Etikettarkiv: djur

Chimpansen berörde

181101 centralstationen

Vid centralstationen håller de på och bygger ett parkeringshus för cyklar.

Idag kände jag verkligen av min egen dödlighet. För er som är unga kanske det är svårt att förstå någonting sådant här, men när jag gick där på Kungsgatan tidigt i morse mot jobbet kändes det så påtagligt. Att detta jag nu är i faktiskt har ett slut!

Och då har jag ändå min tro på att vårt medvetande lever vidare! Men det är inte riktigt i det jag får dödsångest, utan mer i det jag är i här och i detta livet. Att det en dag tar slut och jag liksom inte får chansen mera. Det kände jag verkligen av i morse när jag klev av min buss mot jobbet.

När jag var på väg hem idag på bussen såg jag ett klipp med en 59-årig gammal chimpans som låg för döden. Ingenting verkade få chimpansens uppmärksamhet, men när en gammal skötare från 70-talet dök upp, ”vaknade” chimpansen till och blev så upplivad trots att slutet var nära. Att se detta fick mitt hjärta att gå i bitar där på bussen och jag blev så gråtmild. Titta själv:

Det sitter fortfarande i efter att ha sett det där klippen. Sorgen och ledsenheten över att relationer och sådant obönhörligen tar slut i de former som vi vet om just nu. Blev så tagen av klippet och återigen börjar min egen dödlighet att mala inom mig. Vet att det bara är att acceptera och göra det bästa av dagen och det man har kvar.

Min egen frustration och egoism där jag fastnat blev för en kort stund något känsligt och gråtmilt. Oftast är jag förbannad och irriterad på mig själv och den jag blivit. Men när jag ser djur som lider slår det an en annan sträng i mig, allt starkare för varje år som går. Den där chimpansen berörde mig djupt.

Annonser

Bröderna Felix & Maxi

Detta bildspel kräver JavaScript.

Maxi var bror med Felix. De föddes 15 augusti 2004 i Skogs-Tibble, Uppland. De hängde ihop i alla år fram till Maxis död 20 april 2018. Har hittat ett gäng bilder med dem tillsammans som du kan se i ett bildspel ovan. De är så fina tillsammans.

Saknar Maxi så det gör ont i mig. Har svårt att släppa fram det jag känner. Sväljer och håller tillbaka fast det inte är medvetet. Har märkt att Felix är närmare mig nu. Vill alltid gosa och sätter sig där Maxi satt på soffan. Maja har också tagit mer plats på ett positivt sätt sedan Maxi tvingades att lämna detta jordeliv.

Det är positivt, men att inte ha Maxi här är sorgsamt och veckan som gått har varit jobbig. Vaknar på nätterna och kan inte somna om på ett bra tag. I natt drömde jag dessutom om kvinnan som förgiftade mitt hjärta under en tid. Ja, jag kan inte säga på annat sätt idag eftersom hela den historien har fått mig ur balans under lång tid. Trodde jag var på väg vidare, men nattens dröm var så stark och samtidigt ledsam när jag vaknade. För i drömmen blev utfallet ett helt annat än i det verkliga livet. Omedvetet blir då kärlek ”farligt” för mig och känslan av oduglighet får sig ytterligare en spik inhamrad i den del jag försöker komma ifrån.

Är glad att Felix och Maja är kvar hos mig. De tröstar mig och jag försöker verkligen att komma vidare. En vecka senare ser jag Maxi överallt och då speciellt på natten. En gång var jag övertygad om att han satt i kontorsstolen i mitt rum och tittade på mig. Men jag vet inte, ibland har jag svårt att skilja på verklighet och fantasi. Allt och alla som jag älskar försvinner för mig. Så känns det i de stunder då de svarta molnen vägrar att flytta på sig. Men jag vet ju att många är kvar och just de måste jag fokusera på.

Terapin igår var väldigt tuff. Kom in på varför jag flyr hela tiden och hon satte ord på det jag inte kan/orkar se just nu. Blev berörd men som vanligt, och som jag gjort i stora delar av mitt liv,  svalde jag. Min längtan efter närhet och att någon kramar om mig, säger någonting snällt till mig (som jag kan ta till mig) gör att jag istället flyr in i glass, choklad och ätandet. För att slippa känna någonting överhuvudtaget. Funderar mycket på varför promenader och motion inte fungerar längre.

Har också tappat i ork en del. Hjärnan ”stänger av” eller hur jag ska uttrycka det, tidigare på dagen än för ett tag sedan. Orkar liksom inte mer. Det enda som hjälper då är vila och att få så tyst omkring sig som det bara går. Det blir som Moment 22 eftersom detta gör saker med mig som inte gagnar det liv jag försöker leva idag. Är heller aldrig helt själv längre av olika orsaker.

Maxi och Felix tillsammans är bilder jag kan titta på länge. Älskar speciellt bilden med deras tassar tillsammans. Min Maxi har förhoppningsvis, nu när det gått en vecka, hittat hem och mår bättre än han gjorde den sista tiden.

Två år med Maja

Idag har Maja bott hos mig, Elias, Felix och Maxi i 2 år. Tiden går oerhört fort och livet med Maja har varit en tillgång och någonting som gjort mitt liv bättre. Vet inte om du skulle få samma svar om du frågade pojkarna…

Men de funkar bra ihop idag och för varje månad ser jag det alltmer. I början och under en tid så var det lite tjafsande, men ändå inte på fullt allvar som man kan se när två katter verkligen är ovänner. Tror det handlade mer om att Maja ville komma närmare och då främst Maxi.

21 juni 2017 Maxi och Maja tjafsar lite

Idag är det inte så ofta de tjafsar, men det händer ibland. När jag står och ska ge dem mat så cirkulerar Maxi och Maja som hökar kring mig och då kan Maja ge Maxi små tasslag ibland, men han bryr sig inte. Så det är liksom inte på riktigt allvar. Felix han sitter alltid stilla och väntar på käk. De är olika, mina tre änglar.

21 juni 2017 Maja äter

Varje morgon sitter Maja på köksbordet och väntar på att få en skinkbit. Ibland ställer hon sig på bakbenen och vevar för att hon är så sugen. Måste erkänna att när det finns skinka hemma så får hon en bit. Hon lindar sin husse runt sin tass, helt klart.

Är Maja hungrig på morgonen så kommer hon in och “pratar” med mig. Väntar jag för länge ställer hon sig på sängkanten med framtassarna på sängen och tittar stint på mig i ögonen. Då smälter jag oavsett hur trött jag är. Hon vet som sagt hur hon ska hantera sin husse.

170621_maja01

Favoritplatsen är i köket och på brädan vid det lilla fönstret.

21 juni 2017 Maja på favoritplatsen 

Här ville Maja bara gå fram och lukta på Maxi efter att han varit ute ett tag. Då vevade Maxi till och hon backade. Han släpper inte in Maja så att säga för nära och då blir det ibland tjafs emellan dem båda.

Hon har varit en härligt tillgång i familjen. Mysig, pratig och väldigt social men på sina villkor. Med åren har hon kommit närmare och nu sover hon ibland på soffan när jag sitter framför TV;n. Så var det inte i början. Hon cirkulerar också runt mig mera när hon vill något och sen älskar hon att busa. Kanske har hon blivit något lugnare, men helt klart är det Maja som står för buset i kåken.

Hon jamar när hon vill in i “kryptan” och ibland står hon vid altandörren och längtar ut. Släpper ut henne ibland men senaste gången då var det svårt att få in henne. Så jag är sparsam med att ha altandörren öppen.

Två år med Maja i huset. Jag är välsignad på vissa plan och där ingår verkligen Maja. Min ensamhet lindras med katterna omkring mig. Må det bli många många år till med Maja i kåken!

Relaterat
Ett år med Maja (150721)
Mer bloggposter med Maja

Ett år med Maja

Maja har varit hos mig i 1 år nu!

Den 21 juli 2015 så flyttade Maja till mig och Elias.

Idag är hon över ett år och så här lever livet med henne just nu:

 

Maja 2016-07-20

Hon är ett ljus. Tänk vilket bra beslut vi tog förra sommaren. Nu ett år senare är jag väldigt tacksam för att hon kom till oss.

Maja 2016-07-20

Maja 2016-07-20

Maja 2016-07-20

Hon lyser upp och finns där när mörkret försöker ta över. Den 21 juli 2015 kom hon alltså till familjen och hon är med mig stora delar av dagen när jag är hemma. När Maja kom vilade bloggen, så jag har ingen post om den dagen när hon kom, men här kan ni se hur underverket såg ut för ungefär ett år sedan:

Maja juli 2015

En film blev det i alla fall den dagen hon kom (som Linn fixat till på ett härligt sätt):

 

Maja är med mig hela tiden. Felix är ute i långa perioder under sommarhalvåret och Maxi ligger ofta på baksidan och slappar. De är också en del av min familj, utan tvekan men Majsan är liksom med mig jämt när jag är hemma. Så fint att ha henne där.

Maja är allt mer tillgiven och mysig att ha omkring sig. Hon älskar att busa på kvällen när jag ska sova och i det har vi numera en liten rutin där jag bara måste busa med henne. Annars så får jag inte sova (;-), det behöver inte vara länge men en liten stund.

På morgonen är det hon som väcker mig. Ibland blir jag lite irriterad men för det mesta är det bara mysigt att ha en jamande Majsan omkring sig som vill ha frukost. Jag erkänner också att jag skämmer bort henne emellanåt, det går liksom inte låta bli att sticka till henne en liten skink- eller ostbit då och då. Hon är ju så fin och tittar på mig med sina fina ögon…

Maja trivs på flera platser i huset. Hon sover ibland på fönsterbrädan i köket, ibland i fåtöljen i vardagsrummet och numera också i den lilla rosa “sängen” som hon fick av mig när hon kom hit. Idag för ett år sedan!

En katt kan man inte tvinga sig på. De kommer när de själva vill och deras kärlek förtjänar man. Den är inte given och de går sin egen väg. Det är detta jag älskar med katter.

Det är lättare att umgås med katter än med människor. Det blir aldrig något tjafs med en katt…

Ikväll blir det firande för Majsan! Lite finare käk än vanligt. Hoppas att det blir många fler jubileer och år som Maja är i huset.

Kastration & lite resfeber på ingång

2016-04-27 Maja

I morgon kommer Clabbe på förmiddagen och hjälper med transport till veterinären. Har tagit ledigt från jobbet eftersom Maja ska kastreras. Spänd är jag och lite orolig. Historierna haglar om hur det går till och jag har inte varit med och kastrerat en honkatt sedan Puttans dagar och då pratar vi 90-tal.

Hon är så fin Maja. En riktig liten pärla, idag har jag filmat henne och tagit lite bilder, dagen innan operationen. Vill ha till arkivet.

Nu börjar även lite resfeber att sätta in. Fick idag biljetterna till studieresan som vi ska göra till Israel i maj och då blev det så konkret det hela. Men jag har bestämt mig, jag ska åka dit, även om de negativa rädslorna ibland försöker ta över i mig. För jag vill se de heliga platserna med egna ögon och jag vill s a s uppleva detta med mina egna sinnen och min egen känsla. Vad den säger mig och hur jag kommer att reagera.

Detta är en chans i detta livet jag får att komma till Jerusalem och Israel. Då kan jag inte låta det gamla och destruktiva tankemönstret få vinna inom mig. Det är en chans som sagt i livet jag får detta och för det är jag väldigt tacksam.

För övrigt med mig är det ett kontrollerat kaos eller hur jag ska uttrycka det. Förvirrad och samtidigt lugn i det. Men det ligger nära ytan vissa känslor som jag vet måste upp.

2016-04-27 Maja

Men nu är det Maja som gäller. Att allt ska gå bra och att hon får all den kärlek som går i morgon. Den 15 maj fyller hon 1 år. Hon betyder väldigt mycket för mig.

Mini & hennes kattungar

Minis kattungar

Det är fantastiskt söta, Minis två kattungar. Tog många bilder och denna ovan är ju helt otrolig tycker jag.

Var på besök hos Anna och var så nyfiken på de nu 17 dagar gamla pärlorna.

Den svartvita kattungen

Denna gillar jag också. Vilken underbar blick!

Mini med sina barn

Den stolta modern Mini med sina två kattungar.

Det var så härligt väder idag att vi kunde sitta på Annas balkong och dricka kaffe i pausen av allt kattittande. Jag blev också bjuden på husvärdens hemmagjorda snickers [Instagram]. De var mäktiga och riktigt goda, vilket gjorde att två stycken fick räcka för mig.

Tofflan berättade glada nyheter. Håller allt jag har för att detta är början på någonting nytt och positivt. Träffade också Johan och Ellet en snabbis. Piggar upp i ett läge då det behövs som bäst.