Etikettarkiv: Breidagård

Dagar i Hälsingland

Utefika med smörgås i Gävle.

Vi startade från kansliet i Uppsala. Tog en fikapaus med smörgås i Gävle. Där hämtade vi samtidigt upp personal som jobbar på servicebyrån som också hör till stiftsorganisationen i Uppsala stift. Vårt mål var stiftsgården i Undersvik!

Det var kallt när vi kom till gården. Drog mig till värmen…

Resan upp gick bra. Innan vi åkte till Järvsö församling åt vi lunch på stiftsgården. Sveriges största landsortskyrka besöktes och biskop Ragnar höll där en fin andakt med personalen. Vi fick guidning i kyrkan och fikade sedan i församlingshemmet. Ombonat och mysigt.

Eftermiddagsfika hos Järvsö församling.
Järvsö kyrka.
Andakt med biskop Ragnar i Järvsö kyrka.
Biskop Ragnar Persenius går i pension.

På kvällen blev det en resa i biskopens liv samt allsång mellan bildspelet där min insats bestod i att peka ut Ragnar som barn och tonåring på den stora vita duken. Ladan ovanför Varghotellet i Järvzoo, Järvsö var reserverad för oss. För det är så, att nu går biskopen i pension. Ragnar Persenius har varit biskop för Uppsala stift i nästan 19 år. Han tillträde i maj 2000 och lägger ner staven den 24 februari 2019.

Ladan kallas festlokalen ovanför Varghotellet.

Min insats i firandet/avskedet av biskop Ragnar har bestått i att samla bilder. Tillslut hittade jag nästan 500 bilder på biskopen som nu överlämnas på en USB-sticka. Av dessa 500 fick jag äran att välja ut de jag gillade bäst som utmynnar i en fotobok som biskopen ska få som gåva från mitt team. Boken skulle ha lämnats över i torsdags, men tyvärr har den försenats. Kungen har också uppmärksammat biskopens kyrkliga engagemang genom att nu ge biskopen Konungens medalj 12:e storleken i högblått band. Välförtjänt!

Jag önskar jag vår biskop Ragnar fina dagar som pensionär tillsammans med sin Ingrid. Det skrev jag i den bok som kommer att överlämnas.

För mig har Ragnar varit en stabil och trygg biskop. Alltid ”klar i den teologiska linjen” om än lite anonym i de nya sociala medierna som idag finns. Men jag tror det är en generationsfråga också, när han tillträdde fanns ingenting av det som nu finns och man meddelade sig på ett helt annat sätt då än idag.

Det var en trevlig kväll med god mat och trevlig samvaro, även om jag inte orkade hela vägen. Strax efter 22 när den levande musiken drog igång flydde jag fältet. Var helt slut i skallen och alla ljuden lät som jag vet inte vad. Den första bussen tillbaka till stiftsgården gick först vid 23, vilket gjorde att jag satte mig under festlokalen i Varghotellet. Tala om att det dundrade och ett tag trodde jag taket skulle ramla in när de sjöng och dansade som jag vet inte vad. Då kan ni ju tänka er hur det lät i själva festlokalen!

Kylan var påtaglig och silvret var nere i många minusgrader. Jag sov som ett litet barn i rum 35. Min bästa natt på stiftsgården, sanna mina ord genom alla år. Men det klart, jag var helt väck när jag kom till rummet vid kvart i tolv på kvällen.

Innan fredagens program drog igång tände jag ett ljus i kapellet på gården.

Fredagens förmiddag ägnades åt brainstorming om just stiftsgården. Vi fick tycka till och samlades i fyra olika grupper. Många bra idéer och tankar kom fram och det är ju så att när nu Breidagård är ute till försäljning, har stiftet en enda gård att satsa allt på.

Det viktigaste inför framtiden tror jag är att få stiftets församlingar att inse att vill de att gården ska vara kvar, så måste de också hyra den än mer än vad som sker idag. Det var ju det som blev Breidagårds fall att församlingarna i stiftet hyrde gården i alltför liten omfattning. Gården har varit nedläggningshotad i många år så det har ju funnits varningar om det som nu inträffat. Hyr ingen gården så funkar det ju inte till slut. Enkel matematik.

Maten på stiftsgården var väldigt bra. Eftersom jag nu äter vegetariskt hade jag angivit det i anmälan. Ingenting att klaga på utan tvärtom, mycket bra mat!

Tycker det praktiska överlag var riktigt bra och sen fick jag dessutom ”hälsa” på Erik innan vi åkte tillbaka till Uppsala. Han håller ett vakande öga över gården. Vänlig, stöttande och omfamnade uppfattar jag hans närvaro som.

Det enda som gör mig lite ledsen är att jag inte orkar som förr. Måste ta det lugnare än jag vill. Men samtidigt vet jag att alternativen hade kunnat varit än sämre om jag inte ”dragit i bromsen” överhuvudtaget. Måste fokusera på det positiva med dessa personaldagar.

Ungefär lika mycket snö som nu finns i Uppsala. Dock kallare…
En del snö och blåst, men hem kom vi tack vare chaufförens säkra körning.

Personaldagarna i Undersvik är jag glad nu att jag följde med på. Tyvärr ”bråkar” mina tankar med mig på ett sätt som jag inte riktigt mår bra av, men jag har förhoppningen att det blir allt bättre efter varje besök i Gamla Stan och hos A. Hur är det nu man brukar säga… det blir sämre innan det blir bättre? Ja, så är det även om det är så utdraget och i den vetskapen lägger jag dessa dagar bakom mig. Tacksam på ett plan att jag fortfarande ”hänger med”

Breidagård – för sista gången

Mitt team på jobbet var på stiftsgården Breidagård i onsdags. Eftersom gården ska säljas var det mitt sista besök på gården.

181017 Breidagård 01

Kocken på gården gör fantastisk mat. Lunchen var inget undantag.

181017 Breidagård 03

Kakelugn, kristallkronor och fina möbler i ett av de fräschaste rummen. Varför gården nu säljs efter 53 år i stiftets ägo kan bara ledningen veta. Mitt tips är dock att det blir för dyrt att driva två gårdar samtidigt i stiftet. De vill satsa på stiftsgården Undersvik som ligger i Hälsingland.

181017 Breidagård 02

Tomten där gården nu ligger köptes 1915 av Johanna Sandén för 3 000 kronor. Hon var prästänka och investerade sedan i en huvudbyggnad som uppfördes året efter. Gården drev hon tillsammans med sina döttrar, fram till sin död 1939.

Stiftsrådet inom Uppsala Ärkestift köpte gården 1965 för 200 000 kronor. Den invigdes 7 februari samma år. I april 1974 invigdes Härbärget och kapellet i januari 2002.

Redan 1999 utreddes gården och då låg verksamheten nere en tid. I december samma år övertog Uppsala stift hela ansvaret för Breidagård. De satsades rejält på gården, men den fick aldrig egen bäring, vilket nu gör att den säljs. Sista dag för bokning är den 30 november 2018.

181017 Breidagård 04

Har varit på gården med många medarbetare genom åren. Dock har jag bara sovit kvar vid ett enda tillfälle för några år sedan.

181017 Breidagård 05

Huvudbyggnaden från baksidan.

181017 Breidagård 06

I Flygeln har jag sovit en gång.

Vi hade genomgång av pulsprofiler och pratade mycket om egenskaper indelade i olika färger. Dagen kändes forcerad och efteråt undrade jag stilla vad vi egentligen hade gjort. Men det var ok, även om jag inte var på topp.

Sista gången på Breidagård fick mig också att filma lite. Det är ett bra sätt att minnas gården. Här kan du se filmen:


Hoppas gården får en ny ägare som månar om gården och vill gårdens bästa. Bryggan och badplatsen är fin och förhoppningsvis förvaltas arvet vidare på ett bra sätt.

En gård att värna om. En gård att bevara.

Teamdag på Breidagård

Detta bildspel kräver JavaScript.

Klädseln var på tok för varm, men jag njöt ändå av solen som visade sig under hela dagen när vi hade teamdag på stiftsgården Breidagård.

Det handlade verkligen om teambuilding eftersom teamet förändrats en hel del de sista åren. Vi hade övningar där vi fick lära känna varandra bättre och jag måste säga att det kändes riktigt bra hela dagen förutom i början, då jag stod över en övning. Men det blev liksom aldrig jobbigt och tvingande som jag har känt tidigare år med andra chefer vid rodret. Det är som att vara med i ett annat team idag än för fem år sedan!

När det blev för stojigt och rörigt i huvudet, då gick jag bara undan en stund i det fina vädret och satt och lyssnade på fåglarna en stund. Märker att jag måste få pauser ibland och vara för mig själv.

Vilket väder vi fick alltså! Nu ser jag ut som en nykokt kräfta i ansiktet, men i morgon är jag nog brunare vilket är resultatet av att vi hade en del övningar utomhus. Vi fick samarbeta på olika vis och sen när vi diskuterade varför vi reagerade som vi gjorde var stämningen otroligt tillåtande och de allra flesta pratade. Stor skillnad på atmosfären och hur det blivit allt positivare att tillhöra teamet. Det är inte bara ett par som pratar hela tiden utan nu är många fler med i samtalen, ja de allra flesta pratar faktiskt. Det tillskriver jag utan tvekan våran chef M som verkligen har ”öra och öga” för var och en i teamet.

Det tycker jag också visas på att alla i teamet idag var på plats. Kan inte minnas att så varit fallet någonsin under de år jag jobbat i team. Vi detta faktum togs en gemensam bild på trappan till huvudbyggnaden med alla 19 medarbetare i teamet. Jag gillar verkligen åt det håll som vi gått tillsammans och må det fortsätta på samma väg.

Känner när jag nu sitter hemma att jag har fått positiv energi av alla sociala kontakter, skratt och öppna atmosfär, även om jag inte orkade med riktigt allt hela tiden.

Vi fick en jättefin vegetarisk lasagne till lunch och allt arrangemang kring teamdagen har varit kanoners. En av de bästa teamdagarna som jag kan minnas på många år och dagar.

Avslutar med en underbar filmsnutt av bryggan och vyerna kring och på sjön Trehörningen:

Egentid i Gamla Uppsala kyrka

24 november Breidagård

När är det dags att vika av från den trygga men ack så invanda vägen? Stanna upp och andas lite?

24 november 2016 Breidagård

Är jag verkligen på rätt spår i livet? Måste jag bromsa upp eller ta en helt annan väg nu? Vad händer om jag inte gör det? Om jag inte har förmågan?

26 november Vallsgärde

Ljuset finns ju alltid där! Det är hur vi fokuserar och har förmåga att göra det som ändrar styrkan i det ljusa.

26 november 2016 Gamla Uppsala kyrka

Kände ett starkt behov av att åka till min favoritkyrka idag på förmiddagen. Gamla Uppsala kyrka är historia för mig på fler plan. Älskar dess energier och välkomnande känsla som den alltid givit mig.

26 november 2016 Gamla Uppsala kyrka

Sådan längtan efter vägledning. Att förstå.

161126_02 Gamla Uppsala kyrka

Altaret i Gamla Uppsala kyrka. Ett ljus var tänt och två julgranar var på plats. Kyrkan är öppen från kl 09.00 för oss som behöver vila oss i tanken och få vägledning.

26 november 2016 Gamla Uppsala kyrka

Tänk att få egentid i Gamla Uppsala kyrka! Vilken fin känsla det var att sitta där en stund med sina egna tankar. Filmade en liten snutt för att bevara det fina. [YouTube]

161126_04 Gamla Uppsala kyrka

Kyrkfönstret blev mäktigt när solen lyste in.

26 november 2016 Gamla Uppsala kyrka

Gamla Uppsala församling har verkligen gjort det fint inne i kyrkan. Jag kände mig så välkommen trots att jag var helt ensam.

Kunde inte låta bli. Tog ett kort ur kruset:

26 november 2016 Gamla Uppsala kyrka

Ni har inte utvalt mig, utan jag
har utvalt er och bestäm er
till att gå ut i världen och bära frukt,
frukt som består, och då skall Fadern ge
er vad ni än ber honom om i mitt namn.
Johannes 15:16

Det var först när jag kom hem som jag riktigt förstod det starka budskapet i det kort som jag fick till mig. Kanske är det så att jag inte gått utdet sätt som förväntas av mig i det här livet och därför har jag fastnat där jag nu är och inga böner i världen hjälper förrän jag tar mitt ansvar?

Kursivt för att tolkningen är personlig och jag inte ser det som ett straff eller en skuld jag har, utan en möjlighet att få leva ett mer harmoniskt liv om jag vågar kasta mig ut och i mina tankebanor chansa lite mer.

Riktigt vad jag ska göra vet jag inte på ett konkret plan. Det är bara en känsla jag har av att jag behöver ta mig vidare nu. Kaoset i fredags gjorde mig så liten och rädd och idag kändes kyrkan som den enda plats där jag kunde och vågade vara mig själv.

26 november 2016 Gamla Uppsala kyrka

Brukar alltid tända ett ljus för andra. Den här gången tände jag ett ljus för mig själv. För att jag måste och för att jag nu behöver vägledning.

161126_08 Gamla Uppsala kyrka

Tänk vilken generös gest det är av församlingen att ha kyrkan öppen för allmänheten på det sätt som det nu är. Jag är väldigt tacksam gentemot Svenska kyrkan och Gamla Uppsala församling att detta andningshål fanns där för mig. När jag verkligen behövde ett stilla rum att gå till fanns Svenska kyrkan där.

26 november 2016 Gamla Uppsala kyrka

De litar på sina besökare. Att de betalar för sig. En fin tanke och någonting som jag hoppas att de inte går alltför mycket back på. För att visa förtroende i dessa tider kan vara svårt och då speciellt när det handlar om pengar.

Klarade inte ens av att läsa busstidtabellen när jag skulle hem så det blev en längre promenad i det fina vädret men med en blåst som var väldigt hård. Det gjorde att jag tillslut stannade vid en busshållplats ute på Upplandsslätten för att ta mig hem.

Fredagens härdsmälta har skakat om mig rejält. Jag är inte samma person som jag var innan. Besöket i kyrkan har lindrat men också fått mig att inse att jag inte mår bra av att leva som jag gör idag. Det går inte längre att bara köra på och stoppa huvudet i sanden och tro att saker och ting ska gå över.

Jag måste ta tag i vissa saker. Är livrädd, men vad har jag för val när saker och ting slutar att fungera inom mig? Är jag bara totalt ärlig i mina känslor så kan det inte gå fel.

Eller hur, Gud?

Dagarna passerar i ett rasande tempo

Fullerö Hage

Att våga stå kvar och berätta det innersta för en själ. Att känna vissa saker men ändå berätta och stå kvar. Inte fega ur utan ta ner garden och vara den man är fullt ut. Stå där rak i ryggen och berätta sådant som berör en i djupet.

Så många känslor kring detta, där stolthet och mod faktiskt är de främsta, även om det finns stänk av ledsenhet. Men den känslan dominerar inte längre efter en inre bearbetning under en tid, utan det är lärdomen i att kunna våga känna vissa saker och även säga dem, även om man vet om reaktionen efteråt. Det finns en tacksamhet i det att kunna känna någonting nytt när man nått min ålder. Det är en gåva jag har fått av en annan själ. Det känner jag då också att det ska den själen få veta. Tidigare så sprang jag när saker och ting påverkade mig i djupet. Nu gjorde jag precis tvärtom.

51:an Olsson

Sifferbyte i måndags. Det blev precis på den nivå som jag ville ha det. Egen födelsedag är svårt för mig, men jag jobbar med att acceptera den här dagen. Finns liksom inget annat val, men det är lik förbannat jobbigt. Nu blev det fint och bra på alla sätt och vis. TACK till alla ni som hörde av er och till min fina familj som kom på en liten fika på kvällen. [Instagram]

Dagarna passerar i ett rasande tempo. Det gäller att hänga med och ta tillvara på det man har kvar. Det är därför jag vänder på det självklara numera och jag klarar även av det. Tror det handlar om livsmognad till stor del. Faktiskt.

Breidagård

Precis avslutat två teamdagar med jobbet som vi hade på stiftsgården Breidagård.

Marielund

Ett litet annorlunda upplägg på förmiddagen var att vi tog en ganska lång promenad i en grupp på tre till Marielund och samtidigt diskuterade dagens ämne “Utmaningar inför framtiden”.

Tar tillvara känslan av att känna mig levande och se tacksamt på det. Ingenting är förgäves även om otåligheten många gånger är ett hinder i mitt liv som försenar saker för mig. Som jag skrev tidigare, att kunna och i det våga känna vissa känslor fullt ut för första gången är på många sätt fantastiskt och jag väljer att se det som en gåva jag fått och ingenting annat.

Livet kan vara fantastiskt samtidigt som det i perioder kan sänka en helt. Men att stå kvar i känslorna är en styrka. Oavsett vad det handlar om.

Andra teamdagen

Det blev inte mycket arbete med processer idag utan vi fortsatte med uppdragsdialogen och samtidigt jämkade oss samman i kommunikationsfunktionen på ett överraskande positivt sätt.

Teamdag 2 Breidagård 19 maj 2016

Breidagård som byggdes redan 1916 var platsen för våra två teamdagar.

Teamdag 2 Breidagård 19 maj 2016

Det är en gammal klyscha men att prata, prata och åter prata kan lösa upp många knutar. Man behöver inte vara ense om någonting, utan det viktiga är att man har ett ärligt uppsåt och vill komma framåt.

Teamdag 2 Breidagård 19 maj 2016

Är som sagt väldigt positiv till utfallet och känner efter dessa två dagar en optimism som jag inte känt tidigare. Sänkt gard, sårbarhet och att faktiskt våga stanna kvar i känslan. Det skapar förståelse och en starkare gemenskap.

Teamdag 2 Breidagård 19 maj 2016

Vet också att det beror mycket på min egen inställning. Är jag negativ och bara ser hindren, då blir resultatet därefter men försöker jag vara positiv och se möjligheterna, så kan det faktiskt hända någonting bra.

Teamdag 2 Breidagård 19 maj 2016

Våra tankar betyder mycket mer än vi tror. Vi kan påverka skeenden och vårt mående beroende på hur vi tänker. Nu vet jag att ibland funkar det inte, men är man långsiktig och verkligen försöker bryta de negativa tankemönstren, så ger det tillslut resultat.

Men då blir man samtidigt känsligare för människor som fastnat i en negativ grundinställning till livet. Man vill helt enkelt inte dras tillbaka in i ett sådant mönster igen, utan söker sig till motsatsen och de som kan tänka på ett annat mer positivt sätt.

Teamdag 2 Breidagård 19 maj 2016

Visst sjuttsingen faller jag tillbaka och är gringubbe ibland, men jag tycker faktiskt att jag är mer medveten idag och att jag allt oftare försöker vända från negativt till positivt. Men som sagt, ibland funkar det inte oavsett.

Riktigt bra teamdagar har det varit gällande gemenskapsbygge med de jag jobbar närmast. Känns riktigt positivt inför framtiden.