Etikettarkiv: morgonen

Morgonpigg, alkoholtankar samt “besök” hos barndomsvän

När man vaknar kring fem-tiden varje dag, oavsett om det är vardag eller helg och är piggare än tuppen (som garanterat skulle sova om jag hade någon) då är det liksom någonting som har hänt inom en.

En tidig morgon i Jerusalem
En tidig morgon i Jerusalem.

Morgonen gillar jag mycket bättre än kvällen. Det har svängt kraftigt de sista åren och nu är det en självklarhet för mig att vara på jobbet vid 06.30-06.40. Kommer jag senare, så känns det som om jag just har kommit försent. Det är märkligt hur det kan svänga och då relativt fort. För några år sedan när jag hade sällskap av giftet och lät det styra mitt liv, då var det helt andra tider som gällde. I perioder var jag helt enkelt slaven och då speciellt sista halvåret innan jag tog professionell hjälp för att kunna komma vidare.

Giftet är alltså alkoholen. För mig ett gift och en bedragare som nog aldrig helt kommer att ge mig ro i sinnet till 100%. Men jag låter mig inte luras längre av de klassiska argumenten som sköt upp mitt tillfrisknande helt med några år. Men att inbilla mig att även slippa tankarna, det har jag slutat med. Idag vet jag vad som gäller, även om ledsenheten, desperationen och offerkoftorna dominerar totalt så finns det EN utväg som är helt stängd sedan den 4 april 2014. Så är det och så kommer det alltid att vara.

Oj, jag vågade uttrycka det nu i tryck också. Men jag formulerar det inte på annat sätt än så. Den vägen är stängd. Där finns bara elände och mörker.

Egentligen så skulle jag skriva om en helt annan sak, men ofta är det så att när jag sätter mig ner och skriver i min blogg, så går de bara av farten. Nej, det är inte automatskrift från högre ort som en del på allvar menar att de sysslar med, utan det är herr Olssons frustration som kommer ut genom en massa ord. Men han försöker passa sig för att nästan kvävas av de stora offerkoftorna, ja nästan kappor, som försöker ta över och lägga sig över honom likt ett jättetält. Ibland så kommer en liten kofta flygandes och den fastnar en liten stund, men jag kastar bort den så fort det går. Ibland håller jag tyvärr kvar den lite för länge, eftersom färgen just då kanske är tilltalande, men jag vet ju egentligen att det är bara att hiva iväg den oavsett om det handlar om koftor, kappor eller tält. För de förminskar mig och gör mig sämre, även om det stora Egot försöker ta över och säga mig andra saker.

Idag ska jag ta bussen. Åka till ett ställe som jag aldrig tidigare besökt. Det är en chansning för jag vet inte om han “ligger där” men jag har äntligen fått upp ett spår efter alla år. Jag får ingen inre frid om jag inte försöker. Har velat besöka barndomskamraten sedan länge, men inte vetat vart han har vilat. Ja, han lämnade jorden redan 1988 på nyårsdagen i en tragisk bilolycka. Han är mig kär och när jag tänker på honom känner jag en saknad. Det har kommit mer på senare år och då speciellt när jag fick “kontakt” med honom för ett par år sedan. Det var uppskattat. När han är i närheten känner jag en speciell doft.

Nu vet även jag att det bara är en symbolisk plats för i mina tankar finns han ofta. Men det känns ändå inom mig som om detta är någonting som jag ska göra. Det kommer att kännas bättre efteråt om jag hittar hans symboliska viloplats. Enligt gravregistret så ska han ligga kvar där i alla fall…

160511_Jerusalemjogg2
Morgonjoggen i Jerusalem 11 maj 2016 glömmer jag aldrig…

Men först ska jag dricka kaffe och sen ut och jogga. Missar eller orkar jag inte att jogga andra dagar så är lördagen helig, för då har jag alltid tagit mig ut för att jogga milen. Många intervaller och lufserier blir det ibland, men runt ska jag i alla fall.

Sinnet blir ljusare och jag känner mig i alla fall lite nöjd med mig själv efteråt. Elias är ju hos sin mor sedan igår och många svåra tankar följer mig för övrigt (duckar för koftan som är på väg) så att röra på fläsket och ta ut sig ordentligt, det lindrar.

Sen om jag fick “hälsa” på min vän så skulle denna dag åtminstone bli den bästa den här veckan.

Annonser

Morgon med Maja

Hon är för härlig, Maja! I morse så var hon väldigt sugen på någonting:

Maja är sugen på…

Det var när jag stod och höll på med kaffepåsen som hon började ”skuggboxas”.

Hon var så söt så att jag tog fram kameran och så fort jag tog fram påsen igen, då ville hon ha. Det visade hon med all tydlighet i klippet ovan.

En morgon med Maja aka Majsan är alltid fartfylld. Idag så ville hon ha upp mig för mat strax efter sju. Hon kurrjamar eller hur jag ska uttrycka det och då förstår jag att hon vill få upp gubben för utfodring.

Hon är med mig i köket hela tiden. Ofta så tror hon att hon ska få någonting, trots att hon har fått mat strax innan. Ibland blir det ”race” i rummen. Hon springer och far runt såsom en ungkatt gör. Ibland så försöker hon få med sig Maxi och det händer att de ibland busar lite. Men oftast så bryr de sig inte om hennes framfart.

Efter ett tag så kommer hon till ro, i favoritfåtöljen:

2015-10-18 Maja

En morgon med Maja är alltid händelserik.

Den aggressiva måsen

2015-06-17

Tidig morgon, klockan är knappt halv sju. Bästa tiden på dygnet. Tyst, lugnt och stillsamt. Det enda just nu är väl att det är så kallt, drygt 10 plusgrader i morse.

2015-06-17

Syrenerna går på sista versen.

2015-06-17

Sommarrabatten vid Resecentrum ser ganska tunn ut just nu. Tidigare år har det varit betydligt tjusigare, men det kanske blir bättre om ett tag, när de har fått växa till sig lite.

2015-06-17

Aggressiv skrattmås som var lite för nära. Så då hamnade måsen på bild…

Autopiloten är på. Bäst så.

Ljus fredag nr 24

2014-01-24

När jag stod och väntade på bussen igår så var jag helt ensam. Det brukar bara ske vid storhelger eller så kallade klämdagar. Men idag, en helt vanlig fredag? Har nog aldrig hänt tidigare, men inte klagar jag inte. Det var så skönt att stå där mol allena. Ni ser att det är ljust nu också? Underbart med ljus på morgonen!

En hel månad sedan det var julafton. Vart tar all tid vägen? Arkiveras och läggs till handlingarna. Om och om igen, hela tiden nu och för alltid.

2014-01-24

Eftermiddagsfikat på jobbet när det är fredag, det går inte av för hackor. Undrar jag om det inte var värre än någonsin denna fredag. Så mycket gotta av olika sort. Så det var svårt att välja, men tillslut så blev det en liten vit moccaboll. En sak får man ta, inte mer. Nada kan fixa hon.

140124_03

Alla tre barnen hemma. Så underbart! Men jag erkänner att jag fortfarande lever i det förgångna, även här. Två av ungarna är ju vuxna nu, men jag handlar ändå alltid som jag gjort. Frågar och donar. En verkligt levande tradition har vi och det är att alltid när de kommer till mig, den första fredagen då blir det alltid hamburgare och bröd. Vissa saker vill jag inte ändra på och de klagar inte. Jag traditionsbunden och rutinjunkie? Näää, tror inte det.

När jag stod i kön och var i den lokala butiken så valde jag fel kö. Det händer ofta men jag är sådan att jag aldrig byter kö, även om jag ser att det går snabbare på andra ställen. Jag står alltid kvar oavsett. Låtsas inte bry mig och väntar. Igår tog det väldigt lång tid i min kö. Numera så är ju affärerna både postkontor och bussbiljettställe, så har man otur så kan man ju drabbas av sävliga personer i hög ålder som virrar som sjuttsingen – enough said! Packåsnan kom tillslut ut från affären med sina kassar.

2014-01-25

Det är ju bara att erkänna det, men när jag har varit ifrån mina barn ett tag så blir jag själv som ett barn när de kommer till mig. Energipåslaget och tramserierna vet inga gränser. Vi skojar och har det så roligt tillsammans oftast. Igår var inget undantag.

Livet – det är livet detta för mig. Det som gör mig stark och som får mig att köra på och tänka positivt när jag vaknar den nionde morgonen i rad ensam och allt är svart och jag är så trött. Då tänker jag just på dessa stunder och tvingar mig upp för åter en dag. Ensam eller inte – kraften utgår oftast från barnen och deras underbara egenheter och sätt.

Ja, jag älskar dem verkligen. De är så härliga på sina olika sätt.

Nu ska jag möta upp Linn efter hennes träning för att handla. Ska nog masa mig upp på träningscykeln först för att kämpa på lite. Kör jag lite techno under tiden så brukar det gå bra.

Registerfel, wordfeudrekord & systerbesök

Kvart i sju på morgonen så ringer telefonen. Jag går upp, helt förvirrad, och svarar… ingen där… går och lägger mig igen och efter ett par minuter så ringer det igen. Jag har då kvicknat till och blir lite småirriterad. Må det vara viktigt tänker jag för mig själv.

De frågar efter Anna! ?!! Va, säger jag… Anna säger de en gång till… och nu ilsknar jag till rejält och säger att vi varit skilda sedan 2007 och det är verkligen dags att uppdatera era register nu, en gång för alla. Oj då, sa kvinnan och frågade om hon ringde olägligt. JA, det kan man lugnt säga svarade jag.

Tänk att det ska vara så förbannat svårt att uppdatera registren?! För det var ju inte första gången de ringde hem till mig tidigt i ottan och frågade efter henne! Har liksom försökt att få fram att vi faktiskt är skilda, men se de verkar inte riktigt uppfattas av Uppsala kommun. Hur svårt kan det va efter alla gånger av felringningar??

140105_wordfeud

Till någonting mycket roligare! Ser ni min slutpoäng? 1 191 poäng i en Wordfeudmatch är givetvis rekord för mig, men har man en sådan röta som jag hade på första lägget, med många röda och orangea rutor nära varandra får 918 pöäng så kan det bli på det här viset. Avslagen match blev det ju sen mot Tofflan, men kul var det med dessa siffror.

En annan kul sak var att syrran kom över på en fika idag. Det är ju ganska tradigt nu med denna långa ledighet så det piggade bara upp. Var iväg och köpte gifflar och kakor att bjuda på.

2014-01-05 

Ellet och hennes son C spelade TV-spel.

2014-01-05

Syrran och jag hamnade i köket. Vi pratade minnen och jag visade henne en hel del gamla bilder och dokument som jag har hos mig. Det blir ju så nu när vi träffas att det är mycket äldre saker som kommer upp. Vi har ju liksom en del att ta igen, känns det som.

2014-01-05

Tiden gick fort och det blev middagstid. Felix har full koll på detta och ville ha käk.

Vi rundade av och som det numera känns när vi träffas så är jag varm i hjärtat efteråt. Det är liksom på ett helt annat sätt numera. Mycket bra känsla.

Har försökt att hitta någon biofilm som vi alla kan gå på i morgon, men går bet. Är nästan glad att det nu bara är en dag kvar av alla helger för mig.