Etikettarkiv: katterna

Åldrande & bättre på jobbet

Trädet Resecentrum

Vid Resecentrum står detta stora träd just nu naket och bara väntar på värmen. Bilden togs igår när jag satt i solen och väntade på bussen. Innan hade jag varit på lunch med goda vännen Clabbe.

Det blev en kort arbetsdag eftersom jag före lunchen träffade C för andra gången. Hon är bra och jag har förtroende för henne när vi kryssar mellan mina delpersonligheter enligt psykosyntesens idealmodeller.

180411_02

Det är inte ofta jag fångar alla tre katterna på samma kort. Här sover de ganska nära varandra i soffan.

Tyvärr börjar Maxi visa oroande tendenser som indikerar på att han inte mår riktigt bra. Jag ska avvakta lite till innan jag tar honom till veterinären, men det skrämmer mig väldigt mycket eftersom jag då inte riktigt vet vad som kommer att hända med honom. Så länge han äter, kurrar och inte dra sig undan avvaktar jag, men han har smalnat av en del och så för jag för mig att han dricker mer vatten än vanligt. Tycker också att han är sävligare och mer trött än tidigare. Allt går liksom lite sakta, men jag ser inte att det är fel på balansen eller att han verkar konstig. Är lite orolig för att det är saker som det inte går att göra så mycket åt. Han fyller 14 år den 15 augusti.

Förmiddagsfika ute 12 aptil 2018

Vi har haft några riktigt fina dagar nu. För andra dagen i rad blev det utefika både vid förmiddagsfikat och lunchen. I solen värmde det på riktigt fint. Vi var inte så många som vågade ut, men både Eva och Mats gjorde mig sällskap.

12 april 2018 Eva i solen

Hon kommer att bli en av mina närmaste arbetskamrater på den ena halvan av min tjänst. Det handlar om administration och flera olika system som vi ska ta hand om tillsammans. Personalsituationen på jobbet har ändrats under våren och flera problem måste lösas. Måste säga att saker och ting börjar komma ”på plats” på ett riktigt bra sätt och jag trivs bättre än på flera år. Visst kan det vara jobbigt att tänka för mycket på allt som kommer till och att ansvaret ökar, men samtidigt jobbar vi så bra tillsammans i den administrativa gruppen där chefen varit så stöttande, att det också stimulerar mig och gör att jag vill göra det bästa jag kan för att få allt att funka utifrån det jag kan påverka. Får man förtroende, ansvar och pushning från sin chef som jag inte upplevt tidigare, då växer jag. Då vill jag dra mitt strå till stacken helt enkelt så gott jag nu kan.

Mitt medvetande har förändrats och kanske är det inte något som jag ska grubbla över. Att jag åldras samtidigt som jag klarar av att vara i nuet på ett litet annat sätt är nog de största anledningarna. Ibland skrämmer det mig, men lika ofta är det på ett sätt skönt att inte riktigt vara ”med” på samma sätt som förr. Vet inte riktigt hur jag ska förklara det på något annat sätt och nej, det handlar inte om demens eller att jag börjar bli än mer virrig än vanligt.

Förkyld och snorig har gjort att Elias inte gått i skolan den här veckan. Han är hos sin mamma och vi får se om han orkar ta sig till mig i morgon eller om det blir i helgen. En mamma som ändrade siffror igår och som jag ska fira på söndag. En riktig femetta om du frågar mig! (;-)

Annonser

Utefika, rumsrensning & sista tågresan med järnvägsbommarna

5 maj 2017 Fika i solen

Två dagar har vi nu suttit ute på förmiddagsfikat. Det har varit kallt, men med en extra tröja och en plats där solen lyser, fungerar det ok. Det är järngänget som går ut och vägrar följa någonting annat än almanackan. Det är ju för sjuttsingen maj nu!

Det märks att saker och ting går sakta just nu eftersom jag kom ner först till fikat och gick sist. Kan och får inte hetsa och stressa och samtidigt behöver jag så väl socialisera med arbetskamraterna och jag ser det som en del i min rehabilitering helt enkelt. Att försöka ta det lugnt. Ibland orkar jag inget annat.

Igår var en lite sämre dag på jobbet, idag kändes det bättre. Men det är så det är i mitt liv just nu. Får helt enkelt bara vila i detta. Inte tänka så mycket utan bara vara är mantrat dagligen. Det är så lätt att säga det i teorin, men att leva i praktiken på det sättet är jobbigt. Men jag kommer aldrig sluta att försöka.

Idag rensade jag ur en del från mitt rum igen som har med data att göra. [Instagram]. Det tar mer på mig än jag vill erkänna och när jag såg saker som hade tillhört en före detta arbetskamrat som idag inte mår bra, då var jag tvungen att bryta. En hel del som påminner om mitt liv som dataansvarig rensades ur. Det är märkligt för en som jobbat med det i 20 år. Det är fanimej märkligt men samtidigt så kan ingenting vara för evigt. Allt har ett slut.

Samarbetet med B som nu är ansvarig fungerar dock bra och kanske kan vi hïtta någon form, om chefen är med på det, där jag kan stötta honom och kanske ta hand om de bitar rent administrativt som han inte hinner med när han är ute och far i församlingarna eller besöker någon anställd som har problem?

Vet faktiskt inte riktigt vad som händer framöver och bara den tanken är en stor ansträngning för mig att inte tänka för mycket kring och då inte ta ut negativa saker och ting i förskott.

5 maj 2017 Katterna

Maja, Maxi och Felix är mina tre katter. De är väldigt viktiga för mig. Ser dem som skyddsänglar. De finns alltid där. Här får de lite crabbsticks som fredagsgotta.

Idag kändes det lite speciellt att åka UppTåget hem. Detta beroende på att det var sista gången som jag åkte med tåget över järnvägsbommarna. I helgen så ska de tas bort och sen är det tunnel som gäller. Filmade en liten snutt för det interna arkivet [Instagram].

En helg då jag i morgon ska träffa Clabbe i Husbyborg under förmiddagen för att hjälpa honom att bära lite möbler. Får se hur lång orken räcker, men det ska ju inte gå på ackord. (;-)

Madonna & katterna

Min dotter Frida har gjort två fina collage till mig.

The Queen of Pop Madonna:

Madonna Collage 2017

Visst är den häftig? Har den som bakgrund både på mobilen och datorn.

Hon studerar bildhantering nu i skolan och den första hon gjorde var på katterna:

Collage katterna 2017

Maja, Felix och Maxi fick äran att vara det första motivet. Är så glad att jag fick en kopia även av detta collage.

Tack Frida!

Änglar & förmiddagspromenader

7 februari 2017 Katterna

Det är inte ofta jag ser alla tre katterna i samma säng, men i förmiddags hände det. En härlig syn!

7 februari 2017 Katterna äter

Att de äter tillsammans är vardag. Det gjorde de nästan från början. Maja, Felix och Maxi är mina änglar och blir än mer viktiga när inte Elias är hos mig.

De känner av mig på ett sätt som ibland får mig full i skratt och bara det gör att måendet förändras till det bättre. De är så viktiga för mig.

7 februari 2017 Maja

Maja när jag hade kommit hem från min förmiddagspromenad. Hon vill alltid vara med och är en väldigt nyfiken fröken katt.

7 februari 2017 Förmiddagspromenad

Det var några dagar sedan som solen tittade fram, men i morse fanns den där. Trots detta var tankarna tunga och egentligen vet jag inte varför. Men det är just detta som gör denna resa jag nu är på till ett helvete. En helvetesresa där jag saknar egna styrmedel och lärdomarna är svåra att se just nu.

7 februari 2017 Förmiddagspromenad

På förmiddagen fungerar jag bäst. Ju tidigare ju bättre men pratar vi före klockan sex så är det ingen idé. Har nästan ett tvång av att jag måste ut för att bryta tankarna och den så kallade medvetna vila som jag nu försöker mig på för att må bättre.

Men som sagt, idag var det tungt och då spelar inga hjälpmedel som helst någon roll, visst jag fastnar inte lika djupt och efter ett tag släpper det. Men jag kan nog säga att hela dagen varit lite dov för mig av olika anledningar. Uppgivenhet över sakernas tillstånd, samtidigt som jag vet att alternativet till kampen är än sämre.

I morgon ska jag utmana mig själv. Inte en, utan två gånger! Går det bra så kanske det blir några ord i morgon på bloggen. Det ni… (;-)

Likt en skugga i mörkret

Cause once that you’ve seen
What’s on the other side
You have to believe you can win this fight

Ser du ljuset?

Det är ju ingenting farligt. Bara andas och va i nuet. Tankarna är ju positiva och goda åtminstone. Inte grubbla så djupt över meningen, utan låt det vara som det är.

Ser du ljuset?

Vad jag försöker affirmera till mig själv att just inte tänka så mycket. Hur duktig är jag på det då? Likt en skugga i mörkret. Ser du verkligen ljuset?

Cause every time you feel weak
Stay stronger than fear
But you have to believe, we gotta make it there

2016-03-17 Katterna
Maja, Felix och Maxi får middag.

Dessa tre lirare tar ner mig på jorden. De är liksom så i nuet och kräver sitt. I vått och torrt. En trygghet i sig faktiskt. Det är sådan ro att bara titta på dem när de äter. De är många gånger så förutsägbara och det säger jag inte med någonting negativt i orden, utan just för att jag älskar det.

Flyktkänslor. Bygga murar. Vända om.

I know exactly how you feel
You can hear what they think
Like a shadow in the dark
Are you, you real?
They will bring you down
The weakest makes the win
You have to realize
You’re stronger than you think

Cause once that you’ve seen
What’s on the other side
You have to believe you can win this fight

If you think we’re human
Take a look once again
If you think we’re human
Wheres the heart we just look away
If you think we’re human
You should think once again
If you think we’re human
Look at us, it’s time to make a change
And the question remains

About the world and why we’re here
What’s the purpose of this pain?
You might be powerless at times
Wanna make it disappear

Cause every time you feel weak
Stay stronger than fear
But you have to believe, we gotta make it there

If you think we’re human
Take a look once again
If you think we’re human
Wheres the heart we just look away
If you think we’re human
You should think once again
If you think we’re human
Look at us, it’s time to make a change
And the question remains

Are we human? Are we human?
Who are you, man? Who are you, man?
Look at us, it’s time to make a change
Look at us, it’s time to make a change

If you think we’re human
Take a look once again
If you think we’re human
Wheres the heart we just look away
If you think we’re human
You should think once again
If you think we’re human
Look at us, it’s time to make a change
And the question remains

Are we human? Are we human?
Who are you, man? Who are you, man?
Are we human? Are we human?
Look at us, it’s time to make a change

Oscar ZiaHuman
2:a i melodifestivalen 2016

10 & 3 dagar kvar

2015-11-11

Fick en fantastiskt fin bukett med blomster idag av arbetskamraterna på jobbet. De ville fira mig i förväg inför min födelsedag om 10 dagar eftersom jag tagit lite ledigt när jag fyller år. Det var trevligt och jag uppskattar omtanken mer än jag kan uttrycka till dem alla.

2015-11-11 Dubbelspår Gamla Uppsala

Gick hem idag. Behövde det, var kraftigt ångestriden. Först så passerade jag början på det 4 km nya dubbelspår i Gamla Uppsala som ska vara klart hösten 2017.

2015-11-11 Huset

För minnets skull. Enbart ett nummer. På vägen hem.

2015-11-11

Vid Gamla Uppsala kyrka och högarna så försvinner dubbelspåret ner i en 610 meter lång tunnel. I eftermiddagens fantastiska solsken så blev en del bilder från bygget där tunneln byggs.

2015-11-11

2015-11-11

Långt därborta syns Gamla Uppsala skola och till höger Gamlishallen. Cirka 70 procent av tunneln är nu färdiggjuten enligt informationen hos Trafikverket.

2015-11-11

2015-11-11

Sådana här stunder existerar inte när tunnelbygget är klart hösten 2017 eftersom även järnvägsövergången vid Gamla Uppsala försvinner när tunneln är klar. Järnvägsbommarna har varit till förtret under många år nu.

2015-11-11

November från sin bästa sida. Sen lovar de fortsatt värme, vilket jag bara älskar. Ryktet som “dödens månad” är år 2015 kraftigt överdriven.

2015-11-11

Vandringsvägen är fin till och från Storvreta.

2015-11-11

Fullerö krog håller på att få en kompis. Vad jag har hört så ska det bli bilverkstad med en bensinmack.

2015-11-11

Det var skönt att sen komma hem till grabben och katterna. Felix och Maxi ställer alltid upp sig så här fint när det vankas mat.

Tyvärr så duggar besvikelserna tätt just nu. Tystnad och inga besked känns som om jag inte tas på allvar. Det är ledsamt att konstatera detta gentemot en person som jag tycker mycket om. Kan kanske skylla på en massa, men just tystnaden är trots allt ett tecken. Det tar liksom aldrig slut.

Tre dagar kvar…