Etikettarkiv: helvetet

Helvetet

Det finns en förgörare i mig, en som slåss för sitt liv just nu. Det skapar ilska och aggressioner som måste ut. Ut på ett sätt som inte skadar mig själv eller någon annan. Många år av implodering vill hitta ut.

Med händerna ner i gyttjebrunnen som heter ”Helvetet”. Tecknad direkt efter en meditationsövning.

För mig är det oerhört svårt att hitta ett forum för detta helvete, förgörande kraft och känsla som ligger och lurar i mig. Skrika och slå på kuddar i lägenheten så tårarna sprutar och ångesten bokstavligen skriks ut funkar ju inte.

Visserligen sysslar min granne själv med något som bör kallas för ”ut-ur-huset-terapin”, men jag kan bara inte bli detsamma eftersom jag till skillnad mot grannen vill ha kvar de som bor hos mig.

Ut i skogen, låna en bil eller vad? Hur får jag ur mig detta som ligger i halsen på mig? Nävarna vill slå ut oförrätten, skammen och pappas jävla lismande leende som spökar. Det är hatet och ilskan som aldrig kom ut i nyktert tillstånd någonsin utan bara imploderade, år ut och år in, som nu ska fördrivas.

Min terapi är kraftfull och jag känner verkligen att jag nu är i ett skede då jag påverkas så mycket att vissa saker blir svårt att sköta som tidigare. Måste ligga på lägsta-nivån och vara snäll emot mig själv. Be om förståelse och försöka vara så ärlig jag kan mot de som finns nära mig.

Min fot sätts ner mot oförrätter och människor som inte förstår att deras agerande påverkar negativt. Genast efter ångrar jag mig och tänker att ”inte ska jag” och ”inte ska jag yttra mig” åt alla jävla håll, men som tur var kommer numera då snabbt känslan att ”det ska jag visst det” och jag ska minsann stå upp för det jag tycker och de tankar jag har inom mig. Det som jag ofta har hukat för tidigare och slätat över just för att jag inte ska ta plats och att min åsikt inte räknas. Konflikträdd de lux minskar och det är verkligen på tiden. Nu pratar jag inte om alkoholens förvridna och falska ord och gap som tidigare fanns, utan om den nyktre och sunda tanken som kan vara vass och kanske lite elak, men det är inte utan anledning.

Månen gör sig sällan bra via mobiltelefon, men i morse var det skarpt som jag vet inte vad.

Projiceringarna är för mig välbekanta och jag är mycket väl medveten om att sådant kommer jag att råka ut för själv eller gentemot andra även fortsättningsvis, men skillnaden hoppas jag nu är att jag är medveten om dem och med viljan kan ändra min ståndpunkt. Jag ska stå för det jag tycker och inte för det jag tror att andra vill att jag ska tycka. Stor skillnad.

Ilska, hat och elakheter bär vi alla på. Skillnaden är hur vi hanterar den och får ut den. Ibland blir följderna katastrofala av mångårigt tillbakahållande av dessa känslor om man inte får hjälp och kan medvetandegöra det som finns inom en. Aggressions– och skrikterapi må låta löjligt och knäppt, men jag tror, där jag befinner mig nu, inte att det är så dumt. Ut med skiten!

Annonser

Skit i systemet

Så mycket jävla känslor hela tiden. Två dagar då jag inte riktigt klarat av att vila och vara här och nu resulterade i tidig hemgång och sömn i ett par timmar. Det är som om behovet av sömn är konstant oavsett dag och tid.

Men jag har inte kunnat vila på det disciplinerade sätt som jag hyfsat klarat tidigare. Det har varit för mycket tankar och skit i systemet sista dagarna. Vet ju varför. Tankarna far och flyger och jag försöker fly från vissa av dem. Gamla vanliga tankemönster tog kommandot direkt efter senaste terapin med A. För det var så jävla jobbigt att ens försöka själv…

Är så rädd för den dagen då de bara kommer utan att jag kan stänga igen på det sätt som jag alltid kunnat gjort. Att bli galen helt enkelt av allt skit som väller över mig. All denna jävla svarta gyttja som jag så naivt trodde mig hade kommit över redan. Men jag är ju mästare i att ljuga för mig själv, det vet ni ju redan, eller hur!

Vissa dagar funderar på varför jag ens håller på? Varför jag utsätter mig för allt detta som går så på djupet. Vet ni varför? Jo, för jag vill bli hel och det är i detta livet. Jag vill inte fortsätta på det livshjul av liv då jag gör andra illa och ljuger för mig själv hela tiden, då jag flyr från den jag är i alla olika känslorna. Jag vill bli hel och i det också tycka om mig själv. Acceptera den jag är i alla dess riktningar. Kunna se mig själv i spegeln och inte känna avsky. Stå upp för den jag är, även om det är besvärligt i vissa lägen. Vara mig själv och bli en hel själ för första gången, i alla fall så nära som det går. Det är därför!

Jag behöver hjälp av A. Det vet jag. Hoppas hon orkar med mig. För ingen annan har hittills gjort det. Antingen har jag tröttnat eller så har de dragit och tyckt att jag har varit falsk, hemsk och jag vet inte vad. Hoppas hon orkar hela vägen med mig. Om inte, så blir det att ”vända igen” och komma tillbaka och det vill jag inte. Jag vill komma vidare nu och slippa detta helvete igen. Ja, jag ser jorden som helvetet och inte någonting annat som de så kallade lärda försöker lura i oss. Helvetet är här och nu.

Skriva av sig och dela med sig. Kanske förstår någon, kanske någon inspireras av min kamp. Kanske följer med mig i så mycket.

Arbetsglädje & skoköp

2012-10-03

Morgonbestyr med kelsjuk Maxi.

Rosbuske utanför mitt jobb som inte givit upp ännu.

2012-10-03

Äntligen så har en skylt kommit upp på Fadimes plats. Fadime Sahindal och hennes kamp är viktigt att bli påmind om och därför är platsen alldeles utmärkt.

Tre dagar av arbetsglädje. Ruschigt och mycket att tänka på, men ack så roligt! I morgon ska vi ha möte om framtida arbetsuppgifter och jag hoppas så att jag får fortsätta med detta i någon form. Sen är det ett annat viktigt informationsmöte om GIP (Gemensam IT-plattform) för alla våra anställda. Efter det så drar väl helvetet igång… (;-)

Köpte dessutom ett par skor till Elias. Kanske inget märkvärdigt för många av er, men jag var ihärdig och gav mig inte och i den fjärde skoaffären så fick jag napp! De hade den sko jag sökte och servicen var kanoners. Tack DinSko!