Etikettarkiv: illamående

Släpp medvetandet fritt

Ett gammalt ägg, dålig musli eller var det vaniljyoughurten? Illamåendet har legat på som ett lock över dagen. Trots det kände jag ett inre tvång att ta mig ut och promenera. Slingan i dess mest traditionella mening gav mig 3,8 km i benen.

Kanske är det en vändning på gång, när ätandet idag ersattes av motionen? Första gången på mycket länge…

Hur kan de veta? (;-)

Grått och ett par plusgrader. Men vädret spelade liksom ingen roll idag, ut skulle jag. Kände mer som ett inre tvång. Illamåendet ligger där på lur och tankarna på det som komma skall skapar en del ångest i mig. Försöker verkligen att se det som om det är bra saker för mig, men det är av någon outgrundlig anledning svårt.

Det kanske är så enkelt att jag behöver en samtalspartner. Någon att dela mitt inre med. Få ut det som finns därinne och liksom få respons på det jag går och bär på. Men hur lätt är det att hitta någon som orkar att lyssna utan att ta betalt? Orkar ju inte ens med mig själv utan trycker tillbaka så gått det går.

Släppa medvetandet fritt. Ge tankarna en chans. Inte värdera och trycka tillbaka. En medvetande med alla dess olika tankar och riktningar ska vara fritt och inte inlåst. De som kommer till en oavsett från vart ska inte tryckas tillbaka på det sätt som gjorts i alla år.

Annonser

Andra sidan & Majsisen

De på "Andra sidan".

Mer tilltro till de på “Andra sidan”. Tänk hur det kan bli. Tänk också hur misstänksamma folk blir så fort jag börjar prata om sådana här saker… ser ju direkt att de tror att nu har det slagit runt rejält… må så vara.. vi blir ju alla saliga på vår egen tro, eller hur?

Morsan, mormor och morfar flankerat av farfar och även farmor är de som ibland “tittar in” och det är så roligt så… de styr och ställer och ibland så kivas de sinsemellan… tror de har det mycket trevligare där de nu befinner sig än där de var tidigare. De är bara en tanke bort. Tack Gode Gud för det!

Den här söndagen var inte mycket att yvas över. Tog mig i alla fall ut på den livsviktiga löprundan. Tyvärr så kan jag ju sen inte stanna vid det och vara nöjd. Fredag och lördagsnöjena är ju förbrukade, men se det begrep inte jag.

Nötter även på söndagen och dessutom måste några av dem har varit dåliga. För nu sitter jag här med ett illamående som inte vill gå över. Lärdom av det, tro? Mår så pass illa att grabben själv fick hugga in på middagslaxen.

2016-03-20 Maja

Hon börjar bli stor nu, Majsan! Ja, det är nog Majsan som är namnet vi använder överlag. Maja som hon egentligen heter säger man ju inte så ofta när man ropar på henne. Majsis, Majsisen och Sisen är också namn som tas till och vill vi vara riktigt skojsliga så åker Majvor fram. Kär katt ni vet… hon är över 10 månader nu och har verkligen blivit en vitamininjektion i kåken.

En ovana hon lagt till sig med är att komma och busa med mina fötter på morgonen. Tidigt dessutom och jag som normalt sätt har problem att sova, blir då klarvaken när hon vill busa. Men samtidigt så är det lite roligt eftersom hon är så söt när hon smyger efter mina feta tår.

Så här med facit i hand så var det rätt beslut att ta, att ta henne till familjen. Jag gick ju i valet och kvalet ett tag, men kände att för sjuttsingen, både jag och katterna behövde ha lite ungdomliga energier i huset, så då blev inte valet så svårt.

Hon verkar trivas fint och har en härlig personlighet, Majsan!