Etikettarkiv: gammal

Åldrandet & uppmärksammad serie

Om en månad fyller jag år! Det är en siffra som jag inte kan ta in i mitt medvetande, en siffra som känns mig helt främmande. Nu säger den kloke att ålder bara är en siffra och det må så vara, men 53!! Det går inte för mig att begripa att jag är så gammal.

För att vara så åldersfixerad och nojig kanske det kommer som en överraskning för den som följer mig att själva åldrandet i sig egentligen inte skrämmer mig. Att dö känns givetvis inget roligt, men jag har alltmer förlikat mig med den tanken. Att jag ska lämna detta jordeliv vad det lider är mer eller mindre färdigbearbetat inom mig.

Det är själva vägen dit och sättet som kan få mig ur balans. Som kan skapa en del ångest inom mig. Att jag liksom inte kan bestämma själv. Min önskan är att få dö snabbt och utan att knappt veta om att jag är död. Det näst bästa vore att somna in i sängen utan att veta om någonting. Men att få en dödlig sjukdom och liksom räkna ner med en kropp som mår allt sämre, det är en stor skräck för mig. Att liksom veta i veckor eller månader att döden är på väg.

Sen är också vetskapen att allt i kroppen blir allt sämre och marginalerna mindre inte heller roligt att vara medveten om. Samtidigt går det ju inte att tänka på allt detta hela tiden, då är det lika bra att ge upp. Men att se gamla människor med sina rullatorer och problem kan i de djupaste tankarna vara tufft. Det är det för många, jag vet men för mig är en rädsla att inte kunna sköta om mig själv och vara helt beroende av andra inget jag vill vara med om. Kan jag på något sätt styra det framleds så kommer jag att göra det.

Egentligen är förutsättningarna för att leva hemska. Man vet redan från ung ålder att det bara finns en väg framåt. De första 35-40 åren är det oftast inga problem, man känner sig odödlig på något konstigt naivt vis. Det är sen, när kroppen börjar ge signaler om att man måste leva på ett visst sätt för att ha chans att undvika sämre mående både fysiskt och kroppsligt, då kommer känslan av att det faktiskt finns ett slut allt starkare för varje år som går. Det är min upplevelse i alla fall.

Vet att alternativen än att fortsätta leva alla är sämre, även om jag ibland längtar, hur konstigt det än kan låta, efter en inre frid och mötet med min mamma. Den längtan gör att jag ibland glömmer bort döden och att allt en dag tar slut i de relationer som är i detta livet. Att inte veta fortsättningen, mer än att det blir i någon form, skrämmer mig också. Trots att mamma står där och väntar på mig. Är aldrig nöjd med något, jag vet.

Vill varken dö eller leva. Hur märkligt är inte det då? Nu är allt bara en kamp för att nå upp till det ”uthärdliga” under långa perioder. Att liksom ”hänga i” för att alternativet är så mycket svårare oavsett vad det far för tankar i min skalle. Ibland känner jag mig förprogrammerad för att klara vissa saker. Som om jag bara gör.

Bildresultat för making a murderer 2

Har precis tittat färdigt på andra omgången av Making a Murderer och i det skenet och den kamp som där pågår för så många människor tänker jag att det finns alltid de som har det bra mycket värre i sin kamp.

Tror att det perspektivet är viktigt, men bara till en viss gräns för vad hjälper det mig när det gör som ondast? Inte ett skit och då går det inte att ta in detta med att andra har det värre.

Bildresultat för making a murderer season 2

Kathleen Zellner

Steven Avery kommer att få kämpa många år till för upprättelse och kanske får han det aldrig. Kanske är det så att han är där han ska vara? Men hans advokat Kathleen Zellner verkar vara en oerhört tuff och noggrann advokat och det skulle inte förvåna mig om hon lyckas fixa en ny rättegång. Frågan är bara hur långt det räcker? För åklagaren från säsong 1 Ken Kratz är helt övertygad om att Avery är mördaren medan Zellner är lika övertygad om motsatsen.

Före säsong 2 var jag övertygad om att de hade rätt man. Nu är jag mer tveksam, men vet faktiskt inte längre. Känns som om det kommer att finnas material för en tredje säsong

Ett stickspår i mina tankar kring åldrandet. Någonstans är ändå alternativet att inte få leva bra mycket värre, även om mörkret ibland inte vill se ljuset. Men hoppet och ljuset finns där. Det är för det stunderna som allt är värt att kämpa vidare.

Annonser

Femetta & nojigheter

En riktig femetta firades idag!

15 april 2018 Anna firades

Den riktiga födelsedagen var den 11 april, men då jobbades det och var vardag. Svårt att få ihop timmarna för ett firande, så det fick bli idag. Vi bjöds på en härligt blöt och färsk tårta med vit marsipan, chokladpudding och körsbärssylt. Till det kaffe, runda smarriga wienerbröd samt kakor.

Elias och jag hade med oss ett litet fyrkantigt paket till födelsedagsbarnet. Fyra små men ack så tjusiga elefanter i guldigt utförande. Anna älskar elefanter och nu fick hon fyra tillskott till samlingen. Det är svårt med presenter numera, men en elefant kan aldrig slå fel till barnets moder som nu samlat på de stora djuren under många år.

15 april 2018 Tulpaner

Tidigare på dagen hade Annas pappa varit och firat sitt barn med bland annat tulpaner och en chokladask.

Vi uppdaterade oss alla om nuläget och besöket varade i drygt två timmar. Tack för gästfriheten Tofflan och Anna! Ni är guld värda på många sätt och vis!

15 april 2018 Gos med Maxi

Maxi fyller 14 år om några månader. Kanske är det jag som nojar på för hårt när han förändras och åldras? Jag kanske överdriver och är återigen en Drama Queen? Jag vet faktiskt inte, men jag får en sådan jobbig känsla just nu gällande Maxi.

Blev ledsen och var nära till gråten när jag googlade om åldrande katter, även om jag vet att det är helt naturligt och att vi alla den vägen ska gå. Men min Maxi, som funnits där under stora delar av den jobbiga resa jag gjort de sista 10 åren… … ska han nu liksom börja bli dålig och inte orka så mycket mer?

Han har smalnat av, dricker mycket vatten och sover mer än tidigare. Det är det negativa. Men samtidigt äter han och gosar som vanligt. Men allt går sävligare och han har blivit tröttare. Det började redan i höstas då jag tyckte mig upptäcka att han inte var sig lik i perioder. Sen försvann det och nu detta som gått ganska fort med avmagring och trötthet. Vet inte vad jag ska tro, och kanske nojar jag mer än jag behöver för det som ändå är oundvikligt. Jag vet inte riktigt. Hade han varit sjuk hade det visat sig på lite andra sätt om jag ska tolka det jag läst på rätt sätt. Dragit sig undan, slutat äta och bete sig konstigt rent allmänt.

Idag köpte jag räkor åt honom för att jag ville att han skulle få någonting som han verkligen tycker om, samtidigt som jag skulle få ett test på om han börjat tappa aptiten också. Han fick halva burken och åt nästan upp alla räkorna. Det ser jag ändå som ett gott tecken.

Sen hände följande när jag släppte ut honom:

Kanske är det så att jag nojar för hårt, för tidigt så att säga? Nu har han kommit in och sover. Han är ju ändå snart 14 år och precis som oss människor åldras vi olika snabbt. En del blir väldigt gamla och en del dör tidigare. Vi är alla unika själar med olika vägar att vandra.

Felix som var nära döden 2011 märks det då ingenting på, trots att de är lika gamla. Han är precis som vanligt. Det trodde jag inte för några år sedan, men Felix är verkligen en överlevare av stora mått. Men som sagt, Maxi kanske kommer igen, inte som förr men ändå ett tag till. Kanske är det bara det naturliga ”åldrandet” som jag nojar över?

Vuxen – en dokumentär om drömmar, ånger och livet

Hamnade framför en mycket intressant dokumentär Vuxen av regissören Shahriyar Latifzadeh. Om livet, om det blev som man trodde och om att leva i nuet.

Han intervjuar äldre människor, alla är över 80 år förutom en, och flera av dem lever verkligen i nuet och livsgnistan finns fortfarande kvar hos dem i allra högsta grad.

Det finns något fint, om än aningen naivt över filmen där frågan om meningen med livet återkommer hela tiden. Familj och barn nämner många som meningen med livet, vilket regissören till viss del under filmen ifrågasätter och inte riktigt förstår.

Shahriyar Latifzadeh ifrågasätter som sagt var de svar han får, att livet inte blev som det var tänkt och att svaret ofta är att livet beror på en själv. Man måste ta tag i sitt eget liv och göra ändringen själv. Ingen annan lever ditt liv.

Disktrasan som luktar illa är gammal, men jag är inte gammal.

Jag är äldre än många säger en av seniorerna, men jag är inte gammal. Kanske är ett sådant förhållningssätt ett sätt att hålla sig ung och vital i sinnet, att försonas med åren och att undvika bitterhet och hela tiden leva i framtiden och inte i nuet.

Skärmdump från filmen
85-åriga Bibi Langer, en av seniorerna som var med i dokumentären. 

Jag tror att ni ljuger – Latifzadeh tänkte tanken många gånger under inspelningen av filmen. Kan man vara så nöjd med livet som dessa seniorer är? Naivt, eller? Hans farmor var bitter och han är livrädd att bli som henne.

När han träffar en kvinna som är obotligt sjuk i cancer så bränner filmen till. Hon berättar att hon köpt presenter till sitt barn tills barnet är vuxen och blir 20 år. Våga älska mer, stressa mindre och våga öppna dig mot andra människor mycket mer är hennes råd till oss som får leva vidare.

Meningen med livet är att alltid ha ett mål att uppnå varje dag – Shahriyar Latifzadeh pappa som också säger till sin son att skaffa barn, för att det ger en motivation att leva.

Barn ger motivation och det måste jag säga var det bästa orden i hela filmen. Barnen motiverar mig verkligen till att gå upp varje dag och inte tappa fotfästet. Barnen ger verkligen motivation till livet.

Livet är inte självklart – man får vara glad att man har det.

Relaterat
Vuxen på SVT Play

Nyhetskollen #25

Kim Amb
Kim Amb – vårt nya spjuthopp.

Expressen: Kim Ambs skrällseger: “Det känns så grymt”
Det här tycker jag är så roligt. Killen är 22 år och heter Kim Amb. Minns inte när Sverige hade en världsstjärna i spjut senast, så att Kim Amb vann i Diamond League är inget annat än en stor skräll. Nu har vi ju helt plötsligt ett guldhopp i VM som startar snart…

GP: Så ofta tänker 97-åringar på döden
En ganska spännande studie av 269 97-åringar och deras syn på döden. Fast samtidigt är man så gammal så är man väl glad för varje extra dag man får, eller? (;-)

Aftonbladet: Barn till gaypar mår bättre än andra barn
Men vem är förvånad? För de flesta är det ett medvetet och allvarligt val att bli förälder och det känner barnen i dessa familjer. De är efterlängtade och som andra argument nämns ekonomi och stabila förhållanden. Könet har ingen betydelse och på det platser där det är ett problem, så beror det inte på gayfamiljen utan på omgivningens intolerans och sätt gentemot dem.

Norran: Håll koll på 1000-kronorssedlarna
Fyra miljoner 50-kronorssedlar och hela tolv miljoner 1000-kronorssedlar bli ogiltiga vid årsskiftet. Har du sådana sedlar UTAN folieband så är det hög tid att använda dem eller sätta in dem på ett bankkonto.

Radiotjänst

SvD: Här hånar norrmännen Sveriges tv-avgift för mobilen
En ny “svenskevits” har skapats och det kan vi tacka Radiotjänst för. Vi blir med rätta hånade för att TV-licens nu även krävs för mobiltelefoner.

Hela vårt licenssystem har blivit en parodi på sig självt och försöken att tvinga in världen i 1958 års regler ses med förvåning och skepsis av allt fler. Helt ologiskt enligt flera norrmän.

GP: Matkedja börjar sälja vin
Är det äntligen dags för oss svenskar att också få bli vuxna, som stora delar av övriga världen är? Hoppet finns ju nu när City Gross tar ett välbehövligt initiativ. Självklart så skriker nykterhetsivrarna rakt ut och på fullaste allvar så hävdar de att vi i Sverige inte klarar av detta. Jag tror precis tvärtom och hoppas att detta är början till slutet för det alkoholmonopol som råder i Sverige.

Relaterat
Tidigare nyhetskollar

Cypern & flygresor


Snart är jag där…

På fredag resa till Cypern. Spännande och så nödvändigt.

Mina barn är nu hos Anna. När jag igår lämnade pojken hos henne så kände jag faktiskt att tiden och min ensamhet efter skilsmässan gjort sitt. Tiden går och såren läcks faktiskt. Det kommer smygandes och jag är glad för att jag har kommit vidare. För känslan var bara att komma därifrån så fort det gick. Helt nollställd vilket i mitt fall är positivt. Inget gentemot min tidigare kärlek, utan mer en positiv utveckling för mig.

För snart sitter jag ju där, gammal och säkert ångrades över det jag inte gjort… det är ju därför jag åker iväg på resor som jag från början är skeptisk till, sätter mig i flygplan fast jag egentligen hatar det. För åren går och jag känner det på många vis. Att flyga är absolut det värsta jag vet, men jag kopplar bort och gör det ändå… numera flera gånger om året… för att få uppleva och för att komma någonstans.

Livet är många gånger inte roligt för mig. Utan barnen och utan mål rent outhärdligt i perioder. Därför så gör jag sådana här saker som att resa med mina vänner. För att bryta av och för att känna att jag lever. Måste unna mig detta och jag vet vad vissa tycker, men det skiter jag högaktningsfullt i. För min egen skull så tar jag mig dessa dagar i Ayia Napa.

Nyhetskollen #2

Andra upplagan av min egen lilla nyhetskoll i snabbformat. Nu kör vi:

DN: USA på väg mot budgetstupet
Var det inte likadant förra året vid den här tiden? Amerikanska politiker tjafsar om självklarheter enligt mitt sätt att se på saken. Att höja skatten för de 2 % rikaste skulle avvärja krisen, men inte då. Republikanerna ser skattehöjningar som röda skynken, även om det skulle få än värre konsekvenser för USA att låta bli.

Före den 2 januari så måste de komma överens och gör de inte det så blir det skattehöjningar och kraftiga nedskärningar per automatik för många i vilket fall men på ett helt annat sätt än republikanerna vill. Det kommer i sin tur att innebära att landet går in i en lågkonjunktur med en krympning av ekonomin på Greklandsnivå. Presidenten är så orolig att han avbrutit julledigheten för att försöka prata politikerna till sans.


Vi blir bara äldre och äldre.

SvD: Varannan nyfödd väntas bli 104 år
Vi blir allt äldre. Nu pratas det om att varannan som idag föds i Sverige kommer att bli mer än 104 år gammal?! Forskarna ser heller inget stopp utan tror att vi kommer att bli allt äldre. Bättre sjukvård, ökad social välfärd och en sundare livsstil är skälen. Stora genombrott i behandlingen av idag dödliga sjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar finns också med i bilden.

I västvärlden så har kvinnors medellivslängd ökat med tre månader per år i 160 år och tidigare så trodde forskarna att det fanns ett tak. Idag är de inte lika säkra och en del tror att det idag finns människor som kommer att bli 200 år gamla! Intressant och ganska spännande måste jag säga och tyvärr kommer man ju av naturliga orsaker inte att få vara med och se om de får rätt. Idag blir en kvinna i Sverige nästan 84 år i snitt och en man 80.

Expressen: Frida Boisen skriver att Gina Dirawi är framtiden
Hon är chefredaktör för Göteborgs-Tidningen och skriver, jag vet inte om det är en krönika, nyhet eller vad det ska kallas en bisarr hyllningsartikel till Gina Dirawi på ett sätt som jag bara trodde de höll på med i Nordkorea i dessa dagar. Eller vad säger ni om detta:

För mig är Gina Dirawi inte bara en frihetskämpe utan också den nya svenska drömmen. En stjärna som vuxit fram ur den nya mediedemokratin. Gina Dirawi är en milstolpe i ett historiskt paradigmskifte – där makten tar ett gigantiskt kliv tillbaka till folket.

Så fortsätter det och beundran hos Boisen vet inga gränser. Orden ligger under nyheter i alla fall och vad som är av nyhetsvärde i denna märkliga hyllning, det undrar jag verkligen?!. Gina Dirawi är framtiden skriver hon. Ja, för vissa kanske men inte för alla, den saken är helt klar. Hennes antisemitiska tankar har inte kommit fram bara en gång utan flera och då är det i min värld rött kort för att till exempel vara programledare för Melodifestivalen. Det spelar då ingen roll hur duktig eller hur älskad man är av vissa, när man gör sådan skillnad på folk och folk på det sättet som jag anser att Dirawi har gjort. Visst, hon har ångrat sig och tagit tillbaka, åtminstone två gånger nu och skyller på naiv, dumhet och jag vet inte vad. Inte trovärdig efter senaste debaclet enligt mig i alla fall.

Totalt obegriplig hyllningsartikel är det i alla fall av Boisen och jag kan inte låta bli lite att undra över syftet med dessa ord just nu.

Carolina Neurath
Carolina Neurath

SvD Neuraths börsblogg: Bankers miljardskäl till slopade kontanter
Carolina Neurath som är börsreporter på SvD skriver i en bloggpost om bankernas dold agenda när det handlar om att få bort kontanterna från bankkontoren och överhuvudtaget. Hon skriver att argumenten officiellt är miljön, samhällskostnaderna rent generellt och rånrisken om man har kontanter. Men de pratar tyst om att ju fler som använder kort, ju mer tjänar bankerna. Ett exempel är SEB som bara på sin kortverksamhet drog in 4 miljarder extra under 2011. Förklaringen är en årlig kortavgift på ett par hundra och sen en liten avgift varje gång vi kunder drar våra kort (som handlarna får betala), allt från 80 öre och uppåt. Kreditkorten ger än mer till bankerna.

Färre kontanter att hantera, färre anställda och färre bankkontor. De intressanta är att Handelsbanken går emot bankströmmen och ska öppna FLER kontor. Handelsbanken har rätt inställning i detta tycker jag när de säger att ALLA deras kontor ska ha kontanter för att möta de kunder som av olika anledningar inte vill eller klarar av att använda sig av kort. Det handlar om service och de kunder som inte vill leva med kort kanske skulle ansluta sig till Handelsbanken i framtiden?

För jag tycker bankerna rusar på för fort med avskaffandet av kontanter. De äldre, som oftast har svårast för dessa förändringar, dör undan och tillslut så får vi människor som är vana och uppväxta med kort. Det behöver inte hetsas på såsom det nu gör. Handelsbanken är som sagt var ett föredöme i detta och hade jag något som helst problem själv med kort och kommers över nätet så hade den banken varit mitt givna val idag.

Relaterat
Nyhetskollen #1