Har inte varit i London på många år nu. Längtar tillbaka, men har inte riktigt haft orken att boka en resa för mig själv.
Mitt första besök i staden var 1997 och mitt sista 2012. London har jag en känsla av att ha bott i minst ett tidigare liv. För alltid när jag åker dit känner jag mig som hemma. Det är den enda stad där jag skulle kunna åka iväg med buss eller taxi och bara hoppa av någonstans utan att känna oro.
Älskar att gå i London. Bara vara. Så nu ska jag minnas tillbaka och berätta lite minnen om mina resor till denna fantastiska stad. Tyvärr har det bara blivit fyra besök för min del under detta liv. Men de finns starkt bevarade i mig och det känns som om jag varit där många gånger fler.
Fyra resor är på tok för lite men jag fnular på att boka en resa i år och samtidigt då passa på att åka till Bradford och hälsa på Linn och Jordan. Vi får se, men det lutar åt det i år.
Åkte för första gången till London i maj 1997 med jobbet. Jag var alltså 31 år innan jag upptäckte denna pärla till stad. Då var det främst en arbetsresa och vi besökte vår motsvarighet till stift som på engelska heter diocese.
Minns så väl hur förvånad jag var över att de på lunchen bjöd på vin och att det var servitörer som sprang runt och hällde upp så fort man druckit ur. Den ena snyggare än den andra.
En eftermiddag hade jag också med min motsvarighet till dataansvarig och då satte vi oss på en pub för att prata jobb! Hade aldrig hänt här hemma och när kvällningen var på intåg var jag halvdragen och ganska glad i hatten. Men då hade jag förnuftet att hejda mig så någon urspårning handlade det inte om.
Men redan då 1997 kände jag alltså att London har varit mitt hem någongång under mina alla liv. Allt var så självklart och jag liksom njöt av varje sekund även om ämnena i sig kunde tråka ut mig. Bara att liksom insupa atmosfären var stort för mig.
Ändå tog det mer än tre år innan det var dags igen. I juni 2000 åkte jag till London med Anna och en väninna som hon tog med sig. För mig en resa som förstärkte min kärlek till staden.
En händelse minns jag speciellt och det var när jag och Anna var ute och gick och hamnade på ett kafé. Den känslan och det måendet jag då hade var underbart. Tänker tillbaka på just den stunden med mycket värme.
Gillade också när vi en kväll gick på en lokal pub. Sorlet och människorna var härligt att få ta del av.
Vi bodde hos Svenska kyrkan i London. Ett ganska påvert boende men det funkade bra. Väninnan såg vi knappt röken av, men det kanske var lika bra det… vi gick mycket, bland annat över Tower Bridge.
Den 8-11 juli 2010 åkte jag och Frida till London. Det tog mig alltså 10 år innan nästa besök och jag tror detta beror på mycket turbulens i privatlivet.
Detta var nog min mest intensiva resa eftersom vi besökte väldigt många ställen. Bland annat David Bowies födelsehem i Brixton 40 Stansfield Road i stekande värme. Vi gick också på Odeon Marble Arch som öppnade redan 1928 då med annat namn och stängde 8 maj 2016.
Vi gick mycket och tittade vilket är min favoritsysselsättning när jag är i London. För tredje gången besökte jag Madame Tussaud och givetvis åkte vi till Camden Town. Deras loppisar överallt slår det mesta. Minns att det var väldigt varmt.
En fin resa med min yngsta dotter som jag bevarar i mitt hjärta.
Att åka till London i februari handlade mest om att det då var lågpris att komma dit. Det var kallt och ganska ogästvänligt och en kväll snöade det till och med. Resan gick tillsammans med Dubbel-L:en år 2012 och vi besökte bland annat Towern och åkte en frusen och kall bussightseeing genom stora delar av staden. Det var spännande och intressant även om jag nog hade fördragit den uppelevelsn några månader senare.
Vi gick mycket och passerade många kända landmärken. En annan rolig sak vi gjorde var att åka båt på Themsen. De introducerade mig för Primark och vi hittade aldrig en av Gordon Ramsays restauranger där vi hade beställt bord trots iärdigt letande en kväll.
Ett tråkigt minne är att Whitney Houston dog när vi var i London, men i det stora hela var det en härlig resa med både skratt och fina upplevelser.
Vad jag längtar tillbaka! Nu är det mer än 6 år sedan jag var där senast. Inte klokt egentligen hur fort tiden går.
Ska fanimej beställa en resa under 2018! Sanna mina ord!
