Etikettarkiv: blodprov

Familjeflytt & halverad dos

180829 rosor

Rosorna på baksidan börjar att tackla av.

Frida flyttar till mig på fredag. Situationen just nu gör att ingen annan möjlighet finns. Hastigt men inte alls lustigt har det blivit på det viset. Jag är mest förbannad för hennes skull och hoppas att hon efter allt som hänt ändå mår ok.

180829 äpplen

Märkvärdigt röda äpplen med en mörk himmel i bakgrunden.

Du kan väl skaffa en ny katt? 

De orden kändes och jag försökte verkligen förklara vad Maxi betytt för mig genom åren. Men det verkade inte som hon riktigt förstod mig. Det kändes att höra det.

Sen detta med att viljan saknas när det gäller motion. Nog kan du ta dig ut en liten stund, även om du är trött… ungefär så gick orden… försökte berätta så ärligt det bara gick hur jag mår idag. Det är svårt med vissa saker, eftersom jag skäms för att jag känner på det viset. Men till stora delar gick det bra.

Hon är ganska rak och lite ”karg” min husläkare, men hellre det än tvärtom. Hon bestämde att jag ska halvera min medicinering och se om likgiltigheten släpper. Tog blodtryck (som var bra 140/88) och försökte skoja med henne om att hur fet jag än är, så är trycket jämnt i alla fall, men det gick inte riktigt hem… Däremot när jag berättade om gruppterapin i början av året då jag kände mig mer deprimerad efter än innan när dam efter dam under sessionen berättade om den ena depressionen och kollapsen efter den andra. Då skrattade hon i alla fall…

Tog dessutom blodprover och ska tillbaka om en månad för kontroll och se om jag mår bättre med minskad dos. Alla reagerar olika gällande antidepressivt och jag har tidigare hamnat i dessa zoombieliknande tillstånd. Känner att jag måste bryta det mående jag bär på sedan en tid. Det framförde jag mycket klart att så här kan jag inte må utan att jag måste försöka med någonting.

På fredag flyttar som sagt Frida till mig och det ska bli intressant att höra vad hon har att säga om den uppkomna situationen. Elias kommer också eftersom det är skifte i umgängesfabriken.

Annonser

De osynliga “koderna”

Det trasiga staketet
Vägen framåt och krokig, bräcklig och full av stopp.

De så kallade osynliga “koderna” hos mig verkar också vara utslagna till viss del efter morgonens misstag som orsakade mig nya bryderier över tillståndet.

Kände tillförsikt efter gårdagens samtal med Tofflan om en vändning för mig och ett litet hopp nalkades. Att prata av sig med de som förstår är viktigt. Kan inte vara en “porslinsdocka” och ta åt mig av allt som sker. Antingen eller i mitt liv. Finns det någon balans någon gång?!

I alla fall, min husläkare ville ha prover för att även kolla upp det fysiska såsom blodsocker, kolesterol och lite annat. Det är någonting man får gå och göra så tidigt det går vid “sidan om”. Det görs alltså inte i samband med det ordinarie besöket utan det gör man vid ett annat tillfälle, gärna så tidigt som möjligt på morgonen. Jag hade bestämt mig i förra veckan av att jag idag skulle “ta sats” och göra detta idag.

När jag kom till mottagningen satt det redan några gubbar i foajén innan man kommer in eftersom dörren in till vårdcentralen är låst före klockan 08.00. Nu hörde jag dock att det “klickade” till i dörren några minuter före, så jag kände på den och gick in. Det man då gör är att man tar sig en lapp i en maskin och väntar sedan på sin tur via en digital tavla. Jag gick i min egen värld och tänkte inte så mycket på att jag kom först till den maskinen trots att gubbarna hade suttit några minuter längre än mig utanför i foajén. Men det tänkte gubbarna på och vilket liv det blev!!

Man tränger sig inte och går före. En oskriven lag som jag missade helt. De muttrade sinsemellan och det tycktes högt en massa om mig och hur fräck jag varit. Det resulterade i att jag erbjöd min nummerlapp till de gubbarna, men se den ville de inte ha. Trots detta fortsatte de att muttra hela tiden och jag blev väldigt illa till mods. Det var inte alls min avsikt att gå före egentligen men jag var så i min värld att jag helt hade missat den “sociala koden” att man absolut inte får gå före oavsett läge. Det var dumt av mig och det var ett misstag.

I alla fall, tillslut tog en gubbe min lapp och jag kom lite längre bak i kön när jag tog en ny lapp till mig själv, men det spelade ingen roll, för jag hade gått över gränsen. Stämningen var obehaglig i väntrummet och jag var nära att fly och skita i allting.

Hade det varit för en månad sedan hade jag garanterat struntat i det hela och gått hem skakig och dann direkt utan att ta proverna. Ett av mina stora problem tidigare har varit just att jag kände in allt och då menar jag allt. Hade svårt att fungera bland människor på slutet, just för att jag kände många blandande känslor och inte kunde sortera bort dem från mitt inre.

Tillslut fick jag i alla fall komma in och fylla några rör som min husläkare ska ha tittat på tills nästa gång i februari då en ny bedömning av mig ska göras. Förhoppningsvis har måendet då blivit bättre så att jag slipper sådana här kollisioner i det sociala spelet därute i “verkligheten”.

Nu är jag helt slut. På alla plan. Finns liksom väldigt få reserver att ta till. Tanken är tom på energi och kanske tar det månader innan det finns någonting där? År? Kanske är det någonting som gått sönder permanent? Försöker att vara i nuet och låta varje dag bli en seger för att jag fortfarande kan tänka någorlunda även om morgonens händelser gav mig en törn. Återhämtning är det enda som gäller. Tyvärr så går det ju inte att isolera sig helt och leva 100% i en egen bubbla.

LCHF & domen

Ett par muggar kaffe ska nog få mig att bli piggare. Har varit hos min husläkare och gått igenom de senaste blodproverna. Jag ville ju få en redig genomgång för att kolla att allt ser bra ut. Nu har jag visserligen bara hållit på med LCHF i 77 dagar och det är då lite svårt att dra några långtgående slutsatser, men tendenserna kan man ändå se.

Blodtrycket är bra. Kolesterolet visar inga konstigheter. Jag som förra hösten låg på gränsen till diabetes, det är helt borta nu. Så skönt! Blodfetterna är normala.

2014-10-27 LCHF dryck
Drycker som funkar bra numera…

Så långt är det alltså inte någonting negativt med att gå på LCHF-kost. Det gläder mig väldigt mycket vilket betyder att jag kan köra på som vanligt!

Vikten kollade jag inte den här gången eftersom det inte var så länge sedan jag gjorde det. Fokus ska inte ligga på siffrorna och den hets som det kan förorsaka mig. Jag går efter skärpet istället och där befinner jag mig på knappnivå 4 just nu! (;-)

LCHF gör att jag har någonting att fokusera på, någonting som jag själv kan påverka och göra att kroppen mår bättre. Det är, förutom mina barn, något som får mig att orka vidare.

Utan LCHF så tror jag att saker och ting hade sett mycket värre ut.

Relaterat
LCHF för nybörjare
LCHF recept