You are currently browsing the tag archive for the ‘katt’ tag.

31 maj 2017 Syrener

Det är härligt grönt ute nu! Dofterna av både hägg och syren är påtagliga och liljekonvaljerna står bara där och väntar på att bli plockade. Igår regnade det hela dagen, men det tror jag bara var bra.

Mår bättre när det gäller utmattningen. Det gäller att se det positiva och den där akuta tröttheten känner jag inte av på samma sätt idag som för en månad sedan! Det går visserligen i perioder men det känns som om djupen i tröttheten minskat. Ett tag trodde jag att det var kört och att jag aldrig skulle orka som förr…

Förstående arbetskamrater som bryr sig lyfter också. Fokuserar på det positiva i att utmattningen känns bättre idag. Depressionen är desto tuffare och i det finns inte mycket att säga eftersom det innefattar andra själar mestadels i de försök jag gör gällande interaktion och förståelse. Krigar vidare med tankarna och det som möter mig, både inom och utanför mig själv.

170531_gront

Idag kommer Elias! Dessa skiften i umgängesfabriken åt mitt håll så att säga får mig ljusare i tankarna. Han har varit hos Anna nu i 2 1/2 vecka och det har varit så tyst i huset. Katterna gör sitt bästa för att liva upp mig, men det är bra mycket bättre när grabben är här också. Mina katter är dock helt underbara och hjälper mig bara genom att existera. Tre olika personligheter och ibland känns det som om jag förstår dem bättre än människor.

När jag skrivit ovanstående ringde telefonen. Det var min handläggare på försäkringskassan. Hon var ganska tuff emot mig och berättade om att efter 180 dagar (ett halvår) görs andra bedömningar av arbetsförmågan och det pressade mig det hon tyckte skulle vara min plan under sommaren och fram till min semester i slutet på juli.

Nästa vecka ska jag träffa en helt ny husläkare eftersom min ordinarie är sjukskriven. Från en som vet hela historien till en som bara tittat i mina journaler (förhoppningsvis). Inför detta känner jag lite oro men jag försöker nollställa mig och hoppas på att synen hos denna läkare någotsånär är samma som hos min ordinarie. Orden från försäkringskassan oroar också även om jag försöker se positivt på det. Men det blir lätt en press när man får ett preliminärt schema på hur tillfrisknandet ska gå till flera månader framåt. Tacka fan då för att jag blir än räddare för ett bakslag och att jag inte pallar såsom förväntat.

MEN…

…framåt jag gå eftersom inga andra alternativ finns. Vissa framsteg har gjorts och det är på detta mitt fokus ligger. Är jag på väg bakåt bromsar jag mig själv och står stilla istället för att falla. Visst är det kämpigt ibland och det tar, men när jag rett ut sådana saker lyfter jag. Belöningen finns där och den tanken hjälper mig.

21 maj 2017 Sol

Ibland är det skönt att väderapparna har fel och idag hade de fel “åt rätt håll” så att säga. Jag hade ställt in mig på mulet men istället var himlen blå och temperaturen behagliga 17 grader.

Idag fick jag tvinga mig ut på promenad. Det kändes jobbigt men som alltid är känslan go efteråt och när jag ser att appen står på fina 5,8 km blir jag än lite goare…

Hujedamej vad trött jag blir på mig själv ibland. På mina tankar som så lätt fastnar i det mörka och negativa. Idag har jag verkligen fått kämpa med att vända detta till att åtminstone försöka låta saker vara som det är, utan någon värdering. Men det är väldigt svårt idag!

21 maj 2017 Hus

Lyckades i alla fall ge fan i att gå in i butiken och köpa glass och skitsaker. En framgång som jag försöker ta till mig. Försökte också verkligen njuta på min promenad och dofta ordentligt på alla underbara dofter som nu kommer fram. Detta är min favoritårstid och just dessa dagar när sommaren står och knackar på dörren är de allra bästa.

Luften är fortfarande klar och fåglarna återvänder. Det växer så det knakar och naturen vaknar verkligen upp. Det är synd bara att det är under så kort tid. Visst, jag gillar hela sommaren, men just de här dagarna i maj… det är det finaste på hela året. Så det försöker jag också tänka på när det negativa försöker ta tag i mig. Bästa årstiden motar det negativa.

Inbillning eller inte, men jag har känt mig omsluten när jag varit på väg att tappa greppet. När förtvivlan varit nära och rädslan velat bestämma. Det har hänt flera gånger under helgen och jag försöker bara ta emot och sen får det vara vad det vill. Det visar sig i rysningar och gåshud på ett sätt som inte är normalt eller hur jag ska förklara det.

Har sådana dubier kring Maja och att släppa ut henne. Idag testade jag lite igen och det gick ju hur bra som helst. Hon höll sig bara på baksidan, men jag var spänd som en fiolsträng hela tiden. Filmade en snutt:

Är orolig för att någon ska göra henne illa och att hon ska springa bort. Felix och Maxi har varit ute så många år nu och är liksom självgående. Men lilla Maja…

Ny vecka och nya utmaningar. I morgon kommer jag att ringa vårdcentralen och försöka få en förklaring till varför de bytt husläkare. På jobbet kommer jag att jobba över lunchen för första gången sedan i december. Det går framåt även om anledningen gör mig väldigt spänd. Men nu kör vi!

Vad är det värsta som kan hända?

13 maj 2017 Syrran och jag

Idag träffade jag syrran. Vi umgicks under några timmar. Vi träffades först vid mammas och morfars grav.

13 maj 2017 Tagetes & penséer

Det var dags att göra vårfint och sätta några vårblommor. Ett gäng tagetes och penséer köptes in.

13 maj 2017 Vid mammas & morfars grav

Glad gubbe poserar när blommorna är planterade.

13 maj 2017 Tagetes vid mammas & morfars grav

Gillar den orangea tagetesen lite extra mycket.

13 maj 2017 Morris

Sedan bjöd syrran på kyckling- och baconsallad. Fick umgås en stund med Morris och han satt faktiskt i knäet hos mig vid ett tillfälle. Härligt!

13 maj 2017 Vit trähäst

Hittade en häftig trähäst med brillor hos syrran.

Efter lunchen blev det fika och mycket prat. Barnen, vänner och åldrandet kom upp och vi konstaterade båda att det är jävligt märkligt att konstatera att vi nu båda passerat ett halvt sekel. Helgejul!

Träffade också hennes grabb och det var roligt att prata med honom. Man märker att tiden går s a s.

13 maj 2017 Tagetes & penséer på baksidan

Det blev några tagetes & penséer över som jag satte i denna ovala träkruka på baksidan. Det var många år sedan jag hade blommor på det här viset, tack vare syrran blev det nu verklighet.

13 maj 2017 Tagetes på baksidan

Två tagetes hamnade i rabatten eftersom de inte fick plats och jorden tog slut. Det kan bli tufft för dem att överleva men vi får hoppas att frosten är över och förbi nu.

Ledigt, lätt och roligt var det att umgås idag. Mådde bra och orkade hela vägen. Det känns som om orken kommer tillbaka alltmer och får man umgås på detta sätt med syster sin, då fylls den positiva energin på i bra fart. Välsignad!

3 maj 2017 Solen

Värmen är inte där, men solen lyser hela dagarna. Sköna maj levererar och våren tar nu stormsteg för varje dag som går.

3 maj 2017 Den kortare slingan

Då kan man ju inte sitta inne även om orken är begränsad. Så det blev en kortare variant av Slingan idag. Har genom åren olika slingor att gå (tidigare springa) och de är alla mellan 3-6 km långa. Idag stannade det på 4,4 km men det är jag väldigt nöjd med även om jag tog en liten paus på en av de nya parkbänkarna.

Där satt jag och njöt av solen i några minuter.

3 maj 2017 Vilar på parkbänk

Det är bara den fåfänga sidan av mig själv som nu kan vända gällande vikten. Men den är begravd just nu och Michelingubben är tillbaka. Att hymla om det misslyckandet tänker jag inte göra. Målet är givetvis att vända och försöka gå ner i vikt igen, frågan är bara när orken finns där. Trösten ätandet ger betyder tyvärr intag av mer kalorier än vad jag gör av med. Tröst + destruktivt = sanning. Tyvärr och det är nog en livskamp för mig även det.

Vill ha öppet lite mer nu på baksidan, men då har vi Maja. Hur ska jag göra med henne? Idag när jag öppnade rusade hon ut för första gången och var svår att få in igen. Det är ett tecken om något. Men hon står ännu inte och jamar och skriker vid dörren. Skulle hon göra det skulle jag nog sätta på henne det gula halsbandet och sen släppa ut henne.

Måste försöka att inte vara orolig över henne. Maxi och Felix klarar av att gå in och ut hela tiden. Deras springande för övrigt kan ibland vara irriterande. Känns ibland som om jag står som dörrvakt åt dem.

Nya insatser i livets berg- och dalbana i morgon. Påt igen…!

 

Wonder if you wonderWitt Lowry

Den här veckan har jag varit på jobbet vid tre tillfällen och tre timmar åt gången. Känner mig som ett spöke som svävar omkring. Surrealistiskt värre och medvetandeförskjutningen över sakernas tillstånd fortskrider. Det är en mycket märklig tid för mig just nu. Mycket märklig tid.

Tänk er att åka berg- och dalbana. Ena stunden lugnt och fint, nästan lite tryggt och man gosar till det för att i nästa stund nästan ramla ur vagnen och skräcken lyser i både ögon och själ. Kämpar mig krampaktigt kvar för att inte ramla ur. Svetten lackar och ångesten dunkar i mig. Sen blandar ni dessa sinnesstämningar med allt möjligt däremellan. Den färden har jag satt mig i den här fasen av detta livet även om det allt oftare inom mig finns en stor ångest inom mig att ens försöka mig på så mycket i ett enda liv. Vad tänkte jag på?

Rådfrågar mina skyddsänglar men hör eller känner ingenting. Eller så är det precis så här det ska vara nu? Vila i det. Ännu en dag.

Ska inte klaga egentligen eftersom jag nu är på jobbet igen, åtminstone kroppsligt och de som pratar med mig är vänliga. Idag fick jag även lite tid att berätta om min sjukskrivning för ett par som frågade mig rent ut varför jag varit borta så länge från jobbet. Det kändes bra att få berätta för dem hur det låg till.

Min ekonomi är ansträngd men det går ändå på något konstigt vis, även om jag dragit på mig lite mer skulder nu än tidigare. Men detta blir också en press för mig att komma tillbaka och försöka jobba alltmer. Detta går ju inte i längden, att leva på det här viset som jag nu gör.

Limbo och ett snurrande hjul. Matmissbruk som jag inte kan stoppa i dagsläget. Det är precis som om jag måste trösta mig med detta för att inte åka dit på annat som är än värre för mig än en massa nya kilon. Igen höll jag på att säga. Förstör en del för att ens orka vara kvar på “banan”.

Sen ska vi inte bara tala om den här jävla tröttheten som slår till emellanåt. Det är en mycket märklig tid som sagt.

MEN…

…ska inte klaga. Ska inte klaga. Ska inte klaga. Ska inte klaga. Ska inte klaga. Ska inte klaga mer…jag lever ju för fan fortfarande! Kan fortfarande blogga och formulera mig hyfsat. Tycker jag själv i alla fall.

Avslutar med en bild på tjejen i mitt liv. Maja aka Majvor aka Majsan aka Sisen aka Sislass aka Majzuss

21 april 2017 Maja

Önskar er som orkat läsa hit en trevlig helg!

Besviken och trött på mig själv. Frustrerad och helt slut i både kropp och knopp. Känns nästan som bakslag, men jag vet att jag inte ska tänka på det viset. Det finns lärdomar i allt och att vilja men inte kunna allt, det skapar både ångest och frustration i mig, vilket i sig hur paradoxalt det än kan låta är ett bra tecken, även om det känns precis tvärtom.

24 februari 2017 Norra Luthagen

Åkte dubbla bussar för att besöka Clabbe och Inger i fredags. Blev nästan chockad över all bebyggelse i Norra Luthagen. Har nog inte varit där på en 4-5 år och det såg helt annorlunda ut.

24 februari 2017 Norra Luthagen

Tidigare var det bara en stor äng där det nu står massor av hus. Det finns till och med ett nytt torg med en flera olika affärer. Det var nog lite väl länge sedan som jag hälsade på Clabbe och Inger…

24 februari 2017 Ikoner

De bjöd på lunch och fika. Vi pratade i ett par timmar och det var väldigt roligt att träffa dem båda.

När jag skulle hem tog jag mig en promenad så att jag slapp att åka två bussar för att komma hem. Överskattade nog min förmåga för jag var helt slut efter detta, men hade ändå svårt att komma till ro. Tror att det blev lite för mycket intryck och sådant för mig.

24 februari 2017 Maxi

Helt plötsligt så har Maxi börjat sova på Majas sovplats. Det har nu pågått under några dagar. Märkligt att han nu väljer den platsen efter att helt ha ignorerat den tidigare. Han är söt i alla fall där han ligger och snusar.

25 februari 2017 Collage barndomen

Frida överraskade mig totalt när hon skickade detta collage till mig. Det är bilder på mig, min mamma och syrran under min barndom. Många tankar och känslor väcker collaget. Blir väldigt varm om hjärtat över att Frida gjorde detta till mig.

På förmiddagen igår hade jag tänkt att ta mig en promenad, men orkade inte riktigt. Det blev en kort sväng eftersom krafterna helt enkelt inte fanns där. Tror att äventyret i fredags tog mer på mig än vad jag ville inse. Somnade och sov ett par timmar och vaknade av att syrran ringde på dörren.

Hon ringde mig tidigare och ville träffas. Hon kom hit och hade med sig tulpaner, semlor och ett gott humör. Vi pratade länge och hjärnan min gick på högvarv ännu en dag. Nya intryck och känslorna for åt alla håll.

Tror som sagt att jag har kört på lite för hårt de sista dagarna. Varit social i flera dagar i sträck, vilket gjort att jag har svårt att hejda mig och då kommer upp i varv när jag känner mig bättre. Lurar liksom mig själv.

Vill mer än jag orkar och har väldigt svårt med balansen. Att inte bara köra på nu när jag mår bättre och hjärnan liksom har “vaknat till” igen behärskar jag inte. Det är så svårt att hålla igen och jag blir ledsen och frustrerad på mig själv. Tror mig orka mer än jag gör. Har börjat få problem att sova längre perioder på nätterna sedan några dagar, vilket troligtvis beror på att hjärnan är mer aktiv än i början då den var helt utslagen.

Det bästa nu är att vara själv och tanken är att jag inte ska träffa någon idag. Vara ensam och bara ta det lugnt, för i morgon måndag ska jag ut och åka buss igen för att ta mig till jobbet och där ha ett möte om hur det blir fortsättningsvis. Inför detta är jag ganska nervös av flera olika anledningar.

Idag har jag redan hunnit att ta mig en förmiddagslur.  Det är frustrerande att inte ha den kraft som fanns där för ett år sedan.

Arkiv

Kategorier

Senaste bilder

Uppe på balkongen våning 5! Vädret!! #stiftetshus Solen är med denna fredag. Lugnt och fint på Kungsgatan och vid resecentrum denna tidiga morgon. #uppsala Idag fick jag en affisch med @marilynmonroe som jag trånat efter. Inte nog med det så fick jag ytterligare en som också den är cool. Så glad och tacksam för den snälla Anders som gav dem till mig. Tack! #marilynmonroe Fabian vad gott det var med RIKTIGT morgonkaffe när jag kom till jobbet. Ordningen återställd med @biggan59 i huset! 👍☕️ Vandraren kom hem efter 2 dygn! Vete fåglarna vart han tar vägen? Dubbla boenden? #katt #catlover Satt i knä en liten stund och gosade. Morris levererar. #katt #catlover

Twitter

Tweets jag gillar