Tack, Maxi!

Vaknade i natt och tårarna rann. Var så tacksam över att ha fått träffa Maxi igen. Det var så klart och så starkt det hela för mig. Vi gosade som vi brukade göra förr, när han levde och jag var så tacksam för det. Tack Maxi, oavsett om det var en dröm eller vad det …

Ett år utan Maxi

Fina, fina Maxi! Han fattas mig oerhört mycket. Min älskade Maxi som lämnade mig och familjen för ett år sedan. Minns den hemska dagen som det var igår. Minns även dagarna innan då Maxi inte alls mådde bra. När veterinären konstaterade njursvikt och att det inte gick att rädda honom. Ett år av tomhet och …

Mitt 2018

Ett helt år av bloggande gör att det kan bli en traditionell årskrönika, till skillnad mot 2017 då jag inte bloggade alls under hösten på grund av min "Livsbok". 2018 har varit ett blandat år där jag börjar med det positiva. Ett jobb som ser mig och vill mig väl där jag fått en del …

Det dubbla i mig

Så var vi där igen. Första snön och temperaturer nedåt nollan. Ingenting att ens bli upprörd över eftersom det inte går att förhindra. Vore jag rik hade några månader i södra Spanien nu varit att föredra, men det är en dröm och kommer så att förbli. Den här bilden krossar mitt hjärta. Felix och Maxi, …