Etikettarkiv: Clabbe

Teknikfix, Pongbesök & föräldrasamtal

Tulpaner hos Claes

Tulpaner hos Inger & Claes.

Mobilt bank-ID kan vara besvärligt när inte det trådlösa nätverket är inlagt på mobilen. Clabbe hämtade upp mig på jobbet för att jag skulle hjälpa honom med detta.

Han bjöd på kaffe med ostsmörgås medan jag pratade lite med Inger under tiden. Det är roligt att träffa de gamla arbetskamraterna och uppdatera sig åt båda håll om hur läget är.

Tänk, nu är Claes med mobilt bank-ID! Det såg man inte komma för ett par år sedan, men det är ju så idag att man måste ha sådant för att snabbt få information om saker och ting. Försökte med Swish också men då slog han bakut. Likaså med tanken på e-fakturor och att betala allt via datorn. Men jag tror det kommer också vad det lider. Ett steg i taget.

Pongo med Rafael

Avskedsgåvor till Rafael.

Han skjutsade mig sedan tillbaka till jobbet där jag mötte upp Gunilla. Vi hade bjudit ut Rafael och Eva på middag. De är två kära arbetskamrater som nu slutat på kansliet. Vi gav dem också varsin fin porslinskatt i gåva.

Gunilla och Eva på Pongo

Gunilla kollar in när Eva öppnar paket.

Det var jättemysigt att sitta tillsammans med dem och prata minnen. Maten hos Pong var också väldigt god. En mycket lyckad kväll. Vi får hoppas bara att det blir fler gånger vi kan träffas på detta viset.

Idag slutade jag vid lunch för att åka hem och gå på föräldrasamtal med Elias. Det ser bra ut med grabben och han kämpar på i skolan. Han känns mer ”säker” i sitt agerande och han berättade att han trivs bra i klassen. Varm i hjärtat en dag som denna av fler än en orsak.

Tyvärr fick jag ett tråkigt besked på telefon för en liten stund sedan och mer kan jag inte skriva om det just nu. Men så småningom kommer jag att göra det eftersom det berör mig på ett sätt som jag bara inte kan släppa utan att få skriva om det. Ibland kan det gå så fort och saker och ting förändras på några timmar.

Annonser

Avtackad på jobbet

Avtackning med tårta

Ibland gör livet lite större avtryck än vardagen som bara rullar på. Igår var en sådan dag. Hon har jobbat sedan 1972 och igår gjorde hon sin sista arbetsdag. Det bjöds på tårta och hon fick avskedsgåvor både av arbetskamraterna och arbetsgivaren.

Tårta på jobbet

Hon vill helst inte synas på offentliga bilder och liksom ta plats. En arbetsmyra som alltid verkat utan att synas. I nästan 46 år har hon varit jobbet troget. Där ligger man för närvarande i lä…

Har många minnen genom åren. Vi har liksom sett på livet lite lika och det har alltid funnits en förståelse mellan oss, även om vi ibland inte varit ense i sak. Har alltid kunnat gå och prata med henne om saker och ting. De personerna på jobbet blir allt färre och i det var gårdagen jobbig. Lite samma humor har vi också haft vilket gjort att skratten varit många.

Men jag måste slå ifrån mig och liksom gå vidare. Inte tänka så mycket på förändringar runtomkring mig, även om det kommer att kännas märkligt utan henne på jobbet. Hon har liksom alltid funnits där och nu är det slut.

På måndag ska jag och en annan arbetskamrat bjuda henne och en annan person som nyligen slutat på en middag. Det ska bli trevligt att kunna umgås på ett lite mer avslappnat sätt. ”Passionär” istället för pensionär är viktigt. Att sätta sig ner och inte göra något efter arbetslivet tror jag inte är bra. Då går det snabbt utför.

Avtackad och klar av teamet. Allt snurrar på i en allt snabbare takt och nu är vi verkligen i framtiden där jag tidigare bara föreställde mig hur det skulle bli. Min bästa vän Clabbe gick i pension för fyra år sedan. Fatta vad tiden springer!

Lördagar är bästa dagen. Idag ska jag åka och möta Clabbe och sen ska vi storhandla. Han är schysst och ställer upp med bil så jag kan få med mig hem basvarorna som ska räcka hela månaden ut.

Fyra saker

Idag blev det för mycket. Räkningar och vetskapen om att det blir tufft ännu en månad triggade igång det hela. Fyra stora saker (för mig) ska ske nästa vecka och det är minst två för många. Tycker mig ha varit så “snäll” emot mig sjlälv att tanken på att klara detta fanns där i slutet på förra veckan utan problem. Icke då, idag känns det så illa. Men jag backar lite på vissa saker i tanken och försöker ändra lite på andra så att det ändå blir någonting av det än att jag inte alls grejar detta genom att pressa på för hårt.

Tackar min stjärna för att vi storhandlade igår, jag och Clabbe. Han ställde upp för jag vet inte vilken gång i ordningen. Så “bas”-varorna finns där i alla fall och det lugnar något nu när jag också pratat med Tofflan i telefon om vissa saker som också fått ner mig lite till på jordens yta. Har en tendens att ta ut och älta saker i negativ riktning, men stoppades delvis nu i alla fall.

Försöker andas och tänka på vad det värsta som kan hända är. Det går ofta bra med en sak, men med fyra så blev det för mycket. Sen när jag såg att det blev SÅ dåligt på grund av “eftersläpningar” klarade jag inte av att hålla ihop mig själv. Många säger att pengar är oväsentligt, men nog fan är man lugnare om man har så det funkar månaden ut!

Fyra saker som egentligen inte är någon match, men för mig blir höga feta hinder. En hoppar jag över, en försöker jag få lite ändring på och de andra två genomför jag som planerat. För att ändå bryta mönster och försöka. För min egen skull och för att jag vet att efteråt växer jag lite till. För att jag vågade.

Tältbygge & möbelflytt i Husbyborg

Idag skulle jag hjälpa Clabbe med att sätta upp ett tält samt bära in lite möbler och kartonger i tältet.

6 maj 2017 Clabbe hälsar välkommen

Efter två bussar och en liten promenad var jag framme några minuter före bestämd tid. Clabbe stod i dörren och hälsade välkommen!

6 maj 2017 Tältbygge pågår

Mats kom också för att hjälpa till och nu såhär i efterhand var det bra. Det där tältet vete fåglarna om jag och Clabbe hade fått upp själva? Det hade åtminstone tagit mycket längre tid än det nu gjorde.

6 maj 2017 Tältbygge pågår

6 maj 2017 Tältbygge pågår

6 maj 2017 Tältbygge pågår

6 maj 2017 Tältbygge pågår

6 maj 2017 Den blåa bäddsoffan gick sönder

En bäddsoffa som hade inhandlats för snart 33 år sedan (1984) klarade helt enkelt inte av att bäras ut. Den gick sönder i flera bitar och gick helt enkelt inte att få ihop igen. För övrigt skruvade vi (ja, jag skruvade faktiskt lite) ner tre köksskåp och bar ut en bokhylla och ett par bord.

6 maj 2017 Snart är allt utplockat

6 maj 2017 Clabbe skruvar och grejar

Mitt i allt detta bjöds det på mackor och dricka till lunch. Kaffe och ballerinakex satt också fint när vi satt i den gamla hammocken och skrockade.

Efter lunchen gjorde vi det sista, sopade ur och åkte sen iväg med soffan till återvinningen. Hälften på skämt och hälften på allvar för att Clabbe inte skulle få för sig att behålla den.. hahaha.

6 maj 2017 Delar av den blå soffan till höger

6 maj 2017 Tältet är nästan fyllt med möbler

6 maj 2017 Packning av sopor

Sen fick jag skjuts hem och samtidigt stannade vi utanför den lokala butiken så jag kunde handla lite.

En mycket trevlig dag med ett lugnt och harmonisk tempo och själar med fin energi som får mig att må bra. Kände mig ovanligt lugn även om Clabbe skrek “försiktigt” åt mig några gånger. Men det tror jag var gamla ordreflexer från honom eftersom han vet hur jag har varit tidigare. (;-)

Nu känner jag mig trött på ett skönt sätt och det var sannerligen inte igår den känslan infann sig. Det är klart att man ställer upp och hjälper en vän som så många gånger funnits där för mig. Att Mats kom gjorde också saker och ting lättare och utan hans insats hade det tagit längre tid, helt klart.

Utefika, rumsrensning & sista tågresan med järnvägsbommarna

5 maj 2017 Fika i solen

Två dagar har vi nu suttit ute på förmiddagsfikat. Det har varit kallt, men med en extra tröja och en plats där solen lyser, fungerar det ok. Det är järngänget som går ut och vägrar följa någonting annat än almanackan. Det är ju för sjuttsingen maj nu!

Det märks att saker och ting går sakta just nu eftersom jag kom ner först till fikat och gick sist. Kan och får inte hetsa och stressa och samtidigt behöver jag så väl socialisera med arbetskamraterna och jag ser det som en del i min rehabilitering helt enkelt. Att försöka ta det lugnt. Ibland orkar jag inget annat.

Igår var en lite sämre dag på jobbet, idag kändes det bättre. Men det är så det är i mitt liv just nu. Får helt enkelt bara vila i detta. Inte tänka så mycket utan bara vara är mantrat dagligen. Det är så lätt att säga det i teorin, men att leva i praktiken på det sättet är jobbigt. Men jag kommer aldrig sluta att försöka.

Idag rensade jag ur en del från mitt rum igen som har med data att göra. [Instagram]. Det tar mer på mig än jag vill erkänna och när jag såg saker som hade tillhört en före detta arbetskamrat som idag inte mår bra, då var jag tvungen att bryta. En hel del som påminner om mitt liv som dataansvarig rensades ur. Det är märkligt för en som jobbat med det i 20 år. Det är fanimej märkligt men samtidigt så kan ingenting vara för evigt. Allt har ett slut.

Samarbetet med B som nu är ansvarig fungerar dock bra och kanske kan vi hïtta någon form, om chefen är med på det, där jag kan stötta honom och kanske ta hand om de bitar rent administrativt som han inte hinner med när han är ute och far i församlingarna eller besöker någon anställd som har problem?

Vet faktiskt inte riktigt vad som händer framöver och bara den tanken är en stor ansträngning för mig att inte tänka för mycket kring och då inte ta ut negativa saker och ting i förskott.

5 maj 2017 Katterna

Maja, Maxi och Felix är mina tre katter. De är väldigt viktiga för mig. Ser dem som skyddsänglar. De finns alltid där. Här får de lite crabbsticks som fredagsgotta.

Idag kändes det lite speciellt att åka UppTåget hem. Detta beroende på att det var sista gången som jag åkte med tåget över järnvägsbommarna. I helgen så ska de tas bort och sen är det tunnel som gäller. Filmade en liten snutt för det interna arkivet [Instagram].

En helg då jag i morgon ska träffa Clabbe i Husbyborg under förmiddagen för att hjälpa honom att bära lite möbler. Får se hur lång orken räcker, men det ska ju inte gå på ackord. (;-)

Firande i efterskott

29 april 2017 Rafael och Clabbe

Idag firande jag och Clabbe ett födelsedagsbarn några dagar i efterskott. Det var roligt att få till ovanstående bild på två av mina äldsta vänner, Rafael och Clabbe. Fatta, jag har känt dem sedan 1983..!

 

29 april 2017 Firande av födslobarn

Clabbe hämtade upp mig och sen åkte vi till IKEA för att handla ett gäng vinglas till födelsedagsbarnet. Tidigare hade Rafael fått blommor och kort från nära och kära.

29 april 2017 Kyckling

Vi bjöds på kyckling och potatissallad. Till det fanns även legymsallad och en grönsallad.

29 april 2017 Blomma

Clabbe hade med sig en blomma.

29 april 2017 Clabbe vilar ut

Efter lunchen blev det fika. Clabbe vilar ut.

29 april 2017 Fikabröd

Ni ser ju, vilket härligt fikabröd som dukades fram.

Det var så roligt att vi kunde samlas och fira Rafael och samtidigt få umgås ett tag tillsammans. Det blev mycket nostalgi kring jobbet och minnen fräschas upp kring händelser som jag glömt bort. Tyvärr träffas vi inte så ofta på det här sättet, men när det väl händer pratar vi på som jag vet inte vad…

Efter firandet fick jag skjuts av Clabbe hela vägen hem och det kändes skönt. Att hoppa över min middagslur gör att jag nu sitter med huvudvärk och är ganska slut. Men någon gång måste jag ju försöka bryta mönster och utmana även gällande detta.

Herr Skalman inom mig ska röras om.. (;-)