Etikettarkiv: framtid

Duvning i GDPR

181023 tärta

Så passade med tårta idag på jobbet. Var kvar lite längre än vanligt och fikade även på eftermiddagen på grund av ett möte. Tårtan var fellevererad till oss på kansliet och vi fick behålla den. Det tycker jag var alldeles ok en dag som denna.

Förmiddagen gick i glädjens tecken. Ibland kan sinnet vara så uppfyllt av tacksamhet och glädje. Det bubblade i mig, vilket gjorde att eftermiddagens duvning i GDPR gick hyfsat bra. Jag höll mig lugn i princip hela tiden och ställde relevanta frågor utan att fara ut i det jag egentligen tycker om dataskyddsförordningen. Då jädrar mår gubben bra ska jag säga..hahaha!

Ska erkänna att jag lite mer förstår syftet med förordningen efter mötet, men fortfarande är känslan av att man ändå ibland glömmer bort syftet i alla formuleringar om vad som gäller. Det blir liksom för mycket som skymmer i den oändliga detaljrikedomen. Men nu är det som det är och jag försöker tugga i mig att det blir mer avtal, begränsningar och sådant som jag anser försvårar arbetet. Kanske blir man van tillslut, men då kommer det väl ännu ett nytt påbud om ”känsliga personuppgifter”..?

Det jag nu vet efter mötet är att det är dags att skaffa sig en privat mobiltelefon och helt separera det privata och jobbet gällande detta. Mitt invanda nummer som jag använt överallt kommer således bara att användas i tjänsten.

Ikväll kommer jag att somna med ett leende på läpparna och en förhoppning om en ljus framtid. Tacksamheten är monumental.

Annonser

Skura golv dämpar oro

180710 skurat golv

Mitt lilla kök har nu äntligen ett skinande rent golv.

Oro och ångest kanske är bra ibland? För nu har jag skurat köksgolvet samt ena toaletten. Just för att jag drivs av en oro som gör att jag inte kan sitta still. Detta kommer också göra att jag tillsammans med Elias idag ska gå till Fullerö Hage för att ta lite nya bilder. Är så tacksam att han vill följa med mig dit.

Promenaden dit är lång och jag vet att det kommer att kännas i kroppen. Men alternativet att sitta stilla med allt vad det innebär är bra mycket värre. Det är skönt att röra på sig när ångesten försöker ta ett grepp om mig.

En del av min oro beror på tankar kring nära och kära. Om deras framtid och hur det ska gå för dem. Jag är med dem lite väl mycket kanske i tanken och måste släppa dem vidare till egna vuxna liv. Men det är väldigt svårt eftersom jag vill känna mig behövd. Bävar för tanken på att inte vara behövd.

Mina barn är min motor och min motivation att vilja leva vidare. De har fått mig till höjder som jag aldrig skulle ha nått annars. Det vet jag idag. Jag kommer alltid att finnas där för dem så länge jag orkar och kan.

Min pappa ringde

Min pappa ringde till mig ikväll. Full men faktiskt trevlig för en gång skull. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till honom längre. Han börjar ju bli gammal och jag kan bara inte älta det gamla och det som hände för länge sedan. Men visst känns det konstigt att sitta där och prata med honom om dåtid, nutid och framtid.

Han berättade att han var och varit så förbannad på mig för att jag gillar killar. Men att han idag hade accepterat det. Som om det egentligen betyder någonting idag, det kommer liksom 30 år försent. Oavsett vad som hänt så är han ju idag min enda länk till min barndom på ett sätt, även om det i mig satt djupa sår såsom han behandlade mig. När jag också nu känner mig så ensam inombords så var det inte jobbigt att prata med honom.

Men han minns ju ingenting i morgon och kommer inte att höra av sig när han är nykter. Det vet jag sedan länge. Men det är ändå konstigt att jag är mer välvilligt inställd till honom där jag nu är i mitt liv. Där jag liksom själv har svårt att hitta vidare så är det, hur konstigt det än kan låta, någon form av trygghet att prata med sitt förflutna och då med sin pappa.

Jag har förlåtit honom och han är välkommen att hälsa på nykter. Det vet han. Men jag vet att det aldrig kommer att bli så.