Etikettarkiv: känsla

Det finns en mening…

Fika

Sätt dig ner en stund, lyssna på vad jag har att säga dig! Ta koppen med kaffe. Jag vet, den saknar ”öron” och det är ett jädra otyg. Men vänta en stund dårå tills det svalnat lite. Hoppas kakorna är ok, enkla havrekakor men ack så goda.

Det finns en mening med att inte ha allt planerat. Det finns en mening med att bara vara i nuet och inte ha så stora åthävor just nu av aktiviteter och göranden. Det är en tid av att sluta sig för att förstå.

Ibland ska man stanna upp. Förstå ett och annat och vad man gör här på jorden. Inte rusa iväg och aktivera sig hela tiden för att slippa lära känna sig själv på djupet. Jag vet, det är läskigt och obehagligt men tiden är inne nu att ta sig själv på allvar. Inte fly genom att döva eller hela tiden distrahera sig med annat.

Sitt ner. Nollställ tankarna. Bara andas. Följ det som kommer även om det tar timmar.

Det finns en mening med allt. Att uppleva motsatsen gör vi alla. Ibland kanske meningen bara är att sitta ner och inte göra någonting. Hetsa iväg och inte vara sig själv, lyssna på andra och komma så långt ifrån den man egentligen är. Är det meningen med livet?

Trösten är att det aldrig är försent. Det kan fördröjas och känslan av att ha förlorat är chimärt och något som går över. Vi kan aldrig förlora för alltid. Vi får alltid nya chanser. Både en tröst och skräck i min värld. Visst, saker och ting kan ta så mycket längre tid, vi kan uppleva smärta och glädje på vägen. Men tillslut kommer vi rätt och vägen är den stora lärdomen. Det finns inget mål, inget slut. Vi fortsätter för alltid och för evigt.

Det finns inget helvete. Helvetet är här på jorden i så fall eftersom vi känner så mycket blandade känslor. Jorden med dess svängningar och låga vibrationer är tungt att leva i. Tänker inte mer knäppa någon på näsan och säga att så här är det. Detta är min bild och min känsla över hur allt är.

Vad är det värsta som kan hända? Att vi får leva några år till i en värld som vi tror är den enda som existerar? Att begränsa sig så mycket att tro på ett enda medvetande som dör. Vår kropp, vårt skal dör, men medvetandet tar sig vidare. Detta med medvetandet finns ständigt i mina tankar. Ibland är jag tillfreds med det jag känner men ibland skrämmer det mig väldeliga. Att vi alla är ett, ett enda stort medvetande kan få det att svindla rejält inom mig. Det är nog mitt Ego som kämpar för sin ensamrätt och överlevnad till den lilla bit som just nu är mitt egna medvetande.

Vad är det värsta som kan hända? Det finns en mening… …långt större och mer otrolig än vi ens kan föreställa oss med de redskap vi fått här på jorden. Be mig inte att förklara mig, för det kan jag inte utan det är bara min känsla och det jag känner.

När jag får tänka fritt och låter tankarna fara iväg, då blir orden på det här viset.

Annonser

Upp & ner

Nu är svängningarna lite väl häftiga. Vaknar på morgonen och fungerar ok, kommer till jobbet och går igång på det som ska ske måndag-tisdag med världens ångest och ett beslut om att jag ska backa. Går ner och fikar och pratar med M och känner ett par timmar senare precis tvärtom, det klart att jag ska åka på denna konferens, IT-koordinator och allt som jag är på papperet… (;-)

Mina tankar är också väldigt mycket hos vår svårt sjuke arbetskamrat. Det går inte att komma undan den sorg och förtvivlan som finns kring det hela och hur det gått till. Får tankar på att han kanske hade så mycket på jobbet som utlöste denna hjärnblödning. Det är så sorgligt det hela, så outhärdligt sorgligt.

Vi har inte fått några nya besked, vilket måste betyda att han fortfarande är medvetslös och att familjen måste ha ett rent helvete. Han är med mig väldigt mycket just nu.

För mig är tacksamheten så stor att just nu ha alla mina barn i huset. Det är inte ofta de är här samtidigt men just ikväll så är det på det viset. Jag lever upp bara de är i huset och jag njuter av deras sällskap så mycket. Försöker lagra och minnas detta nu i svårare stunder.

Så upp & ner det mesta just nu. Det är verkligen starkare än på flera år. Kanske är det något gott som är på väg att komma ur det hela för mig personligen, även om det är katastrofer och tråkigheter omkring mig? Jag vet inte, men jag tror att man måste möta det mörka riktigt ordentligt om man vill kunna möta det ljusa på samma starka vis. Det finns en känsla i mig som handlar om förändring. Den går inte att ta på eller realisera utan det är en abstrakt känsla som far och flyger överallt.

En dag i taget. Andas ut och in.

När samma kommer åter

Möter inte ni på samma människor om och om igen i perioder av era liv? Så är det för mig och just nu finns det en själ (jag varken vill, vågar eller känner för att mer detaljerat beskriva personen) som jag möter på bussen allt oftare. Visst, det kan bero på att jag numera är mer uppmärksammad, men jag tycker mig inte ha sett den här personen så ofta tidigare.

Personen ser dessutom ut som ett spöke och har ibland en blick som skrämmer skiten ur mig. Jag är inte heller riktigt säker på om personen noterat mig, men ibland känns det som så när personen sitter längst bak i bussen med huvan neddragen. En annan läskig grej är att jag ibland inte ens sett personen på bussen från början, utan efter en stund så sitter personen bara där. Så känns det i alla fall och det är för mig spooky.

Som vanligt så kan jag ju inte låta bli att analysera om varför vi i vissa faser av våra liv tycker oss stöta på samma personer om och om igen. Jag har ju mina teorier och det är ju att det handlar om ett lärande åt båda håll. Den personen har någonting som man själv behöver sätta fokus på och sen är ju frågan hur djupgående detta är. Jag tror att det kan vara småsaker, men även stora och kanske livsavgörande val som just den personen ska få oss att inse. Omedvetet givetvis eller i alla fall så pass att personen i den skepnad den nu befinner sig i inte vet någonting om syftet. Ja, förutom dårå det högre jaget, som är en helt annan historia… det högre jaget har bra koll på vår livskurs än vad vårt medvetande i det här livet har. Vi ska uppleva, känna och verkligen leva livet… och det högre jaget är den vi egentligen är, när allt skit är bortskalat eller som det står på en sida:

Den person du egentligen är när man har skalat bort allt det ytliga du tror du är.

Ibland så stöter jag på samma människor hela tiden. Det tror jag inte bara är inbillning utan en korrekt känsla. Just den här personen har kommit lite för ofta nu för att det ska kännas som om det inte bara är tillfälligheter. Det som är lite jobbigt i det hela är att jag känner ett viss obehag av det och då kanske det är än mer angeläget för mig att verkligen försöka förstå vad personen vill säga mig. Fast jag skulle aldrig gå fram och prata direkt eftersom det inte alls skulle kännas bra för mig. Jag vet faktiskt inte riktigt hur detta kommer att sluta men förhoppningsvis så kan jag ta till mig det jag behöver så att säga.

Eller så är det bara min fantasi som spelar mig ett spratt. Bara för att den kan och för att det är en del av det så kallade livet…?

Alpis är någonting extra

Alpis

Det är så häftigt att överraskas och upptäcka ny musik. Så häftigt alltså!

Hiphop har aldrig tillhört min favoritgenren. Har gillat vissa låtar av Petter men mer än så har det inte varit. Men nu är jag helt fast när jag lyssnar på EP:n “Med öppna ögon”. Den innehåller 5 låtar och de är så otroliga. Så bra, intelligent, intensivt och berörande.

Alpis musik berör mig på många plan. Jag överdriver inte om jag säger att hans musik gör mig upprymd och jag liksom bara vill höra mer och mer. På flera av låtarna så ryser jag som fan av intensiteten och känslan! Ja, det är så jävla bra helt enkelt men jag kan inte riktigt sätta fingret på det mer än att han har en otrolig känsla i det han gör! Både musiken och texterna hänger ihop hela vägen och jag är helt såld faktiskt. Det är någonting extra detta, helt klart!

Låtlista:

  1. Om Du Vill Mej Nåt
  2. Bort Härifrån (med Södrasidan & Nano) Videolänk
  3. Där Vi Bor  (med Näääk, Stockholm Highgrades & Bam Bam)
  4. Kort Stund  (med Nimo & Sam-E of Medina)
  5. Trottoarbarn

Du med Spotify kan lyssna här! Blir du lika fast som jag blir så kan du göra som jag, köp EP:n på iTunes. Mitt motto är att bra musik ska premieras och stödjas på alla sätt. Du kan följa Alpis på Twitter också. Alpis har också blivit intervjuad av Kingsize.

Denna nyfunna musikstjärna kommer jag att följa, helt klart!

Recensioner:
Kingsize
Whoa

Läs även andra bloggares åsikter om Alpis, Med Öppna Ögon, hiphop, Petter, musikupplevelse, Där Vi Bor, Kingsize, musik, intressant?

Konsertminnen med Madonna

Madonna 2012

Den här bilden älskar jag! Det är känsla det med Madonna.

MDNA-turnén går vidare och igår var det den 19:e spelningen i Paris. Rykten säger att den konserten filmades för DVD. Hoppas det för den köper jag på direkten. Fina minnen som då förstärks med min egen upplevelse med The Queen of Pop! Minnen för livet.

Inledningen med klockor, munkar och sen en underbar version av Girl Gone Wild slår det mesta. Gillar också fortsättningen som är Revolver väldigt mycket. Däremot så är Gang Bang och dess koreografi lite för mycket för mig. Så den bryr jag mig inte så mycket om.

När hon är ombytt till hejarklacksledare och drar igång Express Yourself så är jag med på noterna. Underbar mix med Born this Way och Shes not me. Högsta betyg! Turn up the radio har alltid varit ok för mig, inte mer… men jag måste säga att den stiger och är riktigt bra radiopop.

Vouge bländar mig och jag gillar det jättemycket. Går det att misslyckas med den pärlan förresten? När hon tar ner Like a virgin så njuter jag och det blir riktigt känslosamt. Gillar den versionen jättemycket live. En av höjdpunkterna! Avslutningen med Like a prayer och Celebration är liksom pricken över succén. Versionen av Celebration är inte dum alls.

En röd tråd finns det som handlar om att gå från mörker till ljus. En linje som jag gillar och som speglar livet så väl, när det går bra för en. En väg som alla någon gång kommer att vandra illustrerar hon så bra genom sin musik. Koreografin och dansarna är suveräna tillsammans med Madonna.

Hade jag resurser så skulle jag absolut passa på att se henne en gång till. Men nu får jag istället njuta av klipp och det som visas på nätet. Det är inte dåligt det heller…

Relaterat:
Hela konserten finns på YouTube ihoppklippt av flera fan!

Läs även andra bloggares åsikter om Madonna, MDNA World Tour 2012, The Queen of Pop, MDNA, musik, intressant?

En grundad känsla

Fick en fantastisk känsla nu på morgonen. Visst, känslor kan man få men den här gången så var den riktigt grundad i mig. Jag känner att det är på det viset och det gör mig själv så hoppfull.

En liknelse:

Du har varit i slagsmål sedan flera år. Fajtats, ansträngt dig och flera gånger legat i brygga. Fått blåmärken och både gapat och rivits för dig och din rätt att få fortsätta på jorden. Fått bort motståndare som gjort dig illa.

Nu fick jag känslan att jag såg ljuset, att jag i den grotta som jag brottats i var något som jag lämnade bakom mig. Jag står strax utanför och tittar upp mot ljuset, borstar av mig och nyfiket så tittar jag mig sedan omkring. Den KÄNSLAN. Att det faktiskt är så att jag lämnar grottstadiet och den fajten bakom mig och att jag nu är i ljuset. Med hela mig och inte bara vissa delar. En grundad och bra känsla. Från huvud till tårna.

Nu står jag där och är så nyfiken. Kollar länge runt och funderar på vilken väg jag ska ta. Alla känns så spännande men jag måste ta dem en i taget. I ljuset den här gången, jag har liksom kommit vidare och förbi grottan.

Fan, vad häftigt…