Etikettarkiv: Felix

Blomsafari utan blommor

180519_superslingan 01

Fick ut grabben på en redig promenad igår. Vädret skriker ju åt en att inte sitta inne och uggla. Slingan, Super-slingan och Mega-slingan kallar vi lite skämtsamt de promenadstråk som vi går.

Självklart blev det Mega-slingan på drygt 6 km igår. Jag kallade vårt lilla äventyr för blomsafari, men då skrattade han bara åt mig. Förstod inte riktigt vad han menade om han tyckte gubben blivit prillig eller?

180519_superslingan 02

Blomsafari var ett stort ord. Fanns inte så mycket blommor att fota. Gullvivan hade i princip blommat ut och liljekonvaljen hade ännu inte kommit. Blomsafari utan blommor kan man ju också skratta åt.

180519_superslingan 03

Syrenerna blommar för högtryck just nu. Näsan jobbade för fulla muggar och det var ljuvligt!

180519_superslingan 05

Mitt äppleträd som blommar så mycket i år. Det är sommar för mig.

180519_superslingan 04

Maja och Felix tror jag också gillar vädret. Maja vill ut hela tiden.

180519_maja

Ska jag ha öppen altandörr så är det nog bara att tugga i sig att även Maja vill vidga sina vyer. Hon är så sugen på den lite större skogen och jag gör allt för att hon inte ska gå dit. Kanske är det dags att släppa henne nu? Så att hon får bli en utekatt precis som Felix?

180519_felix

Felix är lite mer jamig än tidigare. Känns som om han ibland går runt och letar efter Maxi. Tänka sig att det är Felix som är den som lever vidare och som blev äldst av de två bröderna. Det trodde man inte den där junidagen 2011

Gick och lade mig före 21 igår. Trött och dann. Sov till kvart över sex i morse, vilket är en timme längre än vanligt. Det känns som om jag ligger på minus gällande sömnen och ändå sover jag så mycket. Kanske gör värmen sitt? Sen är det ju nu bara en vecka kvar till England och i de försöker jag bara ta fram de positiva tankarna, men känner att en del rädslor försöker pocka på min uppmärksamhet.

Annonser

Besök hos Lucifer

180516_Lucifer 01

Min lunch ägnade jag åt Lucifer. Tog mig en promenad till StorHemmet för att besöka sjuklingen.

180516_Lucifer 02

Matten Anna berättade om att han mådde bättre och verkade vara på väg tillbaka. Matfrisk, lekfull och fin i blicken. Fick gosa en liten stund med Lejonkungen, vilket jag såg som en positiv signal.

180516_Lucifer 03

Det är en märkvärdigt ståtlig katt detta. Toabesöken fungerar till 50% och då är det kisseriet som fungerar och det andra låter vänta på sig. Det är väl det enda som oroar fortfarande.

180516_Maja

Det börjar bli som en kattblogg detta, men de står mig ju så nära. Maja var ute och ”luftade” sig när jag kommit hem från jobbet. Hon älskar verkligen att springa omkring.

180516_Felix

Älskade Felix får avsluta dagens kattbloggande eller som en del kanske skulle säga torrbloggandet.

Sjuk katt & Maxi överallt

Lucifer201709

Det finns en liten kattpojke i StorHemmet som inte mår så bra just nu. Igår var han med sina mattar på det stora djursjukhuset till en bra bit in på natten för undersökningar och kontroller. De fick inget riktigt bra svar på varför Lucifer inte får behålla maten och fortsätter det kanske det slutar med ultraljud och grundligare undersökningar. Tycker så synd om honom och hans mattar just nu.

Just när detta skrivs verkar han få behålla maten förutom en gång i morse. Håller mina tummar och tår för att det fortsätter så för Lejonkungen!

180513_katterna

Något muntrare är den här bilden jag tog på Felix och Maja för ett par dagar sedan. Tycker den ser härlig ut. Maja får gå ut en liten stund varje dag efter att jag har kommit hem från jobbet. Så fort jag tar fram halsbandet med plingan så springer hon till altandörren. Hon vet precis vad som väntar… klok som en pud…. förlåt katt! (;-)

Ser på gamla bilder att de senaste 10 dagarnas högtryck med solsken hela dagarna och en temperatur på en bra bit över 20 grader har gjort att blomningen och ”det gröna” gått snabbare i år än förra året. Ser t ex att syrenerna är på G redan nu…

Ser också en massa bilder på Maxi. Det gör ont i mig. Känslan av oundviklighet och för evigt slår emot mig och jag har så svårt att ta det till mig. Så förbannat det hela. Sådan saknad.

Maxi20110512

Maxi den 12 maj 2011

Ångestritt & Israelvinst i Eurovision

Kanske måste ångestnivån vara tillräckligt hög för att jag ska börja motionera regelbundet igen. Idag var en sådan dag att jag bara måste ut. Kunde inte sitta inne eftersom jag var ångestriden att jag bara måste ut och gå… gick och gick vilket slutade med Super-slingan 6,7 km och nästan 8 900 steg… ångest är inte bara skit alltså när det genererar aktiviteter som är bra för kroppen.

180513_53

När jag såg dessa siffror på ett elskåp under min vandring började tankarna kring åldrandet igen och hur svårt jag har att begripa de höga siffrorna som jag själv uppnått.

Siffror som för mig är helt overkliga. Går liksom inte att förstå för en evig ungdom…hahaha… nej, men allvarligt så är det verkligen bara siffror och betyder egentligen ingenting. Ser mig inte alls i det åldersspannet och när jag tittar på människor i min ålder på TV:n begriper jag ingenting.

Men jag erkänner att jag avskyr att åldras. Det går ju bara åt ett håll och då får alla hurtisar säga vad dom vill. Det är en cirkel som sluts och tillslut blir man som ett litet barn igen. Bävar för att hamna på äldreboende och vara beroende av andra.

180513_gallring

Dessa hus såg jag inte tidigare. De har gallrat ut en massa träd på en del av slingans väg. Tänker då givetvis på att gallra ut en massa i ens liv. Ser man andra saker då? Kan det vara bra rentutav? Eller bara obehagligt och läskigt? Gallra för gallrandets skull eller för att faktiskt komma vidare?

Från att ha gått ut ångestriden som sagt och väldigt frustrerad och negativ i tanken så gjorde promenaden mig gott och jag fick tänka över ett och annat ett varv till. Allt måste inte mötas med ultimatum och mina egna behovs bästa hela tiden, utan det går att hitta andra vägar, just också för att inse att en dag kanske det är jag som behöver hjälp.

Mina fina systers ord hjälpte mig också när hon ringde och berättade om sin hälsoresa på Kreta. Hon verkar må så bra just nu och det gör mig så glad.

180513_felixskinka

Felix var så sugen häromdagen på…

180513_felixskinka2

…en bit skinka. Det klart att hans önskan uppfylldes.

180513_majabus2

Fikade ute igen i morse. Maja fick då också vara ute.

180513_majabus

Sisen trivs ute och undersöker allt. Jagar flygfän, smyger på allt som rör sig och verkligen gillar läget. Idag hade hon tendenser att vilja dra utanför tomten, vilket jag som husse inte gillar. Då kommer bollen fram och det räcker med att jag sparkar lite på den så rusar hon in. Frågan är bara hur länge det går att ta till den metoden?

Om Eurovision Song Contest 2018 har jag några ord att säga. Blir så trött på allt politiserande kring tävlingen. Nu gillade jag inte vinnaren personligen, men att utgå från att politiken vann och inte musiken är verkligen att nedvärdera Netta och vinnarbidraget ”Toy”. Nästa år blir det alltså tävlingar i Jerusalem.

Jag röstade på Nederländerna som kom på 18:e plats med 121p. Härlig country med tryck i! Stackars Sara Aalto från Finland kom näst sist med sin ”Monster” och fick endast 46p och en 25:e plats. Snålt tycker jag, hon var värd en mycket bättre placering och fick också en röst av mig under kvällen, men vad hjälpte det?

Sverige kom på en 7:e plats med 274p. När jurygrupperna hade röstas låg Benjamin Ingrosso 2:a, men sen när folket fick säga gick det inget vidare. Näst sämst av alla finalbidrag! Men det var ungefär som förväntat, bidraget saknar någonting helt enkelt. Men Benjamin var lika glad för det.

Hela resultatet.

Grattis Israel och grattis Netta, vi ses i Jerusalem 2019!

 

Från en dag till en annan

Det var inte många dagar sedan jag gick med vinterjacka och vinterskor. Från en dag till en annan nästan har vi nu försommar. Idag har jag lunkat i kortbyxor och sandaler utan strumpor. Tossingarna får vädras. Äntligen!

180505_cykel

Efter cykelturen så blev gubben helt slut. Sov i nästan två timmar! Men det var en härlig upplevelse i det soliga vädret. Knappt någon vind och 15 grader varmt. Det gick fort också. Från exsvärmor tog det drygt 40 minuter så var jag hemma, men lite ömmande leder och en bak som fått sitt. Benen fick jobba i vissa backar, men i det stora hela gick det över förväntan.

Växlarna var lynniga och funkade inte några gånger, men det gör inget. Jag pallar att köra på trögaste på de flesta ställen. Det är bara i branta uppförsbackar som det blir tuffare, men det går sakta men säkert framåt. Sadeln satt också alldeles för högt, så den ska jag försöka få ner lite. Jag och verktyg är ingen bra kombination men det ska nog gå bra. Tack kära Tofflan för cykeln, den kommer jag att använda i sommar!

180505_maja

Efter middagsluren rensade jag bort de värsta ogräsen på baksidan. Maja fick vara ute och hon tröttande faktiskt tillslut och gick in före mig. Jag donade vidare och ryckte bort tovor, maskrosor och sådant jag inte gillade. Det blev varmt och efter en stund åkte även tröjan av från den blekfeta kroppen. Häcken runt kåken är stor och det ska nog grannskapet vara glada för. Vill inte visa upp min lekamen mer än nödvändigt.

180505_gullviva180505_parlhyacint180505_blommorgula

En fin gullviva, pärlhyacinter och lite annat har tittat upp och faktiskt har några gula blommor kommit upp under dagen, för jag såg dem då inte i morse. Det är häftigt att det växer fort.

180505_felix

Felix skulle behöva ha svängdörrar eller en kattlucka för han vill ut och in hela tiden. Ibland känner jag mig som en piccolo-passuppare som står i givakt för katten. Överdriver inte om jag står där en 10 ggr varje dag! Men vad gör man inte för Felix i dessa tider… tycker mig ibland ana att han saknar sin bror och visst jamande vill jag i alla fall härröra till en undran över vart Maxi tog vägen för drygt två veckor sedan.

180505_Maja2

Under en av dessa svängdörrsaktioner smet Majsan ut. Det var på seneftermiddagen och hon hade inget halsband på sig. Hon drog till ena grannens tomt och kom inte när jag ropade på henne. Buskattan ville väl vara ute lite utan övervakning av husse hela tiden. Efter en stund dök hon upp jagandes efter en humla. Fina, goa Maja hon vill ju också vara ute i det fria som Felix!

Såg grannen som satt uppe i skogsbacken med sin älskade. De hade med sig två glas och någon rosa dryck i en champagneliknande flaska och skålade. Jag satt i mitt vardagsrum och såg dem skratta och nojsa tillsammans. Tänk hur olika människors liv är och någon mer värdering i detta lägger jag inte. Min situation är skapad av mig själv och i det kan jag bara glädjas åt andra som lyckas hitta varandra på det sätt som min ena granne gjort. Det såg mysigt ut.

Äntligen levererar min favoritmånad maj. Detta är så underbart och idag var det lagom varmt och svag skön vind. Jag njuter verkligen av att bara sitta på baksidan i solen och ”vara”. Det är livet, det. Femte maj tjugohundraarton.

Bröderna Felix & Maxi

Detta bildspel kräver JavaScript.

Maxi var bror med Felix. De föddes 15 augusti 2004 i Skogs-Tibble, Uppland. De hängde ihop i alla år fram till Maxis död 20 april 2018. Har hittat ett gäng bilder med dem tillsammans som du kan se i ett bildspel ovan. De är så fina tillsammans.

Saknar Maxi så det gör ont i mig. Har svårt att släppa fram det jag känner. Sväljer och håller tillbaka fast det inte är medvetet. Har märkt att Felix är närmare mig nu. Vill alltid gosa och sätter sig där Maxi satt på soffan. Maja har också tagit mer plats på ett positivt sätt sedan Maxi tvingades att lämna detta jordeliv.

Det är positivt, men att inte ha Maxi här är sorgsamt och veckan som gått har varit jobbig. Vaknar på nätterna och kan inte somna om på ett bra tag. I natt drömde jag dessutom om kvinnan som förgiftade mitt hjärta under en tid. Ja, jag kan inte säga på annat sätt idag eftersom hela den historien har fått mig ur balans under lång tid. Trodde jag var på väg vidare, men nattens dröm var så stark och samtidigt ledsam när jag vaknade. För i drömmen blev utfallet ett helt annat än i det verkliga livet. Omedvetet blir då kärlek ”farligt” för mig och känslan av oduglighet får sig ytterligare en spik inhamrad i den del jag försöker komma ifrån.

Är glad att Felix och Maja är kvar hos mig. De tröstar mig och jag försöker verkligen att komma vidare. En vecka senare ser jag Maxi överallt och då speciellt på natten. En gång var jag övertygad om att han satt i kontorsstolen i mitt rum och tittade på mig. Men jag vet inte, ibland har jag svårt att skilja på verklighet och fantasi. Allt och alla som jag älskar försvinner för mig. Så känns det i de stunder då de svarta molnen vägrar att flytta på sig. Men jag vet ju att många är kvar och just de måste jag fokusera på.

Terapin igår var väldigt tuff. Kom in på varför jag flyr hela tiden och hon satte ord på det jag inte kan/orkar se just nu. Blev berörd men som vanligt, och som jag gjort i stora delar av mitt liv,  svalde jag. Min längtan efter närhet och att någon kramar om mig, säger någonting snällt till mig (som jag kan ta till mig) gör att jag istället flyr in i glass, choklad och ätandet. För att slippa känna någonting överhuvudtaget. Funderar mycket på varför promenader och motion inte fungerar längre.

Har också tappat i ork en del. Hjärnan ”stänger av” eller hur jag ska uttrycka det, tidigare på dagen än för ett tag sedan. Orkar liksom inte mer. Det enda som hjälper då är vila och att få så tyst omkring sig som det bara går. Det blir som Moment 22 eftersom detta gör saker med mig som inte gagnar det liv jag försöker leva idag. Är heller aldrig helt själv längre av olika orsaker.

Maxi och Felix tillsammans är bilder jag kan titta på länge. Älskar speciellt bilden med deras tassar tillsammans. Min Maxi har förhoppningsvis, nu när det gått en vecka, hittat hem och mår bättre än han gjorde den sista tiden.