Etikettarkiv: kanonväder

Fullerö med både backar och hage

Idag besökte jag ett…

Naturreservat 5 maj 2016 

…som heter…

Fullerö Backar med massor av backsippor.

 

160505_05

Antingen kan jag fokusera på hur härlig denna dag var. Den 5 maj levererade verkligen med nästan 20 grader och en klarblå himmel. En fin långpromenad till Fullerö Backar som är ett naturreservat där det var fullt av blomster och backsippor i massor! Gubben njöt i fulla drag med shorts och korttröja som enda attribut.

2016-05-05 Backsippor

Jag kan också fokusera på att det inte blev som jag ville riktigt. Mitt vänstra ben bråkar med mig igen och gjorde att jag inte kunde jogga på tillbakavägen som jag hade tänkt. Jag kan också fokusera på det döda rådjur jag såg vid vägkanten och som gjorde mig ledsen.

Vad tror ni jag väljer?

Hade någon frågat mig för några år sedan så hade benet och rådjuret dominerat mitt inre, utan tvekan. Någon långpromenad eller nyfikenhet på Fullerö backar hade inte heller funnits. Jag hade inte ens tagit mig dit gåendes som jag nu gör med glädje. Ja, faktiskt med glädje!

För det var så att alkoholen dödade min lust att göra saker. Den dödade nyfikenheten och den positiva känsla jag sakta men säkert får till mig. Då satt jag bara inomhus och tyckte synd om mig själv. Idag vill jag ut i solen och upptäcka nya saker. Att besöka naturreservatet som ligger så nära, är någonting jag velat en tid nu och idag var det läge. Tackar Gud för att alkoholen inte tog mig också, att jag kom ur greppet och nu ser på livet på ett helt annat sätt. Känner mig fri!

2016-05-05 Fullerö backar
Fullerö backar.

Andningen var helt ok trots att björkarna är på väg. Tror nu att jag kan avskriva min så kallade pollenallergi en gång för alla. Den verkar ha försvunnit. Det är ju också någonting fantastiskt. Att gå från cortisonspruta till att inte alls behöva ta några mediciner, det är bara för underbart!

Gick längst med länsväg 290 och strax innan Fullerö börjar det att hända saker.

2016-05-05 Fulleröbacke
Huvudgatan i framtidens Fullerö Hage som nu börjat att byggas.

Fullerö Hage är på gång. Huvudgatan in mot bostadsområdet börjar vid länsväg 290 som jag passerar varje dag med buss mot Uppsala. Den ska vara klart redan till den sista juni 2016.

2016-05-05 Fullerö backe
Här var det bara en äng för några veckor sedan.

Det är stora planer på gång med bostäder utanför Storvreta. När allt ska vara klart, det vet jag inte, men att det inom ett år kommer att vara en stor skillnad med nya vyer och byggnader, det är helt klart och det har som sagt redan börjat att synas i och med bygget av huvudgatan.

Fullerö Hage 2016
Vid den blåa pilen med en 1 på, där ligger Fullerö Hage.

I första etappen kommer det att byggas 400 bostäder i den östra delen. Hälften blir lägenheter i fyravåningshus med både hyres- och bostadsrätter och hälften blir villor och radhus. Till det byggs en förskola med ca 2oo platser. Detaljplanen blev fastställd förra året. Första etappen beräknas vara klar sommaren/hösten 2017. Redan om ca ett år alltså!

En andra etapp är ytterligare planer på 700 bostäder. Flerfamiljshus med upp till 5 våningar, villor och radhus på 2-3 våningar.  I det ingår även en företagspark i området. Bostäderna i Fullerö Hage kommer att vara både villor, radhus och lägenheter i flerfamiljshus. En helt ny skola och en multiidrottshall finns också i planerna för Fullerö Hage!

Tala om att det inom några år kommer att se annorlunda ut utanför Storvreta och mot Fullerö. Spännande framtid som jag tror är helt nödvändig för att möta det skriande behovet av nya bostäder.

160505_03

I år har maj verkligen börjat från sin allra finaste sida. Ljuset, värmen och dofterna. Det gröna och livet som återkommer.

En vecka senare

Förra lördagen så var tanken att jag skulle åka till mors och min morfars gravplats. Då var vädret kasst och orken helt borta, så det blev ingenting av med det.

2013-11-09
Ekonomikumparken i Uppsala.

Men idag så åkte jag och barnen till vår mor/farmor. Tog en annan busslinje än den brukliga och det gick lika bra det. Fick se lite delar av Uppsala som för några år sedan bara var fält och grönt och nu bestod av ett antal höghus. Fascinerande förändring.

2013-11-09
Ellet springer på.

Visst, det var inget kanonväder idag heller men jag kände att det nu var dags att besöka graven och barnen var positivt inställda till att hänga på.


Isidor Pettersson 1917-1979 var min morfar. Ann-Britt Pettersson 1947-1981 var min mor och barnens farmor.

Två ljung och ett ljus blev dagens inköp hos Bellis. En lite äldre ljung satt redan på plats och jag misstänker att det är min moster som redan har varit där. Kanske förra helgen då det var Alla Helgons Dag och då de allra flesta tände ett ljus och gjorde fint för sina nära och kära.

2013-11-09
En ung själ som fick lämna jorden alldeles för tidigt.

Det är så många människoöden som manifesteras på en kyrkogård. Uppsalas kyrkogård är stor med många olika sorters gravar och vid en del fastnar man en stund.

2013-11-09
Dessa fina hjärtan tillhör en ung kille, född på 80-talet.

Visst är det så att jag tänker på om och varför när det gäller min mamma. Jag skulle ljuga om jag påstod något annat. Nu är det inte så ofta, men det finns dagar då jag verkligen hade önskat att hon hade fått träffa mina fina barn. Då gör det ont när jag vågar tänka lite djupare på den saknaden.

Minneslunden i Uppsala
Fina rosor vid minneslunden i Uppsala.

Igår så pratade Frida och jag en del om minneslundar. Jag berättade att det fanns en i Uppsala och den passade vi på att besöka samtidigt som vi var vid graven. De ligger ju ganska nära varandra och den här är vid Stillhetens Kapell.

2013-11-09
En fröjd för ögat.

Det var något väldigt fridfullt över minneslunden. Alltid färska blommor och människor i strid ström som tände ett ljus och lämnade en blomma.

2013-11-09
En del av minneslunden med många ljus och blommor.

Jag pratar ganska öppet med mina barn när det handlar om döden. Den dagen det är dags för mig så vet Frida att jag inte vill ha en gravplats och någon sten, utan att min aska ska strös i en minneslund. En del har ju sina namn på stora stenblock eller på små plaketter, men sådant vill inte jag ha.

Mitt minne ska finnas i minneslunden. I den fria tanken. Varken mer eller mindre.

2013-11-09
På väg mot ett av stadens favoritställen. Kullersten gick Ellet på.

Standardburgaren smakade osedvanligt gott efter promenaden från kyrkogården.

Vi gick sedan och handlade lite och hann precis med bussen hem.

Mor/farmor sågs till. En vecka senare. Men ändå.