”dravlar” om mig själv och min ”svåra tid” men återigen, vart ska jag göra det om inte här på min egna blogg? Tänker inte få dåligt samvete för en massa saker längre. Det här är jag och min blogg är mitt vattenhål. Och ändå säger jag inte allt här, även om man kan tro det ibland.

En röd amaryllis i köksfönstret får idag ”bryta av” tuggandet i texten.

Min familj skyddar jag och pratar inte så mycket om. Det positiva och det som gör gott vill jag givetvis berätta om, men varför ska jag utsätta dem för ord om det är jobbiga tider när de själva inte får styra? Är rädd om min familj och vill dem väl, det är självklart för mig. Önskar att jag tänkt så mera förr i mitt bloggande. Men även en gammal Michelingubbe som jag lär mig.

Mentalt håller jag på att bearbeta en sak inför nyår. Man kan se det som ett nyårslöfte där jag ska återta mitt ätande och det jag stoppar i mig. Ett köttfritt 2019 kommer det att bli för mig. Vill inte kalla mig någonting av de vanliga etiketterna, men kött blir det inte i fortsättningen. Det finns så många fina alternativ idag och de kostar inte så mycket mer i pris. Faktiskt. För min egen kropp och min egen skull, men också för att jag hatar den industri av dödade som pågår dag ut och dag in över hela världen, där djur får sätta livet till för att vi ska ha mat. Det värsta för mig är hur kycklingar behandlas och efter 35 dagar dödas de. Har sett så mycket skrämmande bilder att hälften vore nog. Jag vill inte vara en del av detta genom mitt ätande av kött längre.

Detta har skavt inom mig under flera år nu, detta med mitt köttätande och det har blivit allt svårare för mig att njuta av en köttbit. Det är dags nu att göra någonting åt det.

En svår tid är det inom mig. Det vet ni som läser här. Vet inte hur jag kommer att må efter nästa besök i Stockholm, men någonting säger mig att det är ”allvar nu”, Ni ser, jag försöker fortfarande ha ”kontroll” på det som komma skall. Detta sjuka kontrollbehov, i det lilla och i det stora, är min största fiende.

Torrt och gult

180726 maja slut

Maja har givit upp nu. Hon vill inte ens gå ut längre. Ligger bara och pustar. Det är för varmt för henne.

Själv kände jag att jag måste ut tidigt, så före 9 drog jag iväg på en promenad (slingan 5,3 km och 7 207 steg). Trots den tidiga timmen var det redan hett och i slutet av min promenad var jag helt slut och genomvarm.

Detta är den varmaste sommaren som jag har upplevt. Tänker tillbaka och hittar ingenting liknande. Varmaste och torraste. Tog en del bilder för att visa er hur det ser ut i Storvreta just nu på sina håll.

180726 gula löv

Träden och buskarna med både grönt och gult kämpar just nu. De trivs inte alls i denna torka.

180726 gul gräsmatta

Torkan tar kål på växtligheten. Här brukar det normalt växa gräs.

180726 gul fotbollsplan

Skogsvallen och den stora fotbollsplanen där är mer gult än grönt numera.

180726 gula ormbunkar

Dessa stackars ormbunkar har helt dukat under för hettan.

180726 blå dörr

Det är alltmer gult och uttorkat där jag går mina promenader. Det var jobbigt att promenera idag trots att jag var så tidig. Luften känns tyngre på något vis och för varje grad som den stiger blir det bara värre. Trots att jag tog det väldigt lugnt och försökte ransonera med mina krafter.

180726 blå himmel

Inte ett moln på himlen. Först på lördag ska det komma regn. Jag hoppas verkligen att det blir mycket och länge. Det är för mycket nu helt enkelt. När jag skriver detta har vi 31 grader och jag sitter i köket med fläkten nära. Det enda som funkar ok just nu och då är det inte alls synd om mig, tänk på de äldre som på många håll nu har ett rent helvete.

Idag är det min sista semesterdag för i år. Jag har nu tagit ut varenda dag som går. Nu blir det jobb året ut och lika bra är väl det. Semester är inte min grej. Åtminstone inte nu och när jag lever ensam. Att få åka till jobbet och komma in i rutinerna igen är en välsignelse för mig. Hoppas att den förändringen också förändrar andra saker.

Mina blogginlägg kommer bli färre. Kommer inte ha orken som nu när jag har haft semester att blogga varje dag som det nästan blivit. Torrbloggningen upphör med andra ord… (;-)

Årsringar & dokumentärfavorit

180510_gulblomman

Baksidan är härlig just nu. Det är nog en av anledningarna till att jag gillar maj så mycket. Många fina blommor som visar sin bästa sida just nu. Den gula gillar jag.

180510_gulblommor

Under en kort tid får man njuta av färgerna och prakten. Har idag sugit in så mycket det bara går av detta.

180510_vitbusken

Den här busken lever verkligen upp en vecka om året. Så otroligt fin med sina vita intensiva blommor.

180510_vitbuskarna

Det är nästan så att jag glömmer bort hur otroligt fin den är just i maj, just för att blommandet är så kort. Resten av året får den ingen uppmärksamhet alls utan står där bara taggig och yvig.

185010_arsringarna

Gick ut och vandrade i förmiddags. Standard-”slingan” och utan musik. Fåglarna kvittrade och tankarna for och flög överallt. Den lilla Jerry hälsade på. Han som saknade erfarenhet av livet och inte riktigt förstod vad han gjorde här på jorden.

Trots ”årsingarna” så begriper han fortfarande inte det. Håller honom kvar så länge det går och försöker acceptera hans agerande genom åren.

rhys beynon

Rhys Beynon har jobbat som läkare på akutmottagningen på S:t Georges i London sedan februari 2012.

På SVT-play finns en underbar programserie som heter ”Akuten”. Den är brittisk och det är från akutavdelningenS:t Georges sjukhus i London och jag bara älskar denna dokumentära serie. Man får följa människor som av olika anledningar hamnar på akuten. Deras berättelser hanteras så varsamt och fint. Blir så varm i hjärtat av att titta på den och har snart plöjt igenom alla 14 avsnitt. Så fin ton i det programmet, rekommenderas. Sen har jag personligen ett gott öga till en av läkarna Rhys Beynon som verkar vara en härlig själ.

I morgon är det skifte i umgängesfabriken. Tiden rusar och nu har han varit hos sin mamma i 14 dagar. Jag har bäddat rent, dammat av hans rum och kört lite med dammsugaren för att det ska vara så fint som det bara kan när han kommer till mig. Har också fixat en fin bild på han och Maxi i ram som nu hänger i hans rum.

Det är vanlig arbetsdag i morgon igen. För mig en välsignelse just för rutinen och att jag har någonting annat att tänka på än det som inte för mig framåt när jag är på andra platser i både sinne och kropp.

Fin morgon, semesterdags & dörrvakt åt Maxi

21 juli 2017 Kungstatan i Uppsala

En tidig morgon på Kungsgatan i Uppsala. Lugnt, få människor och knappt en bil. Sen när himlen var blå kände jag för att fota lite.

Alla mina bilder finns på min Facebooksida. De ligger öppet för alla om man vill se mer av Uppsala en tidig fredagsmorgon i juli 2017.

21 juli 2017 Bäverns gränd i Uppsala

Bäverns gränd.

170722_03

På bakgården vid jobbet blommar rosorna just nu. Älskar röda rosor.

21 juli 2017 Svenska kyrkans flagga på jobbet

Högst uppe på jobbet vajar Svenska kyrkans flagga. När himlen är helt blå blir bilden fin tycker jag.

21 juli 2017 Förmiddagsfika på jobbet

På fredagar får vi leverpastej som tillval till smörgåsen, om vi vill ha det vid förmiddagsfikat. En personalfrämjande åtgärd som piffar upp stämningen innan helgen.

21 juli 2017 Gamla prästgården

Den kulturmärkta prästgården mittemot vår fikaplats indränkt i det härliga solskenet en fredagsförmiddag i juli 2017.

Igår var det min sista arbetsdag innan semestern. Visst ska det bli skönt att få rå om sig själv i fem veckor och inte behöva stiga upp och göra sig i ordning varje vardagsmorgon, men jag är faktiskt kluven inför denna långa ledighet.

För livet är ju så att man ska lära sig saker och ting, jag vet ju det. Ansvaret och viljan ligger hos mig att göra någonting bra av detta, även det vet jag. Samtidigt stressar det mig en del att nu gå ifrån rutinerna när det äntligen börjar att fungera ok att jobba. I torsdags till exempel så var det första dagen som jag inte sov middag på väldigt länge och ändå var pigg igår på jobbet. Sådant kommer ju av att vara enveten och kämpa på med rutinerna och tankarna.

Så ur den aspekten är jag lite orolig inför att bara släppa allt som nu fungerar bra. Men jag vet som sagt var samtidigt att det ändå är en bra träning för att lära mig livets skiftningar. Jag vet, jag vet om det med det så kallade intellektet. Tänk om man kunde omvandla allt som finns där i tanken till praktiskt handling. Wow, vilken kraft jag då skulle besitta!

Min tanke var att stänga ner bloggen den 31 juli. När jag grunnat en del på detta känns det inte riktigt bra att helt göra sig av med denna blogg som jag snart haft i 10 år i sträck. Den är som en kär gammal vän. Svårt att bara dumpa helt enkelt. Så nu har jag bestämt mig för att låta den vila under hösten medan jag skriver på min så kallade livsbok. Jag tar inte bort den, utan lägger bara dit en fast sida den 1 augusti och hänvisar till mina andra kanaler. Sen låter jag hösten gå och ser hur det känns kring juletid… känner jag mig själv rätt har nog lusten att prata om mig själv här då kommit tillbaka. Det är ju inte för inte som jag bloggar och har ett ego lika stort som jag vet inte vad… (;-)

Idag ska jag utfodra Morris för sista gången. Det har varit en kär vecka och jag tror att den har varit väldigt bra för vår relation. Han har blivit van vid mig och vi kelar lite varje gång jag är där. Han är fin Morris…

Morris får käk

Innan jag åker till Morris ska jag dock på en förmiddagsfika hos Anna. Vill ju träffa familjen men även hennes katter och då speciellt Lucifer som nu är naken, det vill säga nästan utan hår eftersom han var så tovig. Vill se hur han se ut och känna på honom… låter som något annat än en katt detta… hahaha

Första semesterdagen och jag försöker landa i att rutinerna kan bli lite hur som helst nu under fem veckor, men det klart jag har ju mina egna katter som är väldigt vana vid rutiner om man säger som så. Maja väckte mig i morse i vanlig tid och hon är så mysig att jag inte kunde ignorera henne, så nu sitter jag här och bloggar och är uppe i vanlig tid, trots att jag är ledig. Sen har vi Maxi som ibland tror att jag är hans dörrvakt. Redan nu, har jag öppnat dörren åt honom fyra (4) gånger! Vet inte varför han springer ut och in så mycket på morgonen?!

Dörrvakt Olsson ska nu försöka vakna till, köra morgonrutinerna trots att jag är ledig och sen dra iväg med Forden för sista gången, först till exkroken och sen till Morris. I veckan får jag kärt besök av yngsta dottern, det ska bli mysigt.

Önskar mina läsare en fin lördag!

Relaterat
Albumet Morgon 21 juli 2017

Beskäring av äppelträd

10 april 2017 Beskära äppelträd

Eftersom min kondition och ork inte är på topp fick jag idag hjälp med trädbeskärning av ett äppelträd.

Bakom buskarna så donas det och skärs, av vem tror ni?

10 april 2017 Beskära äppelträd

Clabbe förstås! Min gamla vapendragare sedan många år kom och hälsade på. Han hade med sig verktyg och fixade till äppelträdet som de senaste två åren givit så goda frukter.

Medan han klippte och sågade plockade jag fram utemöblerna och sprang med kvistar och granar till en uppsamlingshög en bit bort. Av det blev jag trött och andfådd. Vissa dagar orkar jag mer och andra mindre.

10 april 2017 Kryddning a la Clabbe

Clabbe var dock på hugget och kryddade frisk bland köttbitarna när det sedan blev dags för lunch. När han hjälper mig brukar jag bjuda på en köttbit till lunch.

Idag möttes vi upp på ICA först och jag fick hemhandlat sånt som är lite för tungt att bära samt så fixade han som sagt äppelträdet åt mig. Då är man värd en redig lunch samt en fika med gotta.

10 april 2017 Clabbe och Linn

Efter lunchen fikade vi med bullar och kakor. Linn gjorde oss sällskap och det var så trevligt så. Elias satt med vid lunchen.

Clabbe visade bilden från sin och fruns resa till Vietnam och jag pratade om.. …ja som vanligt mitt mående och hur det går på jobbet… så förutsägbar som alltid känns det som.

Det var en trevlig eftermiddag men jag märker hur påverkad jag blir om jag inte följer mina rutiner och får vila en stund när jag brukar vila. Det blev ingen vila förrän ett par timmar senare än vanligt och då sov jag som en stock och vaknade först vid halv sex!?! Samtidigt kanske det är bra att inte ha för fasta rutiner i detta. Tanken är ju att jag ska bli piggare och inte behöva vila så mycket som jag gör nu.

I morgon är det en stor dag för en närstående själ… mer om det i morgon.