Etikettarkiv: jogga

Fritt ur hjärtat

Genesarets sjö, Israel 10 maj 2016
Genesarets sjö i Israel.

Fritt ur hjärtat under hela den här dagen. Tankar läggs till, tas bort och ändras. Bilderna illustrerar en massa saker. Inte nödvändigtvis exakt det jag pratar om, men jag gillar bilderna och då får de vara med.

Nysprungen och den enda gång jag känner mig riktigt nöjd med mig själv. Tänk att det ska vara så svårt för mig att begripa detta INNAN. För nu försöker latmasken i mig allt oftare få mig att hoppa över mina motionsrundor.

Två till tre gånger i veckan VILL jag med intellektet jogga. Den enda dag som är helig är lördagar. Då joggar jag alltid och har så gjort sen jag började med detta för snart ett år sedan. Men för övrigt blir det lite hipp som happ. Två gånger i veckan är minimum och grejar jag inte det, är jag inte nöjd med mig själv. Det är liksom målet. Sen om det blir fler gånger är det bara bra.

För belöningen är stor och känslan är den jag söker istället för som tidigare alkoholrus och det som på sikt bara gjorde mig illa. Belöningssystemet är egentligen samma sak fast med den stora skillnaden att detta är nyttigt för mig på alla sätt och vis, till skillnad från alkoholen som bara förstörde mitt tänkande och min kropp.

Ein Gev, Israel 10 maj 2016
Ein Gev i Israel.

Det blir inga vattenskidor för mig i sommar. Den drömmen får tyvärr vänta ytterligare en tid. Den firman som jag hade bokat detta hos hörde av sig till mig och berättade att de inte hade kvar den tjänsten! Tala om att jag blev snopen och då speciellt när jag redan hade bokat detta och det verkade ok bara för några veckor sedan!

Men det blir ett besök i Malmö i alla fall eftersom jag redan köpt och betalat tågbiljetterna. Tips och idéer om vad man kan göra i rikets tredje största stad tas tacksamt emot. En dag blir det i alla fall ett besök i Köpenhamn, det kan man ju inte missa. En dag skulle jag också vilja åka ut till något bad och bara njuta. Men sen är det ytterligare en dag då jag inte riktigt vet vad vi ska göra. Kanske stadsvandring i de centrala delarna av staden? Turning Torso? Får man besöka den skyskrapan överhuvudtaget?

Jerusalem, Israel 11 maj 2016
Jerusalem, Israel

För övrigt handlar det just nu om en dag i taget. Känns det igen? Är ganska djupt nere i någonting som bara kan beskrivas som någon form av depression. Mörkt, ensamt och gamla negativa tankemönster. Svårt att ladda om, se någon mening och då speciellt när jag är ensam. Kroniskt ensam. Tänker inte dra några haranger om den längtan som sitter i djupet, men jag försöker faktiskt att bryta mig ur detta även om det finns de som tror att jag ingenting gör. Men det går åt helvete för mig och då drar jag mig inåt igen… ett tag åtminstone.

Olivberget, Israel 11 maj 2016
Två israeliska soldater på Olivberget, Israel.

Raderat och struket. Acceptans och försöka. Om och om igen eftersom de inte finns några alternativ om jag vill vara kvar ett tag till.

Via Dolorosa, Jerusalem 11 maj 2016
Katt på Via Dolorosa, Jerusalem i Israel.

Felix, Maxi och Maja. De finns alltid där. Får de bara mat och lite kärlek är allting bra. Felix mår bra efter öronincidenten. Maja har fått börja gå ut lite. Hon är väldigt försiktig och det är korta stunder. Men hon är väldigt nyfiken.

Heliga gravens kyrka, Jerusalem 12 maj 2016
Ljus brinner i Heliga gravens kyrka, Jerusalem.

Döden finns närvarande hos mig. På många sätt och för mig handlar det mycket om att acceptera vissa saker. Låta det bero. Inte vara aktiv utan låta livet bestämma. Den fria viljan ska användas för ljuset och det positiva, ingenting annat.

Döden är början på just någonting annat. En ny möjlighet, andra spelregler men ändå inte. Fast att sträva efter döden, längta och vilja komma vidare, det bara förlänger vissa skeenden och i värsta fall stoppar upp dem. Då får man försöka igen och det är ibland väldigt smärtsamt att vara medveten om detta.

Vilar i tanken på fortsättningen därborta. Som bara kan förnimmas och kännas abstrakt. I drömmarnas värld blir det klart och tydligt, men sen när detta livet vaknar till liv igen så återkommer det suddiga. Kanske för att skydda?

(Alla bilder är fotade av Anna-Karin Eskemyr)

Annonser

Morgonpigg, alkoholtankar samt “besök” hos barndomsvän

När man vaknar kring fem-tiden varje dag, oavsett om det är vardag eller helg och är piggare än tuppen (som garanterat skulle sova om jag hade någon) då är det liksom någonting som har hänt inom en.

En tidig morgon i Jerusalem
En tidig morgon i Jerusalem.

Morgonen gillar jag mycket bättre än kvällen. Det har svängt kraftigt de sista åren och nu är det en självklarhet för mig att vara på jobbet vid 06.30-06.40. Kommer jag senare, så känns det som om jag just har kommit försent. Det är märkligt hur det kan svänga och då relativt fort. För några år sedan när jag hade sällskap av giftet och lät det styra mitt liv, då var det helt andra tider som gällde. I perioder var jag helt enkelt slaven och då speciellt sista halvåret innan jag tog professionell hjälp för att kunna komma vidare.

Giftet är alltså alkoholen. För mig ett gift och en bedragare som nog aldrig helt kommer att ge mig ro i sinnet till 100%. Men jag låter mig inte luras längre av de klassiska argumenten som sköt upp mitt tillfrisknande helt med några år. Men att inbilla mig att även slippa tankarna, det har jag slutat med. Idag vet jag vad som gäller, även om ledsenheten, desperationen och offerkoftorna dominerar totalt så finns det EN utväg som är helt stängd sedan den 4 april 2014. Så är det och så kommer det alltid att vara.

Oj, jag vågade uttrycka det nu i tryck också. Men jag formulerar det inte på annat sätt än så. Den vägen är stängd. Där finns bara elände och mörker.

Egentligen så skulle jag skriva om en helt annan sak, men ofta är det så att när jag sätter mig ner och skriver i min blogg, så går de bara av farten. Nej, det är inte automatskrift från högre ort som en del på allvar menar att de sysslar med, utan det är herr Olssons frustration som kommer ut genom en massa ord. Men han försöker passa sig för att nästan kvävas av de stora offerkoftorna, ja nästan kappor, som försöker ta över och lägga sig över honom likt ett jättetält. Ibland så kommer en liten kofta flygandes och den fastnar en liten stund, men jag kastar bort den så fort det går. Ibland håller jag tyvärr kvar den lite för länge, eftersom färgen just då kanske är tilltalande, men jag vet ju egentligen att det är bara att hiva iväg den oavsett om det handlar om koftor, kappor eller tält. För de förminskar mig och gör mig sämre, även om det stora Egot försöker ta över och säga mig andra saker.

Idag ska jag ta bussen. Åka till ett ställe som jag aldrig tidigare besökt. Det är en chansning för jag vet inte om han “ligger där” men jag har äntligen fått upp ett spår efter alla år. Jag får ingen inre frid om jag inte försöker. Har velat besöka barndomskamraten sedan länge, men inte vetat vart han har vilat. Ja, han lämnade jorden redan 1988 på nyårsdagen i en tragisk bilolycka. Han är mig kär och när jag tänker på honom känner jag en saknad. Det har kommit mer på senare år och då speciellt när jag fick “kontakt” med honom för ett par år sedan. Det var uppskattat. När han är i närheten känner jag en speciell doft.

Nu vet även jag att det bara är en symbolisk plats för i mina tankar finns han ofta. Men det känns ändå inom mig som om detta är någonting som jag ska göra. Det kommer att kännas bättre efteråt om jag hittar hans symboliska viloplats. Enligt gravregistret så ska han ligga kvar där i alla fall…

160511_Jerusalemjogg2
Morgonjoggen i Jerusalem 11 maj 2016 glömmer jag aldrig…

Men först ska jag dricka kaffe och sen ut och jogga. Missar eller orkar jag inte att jogga andra dagar så är lördagen helig, för då har jag alltid tagit mig ut för att jogga milen. Många intervaller och lufserier blir det ibland, men runt ska jag i alla fall.

Sinnet blir ljusare och jag känner mig i alla fall lite nöjd med mig själv efteråt. Elias är ju hos sin mor sedan igår och många svåra tankar följer mig för övrigt (duckar för koftan som är på väg) så att röra på fläsket och ta ut sig ordentligt, det lindrar.

Sen om jag fick “hälsa” på min vän så skulle denna dag åtminstone bli den bästa den här veckan.

Resan till Israel – tredje dagen

Tillsammans med delar av mina arbetskamrater gjorde vi en studieresa till Israel mellan den 9-13 maj 2016.

Tredje dagen 11 maj 2016
Först en joggingtur runt muren till den gamla staden i Jerusalem när solen gick upp, frukost och sen en tur upp på Olivberget. Därifrån vandrade vi ner till Getsemane och in i den gamla staden genom Lejonporten. Vi gick Via Dolorosa fram till Gravkyrkan och besökte efter det Västra muren (Klagomuren). Besök hos Svenska Teologiska Institutet på eftermiddagen och dagen avslutades med egen vandring i delar av Jerusalem.

En mycket händelserik och minnesvärd dag för mig som jag berättar vidare om med bilder:

Resan till Israel 11 maj 2016

Vi var ett litet gäng som träffades i hotellfoajén 05:45 för att jogga runt muren i Jerusalem.

Resan till Israel 11 maj 2016

Försökte ta ett självporträtt in action så att säga, men det gick väl sådär.

Resan till Israel 11 maj 2016

Det var mäktigt att se vyerna i Jerusalem så tidigt på morgonen när nästan inga andra var vakna.

Resan till Israel 11 maj 2016

Kolla bilden! Solen är på väg upp och vi var tvungna att stanna ett par gånger för att andas in dofterna och ta lite bilder.

Resan till Israel 11 maj 2016

Erika, Birgitta, jag själv, Marie och Jan-Olof, vår reseguide, samt hans son John bakom kameran. Vi var hurtisarna som antog utmaningen och det ångrar jag definitivt inte idag. Minnen för livet!

Resan till Israel 11 maj 2016

Resan till Israel 11 maj 2016

Resan till Israel 11 maj 2016

al-Aqsamoskén med sin mörka kupol bakom muren.

Resan till Israel 11 maj 2016

Runt muren låg många muslimska begravningsplatser. I bakgrunden Olivberget som vi besökte senare under dagen.

160511_Israel10

Uppe på Olivberget med utsikt mot Klippdomen, även kallad för Klippmoskén. Där hålls inga gudstjänster längre, men den är öppen för bön. Den guldgula kupolen är 30 meter hög och har en diameter om 20 meter.

Resan till Israel 11 maj 2016

Utsikt från Olivberget mot den gamla staden med sin mur. Här finns idag uppskattningsvis 150 000 gravar. Berget har varit begravningsplats för judar i 3000 år och idag finns där många berömda politiker och rabbiner.

Resan till Israel 11 maj 2016

Vandring på väg mot Getsemane med utsikt mot bland annat Klippdomen.

Resan till Israel 11 maj 2016

Israeliska flaggor på rad.

Resan till Israel 11 maj 2016

En israelisk soldat med k-pist. Stora kontraster på små områden.

160511_Israel15

Bakom mig Maria Magdalena kyrka som är en rysk-ortodox kyrka med väldigt fina guldkupoler. Kyrkan byggdes 1886 med sju stilrena och förgyllda lökkupoler.

Resan till Israel 11 maj 2016

Här har vi gått ner en bit på Olivberget. Berget har varit i händerna på olika länder genom åren. Efter 1948 tillhörde det Jordanien och efter 1967 kom berget att tillhöra Israel efter kriget som varade i sex dagar.

160511_Israel17

En bild inifrån Jesu tårars kyrka ut mot Klippdomen. Här var det Jesus grät över Jerusalem när han såg hur folk bråkade.

Resan till Israel 11 maj 2016

160511_Israel19

Ett sydafrikansk gäng mötte vi på när vi fortsatte vår vandring ner från Olivberget mot Getsemane.

160511_Israel20

De var helt fantastiska när de började att sjunga medan de gick. Här vet jag inte riktigt vad det var som hände, men det var som att gå in i ett kraftfält av positiva känslor som inte gick att hålla inom sig. Det gick inte att skydda sig mot detta helt enkelt. De omslöt oss i sin sång.

Det var en fantastisk upplevelse och jag har aldrig varit med om någonting liknande i hela mitt liv. Flera spelade in delar av detta och här kan du se flera minuter av denna otroliga upplevelse.

Har också fått en film från en i arbetslaget på över 4 minuter där man hör dem sjunga.

Resan till Israel 11 maj 2016

När vi kom till Getsemane så rann tårarna. Inte bara på mig, utan flera i arbetslaget upplevde samma sak. Det var en mäktig upplevelse. Jag är i djupet av mitt hjärta så tacksam över att jag fick vara med om detta och jag överdriver inte om jag säger att det har förändrat en del av mig för livet.

Någonting i mig gick det hål på och då i positiv bemärkning. Det gick inte att hålla tillbaka tårarna helt enkelt. Stora ord, men så är min känsla. Får jag vara med om någonting liknande igen, tro?

Detta följde med mig resten av dagen och jag kände mig så uppfylld och tacksam. Fortfarande så undrar jag vad det var som hände och när jag nu tänker på det blir jag väldigt berörd.

Resan till Israel 11 maj 2016

Lejonporten i muren till gamla staden i Jerusalem.

160511_Israel23

Det fina taket i Church of All Nations, kyrkan som ligger bredvid Getsemane. Här predikade Jesus innan han arresterades.

160511_Israel24

Trädgården i Getsemane.

160511_Israel25

Lejonporten in mot den gamla staden i Jerusalem.

160511_Israel26

Vita Fädernas trädgård.

Resan till Israel 11 maj 2016

S:t Annas kyrka är en korsfararkyrka som ligger strax innan Via Dolorosa. Den var klar 1138.

Resan till Israel 11 maj 2016

Via Dolorosa gick jag två gånger under denna resa. Den här första gången var mitt på dagen och det var ganska mycket folk i rörelse.

160511_Israel29

Via Dolorosa består av 14 stationer som berättar om Jesus väg till Golgata:

  • Station I: Jesus döms till döden.
  • Station II: Jesus tar korset på sina axlar.

Resa till Israel 11 maj 2016

  • Station III: Jesus faller för första gången.
  • Station IV: Jesus möter sin mor, Maria.
  • Station V: Simon hjälper Jesus att bära korset.

Resa till Israel 11 maj 2016

  • Station VI: Veronica torkar Jesu ansikte.
  • Station VII: Jesus faller för andra gången.
  • Station VIII: Jesus tröstar Jerusalems döttrar.

Resa till Israel 11 maj 2016

  • Station IX: Jesus faller för tredje gången.
  • Station X: Jesus avkläds.
  • Station XI: Jesus spikas fast vid korset.

Resa till Israel 11 maj 2016

  • Station XII: Jesus dör på korset.
  • Station XIII: Jesus tas ned från korset och återlämnas till sin moder.
  • Station XIV: Jesu kropp begravs.

Resa till Israel 11 maj 2016

Gravkyrkan där korset med Jesus stod.

Resa till Israel 11 maj 2016

När man kommer in i Gravkyrkan så finns en smörjelsestenen liggandes som ständigt är inoljad med någonting som påminner om olivolja. Det är stenen som Jesus låg på efter att han tagits ner från korset. De troende tar med sig ett tygstycke och drar på stenen för att välsignas. På bilden fångade jag ett par som la sitt lilla barn på smörjelsestenen.

Resa till Israel 11 maj 2016

Adams kapell i Gravkyrkan.

Resa till Israel 11 maj 2016

Det var så mycket folk, så att få se plattan inne i gravkapellet var inte att tänka på. Graven består av två rum. Ett litet kapell samt själva graven.

Resa till Israel 11 maj 2016

Ljuset från Gravkyrkans tak ovanför kapellet där Jesus begravdes.

160511_Israel39

Efter Via Dolorosa var det dags för lunch.

Resa till Israel 11 maj 2016

En härlig buffé på Nafoura innan det var dags för nästa äventyr.

Resa till Israel 11 maj 2016

Västra muren eller Klagomuren som är en helig plats för judar och muslimer.

Resa till Israel 11 maj 2016

Den 11 maj uppmärksammar Israel Yom Hazikaron vilket är en minnesdag för stupade soldater och offer för terrorism.

Resa till Israel 11 maj 2016

En bön vid Klagomuren.

Resa till Israel 11 maj 2016

Till vänster så fortsatte muren in under tak och där satt många och läste, bad böner och mediterade.

Resa till Israel 11 maj 2016

Resa till Israel 11 maj 2016

Har fortfarande lite svårt att ta in att jag faktiskt varit vid Klagomuren. Det var väldigt spännande och intressant att studera andra själar när de bad sina böner.

Resa till Israel 11 maj 2016

Svenska Teologiska Institutet stod sedan på tur för ett besök. Föreståndaren berättade om verksamheten och vi fick hämta andan med en kopp kaffe.

Resan till Israel 11 maj 2016

Uppsala stift har fått ett rum uppkallat efter sig.

Resan till Israel 11 maj 2016

Efter besöket hos dem så hade vi lite fri tid innan middagen. Då gick jag, Mats och Mona in i ett kvarter där det bor ultraortodoxa judar. I hela Israel finns det 800 000 av dem som håller västerländska idéer och modern livsstil på avstånd.

Det kändes direkt att vi hade ögonen på oss och vi hann inte gå många meter förrän det kom fram en person som sa att Mona skulle täcka sina armar. Jag fann det olustigt och känslan blev inte bättre av att vi såg ett par polisbilar vid ett hus och någonting var i görningen. Här stannade vi inte länge eftersom man faktiskt inte kände sig välkommen, utan vi fortsatte mot den gamla staden istället.

Resan till Israel 11 maj 2016

Vi tog oss in i den gamla staden via Damaskusporten.

Resan till Israel 11 maj 2016

Vi gick och kollade i många basarer. Trött men inombords väldigt uppfylld av dagens alla aktiviteter. Fortfarande när jag skriver detta så har jag lite svårt att greppa att jag faktiskt har varit med om allt detta.

Det är många bilder som jag inte tagit med just för att det blir alldeles för mycket att visa. Kanske återkommer jag till vissa händelser lite mer i egna poster, vi får se. Just nu så bearbetar jag fortfarande vissa saker.

Den sista dagen (förutom resedagen) innehöll också en mycket märkvärdig stund för mig när vi nästan helt ensamma återigen gick Via Dolorosa tidigt på morgonen. Att se vissa saker fick tårarna återigen att återigen komma…

Resan till Israel – fjärde dagen

Träd, papper & sämre tider

2016-05-06 Trädet

Mitt favoritträd börjar att bli grönt. Passerar det varje gång jag handlar på ICA. Ett år så tog jag en bild av det varje månad för att sedan sammanställa det i en egen post. Ja, jag gillar detta träd av någon anledning och hoppas verkligen att det får stå kvar. Grannträdena har de nämligen huggit ner…

160506_hacken

När jag åkte till jobbet igår morse så var det inte alls så grönt som det var när jag kom hem. Häcken växer fort nu…

2016-05-07 Mini

Hälsade bland annat på Mini idag. Fikade med Anna och Elias. Lämnade papper och pratade lite om nästa vecka, då jag ska iväg på studieresan till Israel. Behöver kattvakt nämligen och nu är det fixat genom att familjen ställer upp. Så tacksam för detta.

2016-05-07

Anna har nätat in sin balkong för katternas skull. Men emellan maskorna ser man det nu blommande och ståtliga trädet. Vackert!

För andra gången joggade jag lite mer än en mil på min runda tidigare i morse. Det beror på att jag förra gången började jogga i elljusspåret igen och då blir min sträcka cirkus 11 kilometer, dvs en kilometer längre än vad jag brukar jogga.

Den terrängen är också lite tyngre och det skyller jag på nu när mina tider blivit lite sämre. Fast idag var jag mer på hugget trots allt och det kändes bättre, även om jag är en bit från mina bästa tider nu. Efteråt känner jag dock att jag inte är ungdom längre.. det känns om jag säger som så att jag varit ut och rört på fläsket i över en timme.

Fåglarna kvittrar, värmen är här och jag bara älskart. Såg någonstans att det fram mot tisdagen skulle bli högsommarvärme på sina håll, det vill säga 25 grader. Då är jag inte i landet ens, men tror mig få ytterligare en 5-7 grader där jag kommer att befinna mig. Har lite svårt att greppa att om drygt 2 dygn så befinner jag mig i Israel…

Värme & ljusglimtar

I söndags så hade jag vinterjacka och extra tröja. Dagen efter så smällde det till och våren var här! Idag är det 18-19 grader och det är som en helt ny tid som kommit. Som att vända på allt. Från kyla och mörker till värme och ljus. Ljuset har funnits en tid nu, men nu är värmen också här och då blir det något helt annat.

Vad jag har längtat till detta, alltså! Det är som att vända på en hand och det är nästan samma visa varje år, det vänder på en eller ett par dagar.

Fatta att jag gjort över 100 aktiviteter nu på Runkeeper. Under en lång tid så gick det uppåt hela tiden och jag nådde den 20 februari mitt stora mål att jogga 1 mil under 1 timme (59:30). Efter det så vete fan vad som hände… men jag har inte kommit under en timme sedan dess och nu har jag tufft att bara klara av att löpa en gång i veckan.  Vill inte och tänker inte skylla på någonting utanför mig själv, utan det är som det är.

Idag så var jag dock ut igen, men så trögt det gick! Jag kände mig verkligen gammal och trött och tiden på 1 mil blev svaga 1:08:11. Kraften fanns inte där bara och jag hade stora problem att bara ta mig runt. Det blev hela 4 intervaller eftersom orken inte fanns där.

Men jag kommer inte att ge mig. Ut igen och försöka. Aldrig ge upp. Tiden är sekundär för mig numera eftersom jag faktiskt klarat mitt mål en gång redan. Det viktiga är att jag joggar runt hela banan och att det ger mig något rent fysiskt.

Men det finns ljusglimtar med gubben också. Inte tu tal om annat. Känner mig pratig, öppen och social med andra människor på ett positivt sätt. Befriad och lätt i sinnet. Vet inte hur jag ska kunna förklara det, men jag känner mig fri.

Sköna maj gör ju sitt till, min favoritmånad!

Förberedelser inför studieresan

2016-05-02 Förberedelser

Växla in shekel, köpa ett par tröjor, skor och badtofflor stod idag på programmet i förberedelserna inför studieresan till Israel. Mest förväntan och nyfikenhet att med egna ögon få se och vara i Israel, men även en liten strimma av obehag som bara handlar om själva resan dit ockuperar mitt inre alltmer för varje timme som går.

För nu börjar det dra ihop sig på allvar. Strax efter klockan 20 landar vi på Ben Gurion, Tel Avivs flygplats den 9 maj 2016.

Det är ett späckat program som vi kommer att få vara med om när vi vandrar i Jesu fotspår. När vi landat blir det buss till Galileen, en färd på ca två timmar. Första dagen handlar mest om att resa och ta sig till första målet kibbutzen Ein Gev. Den ligger vid östra stranden av sjön Genesaret med Golanhöjderna i omgivningen. Här bor vi första natten i bungalows.

Det är väl på tisdag morgon som jag har chansen att jogga i soluppgången vid Genesarets sjö. Det vore en helhäftig gåva att få och någonting att spara i mitt inre. Hoppas, hoppas att det går att ordna. Information om kibbutzlivet och sen båt över Genesaret till Kafarnaum för att där titta på arkeologiska utgrävningar står först på programmet.

Tabgha mosaiker
Mosaiker i Tabgha. Foto: Berthold Werner

Besök i Tabgha och se bysantinska mosaiker samt besöka Saligprisningarnas berg där det blir mässa och garanterat många intryck för livet. Efter lunch är det dags för färd mot resans stora mål, Jerusalem. På väg dit stannar vi i Nasaret där vi ser Mariabilder från hela världen i Bebådelsekyrkan.

På onsdagen besöker vi Olivberget med sin välkända vy över staden och sedan vandrar vi nedför berget genom Getsemane och in i gamla staden genom Lejonporten. Via Dolorosa fram till Gravkyrkan är en sträcka som vi kommer att gå. Jerusalem är en blandning mellan gammal och nytt, öst och väst och en stad som präglas av tre religioner (kristendomen, judendomen och islam) med allt vad det medför av politiska strider i religionens namn.

Jerusalem-Yad Vashem
Yad Vashem – museum och monument över Förintelsens offer. Foto: Godot13

Onsdagen blir nog en väldigt känslomässig dag tror jag. På eftermiddagen kommer vi att besöka Yad Vashem, som är museum och monument över Förintelsens offer. Efter det kommer vi till Svenska Teologiska Institutet och får höra om verksamheten men också om livet i Jerusalem idag.

Den fjärde dagen besöker vi Västra Muren, Klagomuren, den enda del av det judiska templet som är kvar. Vi besöker också Klippmoskén, en utav islams heligaste platser. Detta blir ett tillfälle att tala om Jerusalem som helig plats för tre religioner.  

Betlehem
Betlehem. Foto: Ralf Roletschek/fahrradmonteur.de

Att besöka Betlehem med Födelsekyrkan, världens äldsta kyrka som fortfarande är i bruk, byggd över platsen för Jesu födelse, är ju givet när man åker på studieresa i Jesu fotspår.

Det blir sen mässa på Herdarnas äng och på Den Gode Herdens skola, flickskola som drivs av Svenska Jerusalemsföreningen får vi höra om hur det är att leva i Betlehem idag.

Fredagen är resdag och ungefär vid 17-tiden är vi hemma i Sverige igen.  

Ett matigt och spännande program tycker jag. Jag är väldigt tacksam för att jag får åka på detta och med egna ögon uppleva kristendomens heliga platser och själv få känna in atmosfären och lite mer i djupet förstå varför jag jobbar där jag gör sedan 1983.

Det är viktigt anser jag att man är förankrad i det man företräder och att göra det genom en egen resa i Jesu fotspår, det ser jag som en generös förmån.