Etikettarkiv: dokumentär

Avicii orkade inte mer

Så oerhört tragiskt att läsa om Tim Bergling eller Avicii som var hans artistnamn, att han inte orkade mer utan själv avslutade sitt liv. Han var endast 28 år gammal (född 8 september 1989) och hade gjort stor succé med sin musik under några år, men det räckte inte. Det var någonting annat inom honom som han aldrig kom tillrätta med, något djupare och mörkare.

Att se dokumentären om hans liv ”True Stories” (2017) vittnar om en människa som pressas till saker han egentligen inte vill göra. Som får sådan ångest av att uppträda men ändå gör det mer än 800 gånger på några år. Varför gjorde han det? Handlade det bara om pengar eller om lojalitet mot de människor som faktiskt skodde sig på honom?

Avicii_2014

Foto: Wikimedia Commons/Kaiketsu

Fick känslan när jag såg dokumentären att hans högsta önskan var att få sitta ensam med sin dator och skapa musik. Inte vara omsvärmad och pressad av att människor drog i honom åt olika håll. Fanns det ingen där som kunde få bort honom från allt?

Familjens känslosamma brev till media:

”Vår älskade Tim var en sökare, en skör konstnärssjäl som alltid burit på stora existentiella frågor. En överpresterande perfektionist som reste och jobbade hårt i ett tempo som ledde till extremt svår stress.

När han slutat turnera ville han hitta en balans i livet för att må bra och kunna göra det han älskade mest – musik.

Han kämpade verkligen med tankar om Meningen, Livet, Lyckan.

Nu orkade han inte längre.

Han ville få frid.

Tim var inte gjord för det maskineri han hamnade i, han var en ömhudad kille som älskade sina fans men skydde rampljuset.

Tim, du kommer för alltid att vara älskad och saknad.

Den du var och din musik kommer att bära minnet av dig vidare.

Vi älskar dig,
Familjen”

Hoppas han fått ro nu och befinner sig på en plats där han bara får vara som han är.

Vila i frid, Tim Bergling!

Annonser

Filmen om socker

Såg en dokumentär på SVT-play igår som handlade om socker. Tala om att återigen få sig en tankeställare om detta söta vita!

Damon Gameau Sugar Movie
Damon Gameau visar i filmen The Sugar film vad sockret gör med våra kroppar.

Programförklaringen gjorde mig intresserad av att se filmen:
Hur mycket socker äter du egentligen? Filmaren Damon Gameau undersöker det dolda sockret i vår vardagskost genom att äta helt vanlig mat i två månader. Resultatet blir en chock – för både hjärta, hjärna och mage.

Gameau åt knappt något socker alls i vanliga fall och nu skulle han göra ett experiment att äta “vanligt” där  han skulle visa vilka mängder vi får i oss av sockret, även om vi äter “normal” kost. Han åt alltså inte åt skräpmat eller godis under detta experiment och bara tanken på hur resultatet då hade blivit skrämmer mig verkligen.

40 teskedar om dagen är ett snitt för vad människor får i sig varje dag av socker där han bor i Australien och det är säkert något liknande här i Sverige, vid en kosthållning utan skräpmat eller godis. För det första så var det väldigt svårt för honom att hålla sig till dessa teskedar varje dag eftersom en “normal” frukost kunde innehålla 20 teskedar!! Tala om socker!

Hans kropp reagerade mycket negativt på detta experiment. Han gick upp flera kilo, levern fick sämre värden och han närmade sig gränsen för diabetes. Allt på väldigt kort tid. För att han alltså åt som en “vanlig” människa gör. Skrämmande var det att se.

Hans normala kost påminde en del om LCHF, så nu blev jag stärkt att steppa upp min egen kosthållning en aning. Inte så att jag har spårat ur nämnvärt, utan jag slarvar lite med vissa saker. Detta med naturgodis t ex som innehåller väldigt mycket godis, trots att det ser så nyttigt ut. Många chokladöverdragna nötter i olika varianter är inte bra för mig och det är nog därifrån jag har fått tillbaka mitt sötsug. Inte bra!

Han hade dock frukt i sin kosthållning, vilket jag inte har. Det var nog den stora skillnaden. Det var intressant att se att han uteslöt spannmål helt, i alla fall i de exempel som visades. Jag är helt övertygad om att spannmål och socker är de stora bovarna för våra kroppar, inte fett.

Det mest intressant med dokumentären var nämligen att han låg kvar på samma kaloriintag hela tiden, 2 300 men anledningen till att hans kropp mådde så dåligt och att han gick upp så mycket i vikt var att han fick i sig fel sorts kalorier. Det handlade alltså inte om att han fick i sig fett! Mycket intressant och det stärker min tes om att LCHF är bra för oss och att kolhydrater ska vi minska ner med så mycket det bara går.

Dokumentären om Zlatan

Zlatan

Har nu njutit av den första delen av två om Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna Zlatan Ibrahimovic. "Ibrahimovic – från Rosengård med mer än ett mål" är namnet på dokumentären och min beundran och respekt cementeras alltmer när det handlar om denna underbara fotbollskung.

I första avsnittet så berättar Zlatans pappa Sefik om sin son och visar upp sitt hem, som ser mer ut som ett Zlatan-museum än ett hem. Han har till exempel spelat in VARJE match som sonen spelat under åren! Det går inte att ta miste på att han är en mycket stolt pappa.

Zlatan är så befriande i sitt sätt att tänka och att ta för sig av livet. Att liksom göra sin grej och sen köra den i 180. Men han har också en ödmjuk sida och kan erkänna misstag och sådant som är mindre bra. Jag gillar hans inställning och sätt även utanför planen.

Att få ha levt samtidigt som Zlatan och få följa hans karriär är någonting alldeles extra och någonting som jag är väldigt tacksam över. Jag tror nämligen att vi aldrig kommer att få se någon mer fotbollsspelare av Zlatans kaliber i Sverige.

Kanal 5 sänder del 2 av dokumentären den 13 oktober kl 20.00. Jag kommer att sitta som klistrad.

Relaterat
Se dokumentären hos Kanal 5
Zlatan på Wikipedia

Ingen skulle märka om jag försvann

Det är som en pågående djävulsdans.

Författaren Hillevi Wahl berättade om sin uppväxt. Det var som om mamma hade två ansikten, ett bak och ett fram. Ett var snällt och det andra var mörkt och snedvridet. När persiennerna var neddragna då mådde inte mamma bra.

Wahl hade ständigt ont i magen, men visste inte vad det kom ifrån. Mamman självmedicinerade med alkohol för att hålla demonerna borta. Alkoholismen fanns i släkten. Hillevi berättade om hur lojal hon var och att hennes humör anpassade sig efter mamman.

Det värsta var kompisarna som kom hem till mamma. De som gjorde att Hillevi sov med kläderna på om något skulle hända. En av hennes kompisar försökte en gång att våldta henne och hon flydde.

Hon hade ingen nykter förälder även om pappa var periodare. Han var hennes trygghet och kändes som en god människa. Mamma var trasig från början, destruktiv och svår. Allt kretsade kring mamman. Att hon mådde bra hela tiden var det viktiga för annars så blev det jobbigt. Mamman visste precis vilka knappar hon skulle trycka på. Skolan var en trygghet, men ofta så visste hon inte i vilken kondition mamma befann sig i när hon kom hem från skolan.

Ingen skulle märka om jag försvann. Både då och nu. Starka tankar som jag så känner igen själv.

Sanna Lundell berättade om den oroskänsla hon bär på när allt är lugnt och allt fungerar. Det är också någonting som jag känner samtidigt som jag idag är livrädd för förändringar.

19-åriga Simon Stefansson berättade också sin historia. Idag har han en krånglig relation till sin pappa. När han växte upp så var pappan hans största idol. Han ville bli som pappa. Lögnerna blev fler och fler och bilden förändrades. Sveken fastnade. Pappan köpte sin son och därför så ville Simon bo hos sin pappa. Pappan var borta i dagar ibland. Ryktena gick på stan och Simon låg på nätterna och grubblade.

Simon tog på sig skulden och undrade om det var hans fel att pappan började med droger. Han mådde så dåligt att skolan blev lidande. För ett par år sedan så kom brytpunkten gällande synen på pappan. Simon konfronterade sin pappa i programmet. Pappan är drogfri sedan ett år tillbaka.

Simon får ställa frågor till sin pappa under mötet. Pappan berättar om den stora skam som han känner. Mötet blir svårt och pappan är väldigt tystlåten. Pappan lider väldeliga av sin skam och har svårt att sätta sig in i Simons liv. Det är för mig oundvikligt att inte dra egna paralleller till min egen pappa.

Det är ett svårt möte att se. Tillslut så kommer det: Jag är jätteledsen för den skada jag har åsamkat.

Ord som jag själv aldrig kommer att få höra av min egen pappa. För han lider av en sådan skam och en sådan rädsla att möta detta när han är nykter.

Idag vet jag inte hur deras relation är, men jag hoppas givetvis att det blir till det bästa för Simon, så att han känner en inre ro för sitt fortsatta liv och att han någonstans kan förlåta sin pappa.

Första avsnittet av Djävulsdansen var väldigt intressant och får av mig högsta betyg. Så många kloka ord och så många tankar.

Djävulsdansen sänds i tre delar på SVT1 och första delen kan du nu se på SVT Play. Nästa avsnitt kommer på tisdag den 30 september kl 21:00.

Läs även andra bloggares åsikter om Djävulsdansen, Sanna Lundell, Ann Söderlund, Simon Stefansson, Hillevi Wahl, , medberoende, dokumentär, intressant?

Djävulsdansen på SVT

Djävulsdansen har premiär den 23 september

Sanna Lundell och Ann Söderlund är programledare i SVT:s nya dokumentärserie Djävulsdansen som drar igång den 23 september.

Såg ett inslag på Aktuellt om detta och många tankar drogs igång inom mig. Var givetvis tvungen att läsa mer om detta och historien om Simon som i serien konfronterar sin far för första gången berör mig starkt. Tror att detta är en mycket stark och tuff serie att kolla på om man själv har erfarenhet av missbrukande föräldrar.

Simon fick hjälp i tid och är nu på rätt köl. För många maskrosbarn har det aldrig funnits någon hjälp, man har fått klara sig vind för våg. Många har fallit i samma mönster som sina föräldrar och en del dras med ärr och problem under hela sina liv.

Att vara medberoende är en erfarenhet som många av oss har. Jag har varit på Lindormsnäs där medberoende och deras missbrukande föräldrar deltog, min pappa vägrade dock att delta i programmet vilket gjorde mer ont än jag vill erkänna. Det var för mig så viktiga men väldigt jobbiga dagar och det gjorde att jag tillslut tappade masken. Hur jag själv påverkats i mitt liv, det vet jag idag och en del saker fungerar ok för mig, medans annat fortfarande är en kamp.

Serien är väldigt intressant eftersom den ska ge en inblick i vad medberoende handlar om. Det som ger tyngd åt serien är att båda programledarna själva har erfarenhet av ämnet.

Idag är det så att få barn till missbrukare får stöd. En undersökning visar att knappt 25% av barnen får hjälp, vilket inte förvånar mig. Själv kan jag bara prata om hur det var i mitten på 70-talet och visst försökte myndigheterna att hjälpa oss, men metoderna då var okänsliga och väldigt ojämna. Ibland hände ingenting under lång tid, för att sedan helt plötsligt bli körd till barnhem akut och på ett sätt som i alla fall hos mig finns kvar som ett mycket negativt minne.

Ett medberoende berör så många och kan variera väldigt i intensitet och under hur lång tid det pågår, men för de allra flesta så finns ärren kvar. P4 Extra intervjuade programledarna för några dagar sedan om programmet.

Djävulsdansen sänds i tre delar SVT1 och SVT Play tisdagar 21.00 med start den 23 september.

Läs även andra bloggares åsikter om Djävulsdansen, Sanna Lundell, Ann Söderlund, medberoende, dokumentär, intressant?

Antje med i sin samtid

2014-09-11

Denna fina blombukett fanns i Mariasalen idag. Detta med anledning av att vi hade mottagning på kansliet för ärkebiskopen.

2014-09-11

Hon heter ju Antje Jackelén och tillträdde i somras på sitt ämbete som ärkebiskop. Det var intressant att lyssna till henne och hon var mycket friare, eller vad jag ska kalla det, än vad jag trodde i tanken.

Hon blir bra som ärkebiskop för Svenska kyrkan. Modern, med i sin samtid och jag blev riktigt hoppfull efter av att ha lyssnat till henne.

Det var sedan en gemensam lunch, men den hoppade jag över. Det var kanske tur det eftersom jag på förmiddagen fick ett akutjobb där en iPad hade avaktiverats hos en person och det måste fixas så fort det bara gick. En ominstallation via iTunes var den enda möjligheten nämligen att åter komma in i paddan. Men det gick bra.

Eftermiddagen gick sedan i ett rasande tempo. Webbade så ögonen glödde och gjorde samtidigt i ordning en ny dator. Högt tempo och helt plötsligt så var det dags att åka hem. Gillar dessa dagar då det är fullt upp och jag liksom gör det jag kan bäst.

Läxtrassel, telefonintervju med Novus om riksdagsvalet och en jobbig dokumentär om 9/11. Tänk att det idag är 13 år sedan terrorismen på allvar visade sig i USA. Tänker också på Anna Lindh som avled detta datum år 2003.