Etikettarkiv: biskop

Blomsterträdgård eller koldistrikt?

En äng av blommor. Dofterna var starka. En av dem var en ros som var på väg att slå ut. Tittade närmare på den och färgen var ljusrosa och dess blad stora i stark färg. I botten tornade orden ”GÅ” upp sig och någon ro skulle jag inte få i den här underbara trädgården. Inte nu.

För pausen i detta paradis av blommor skulle bara få vara några dagar den här gången. Arbetet i den koldoftande avdelningen där färgerna var mörka och luften fylld av små partiklar var långt ifrån färdigt. Allt har sin tid. Rädslan att skifta och gå mot de obeträdda områdena i kolområdet har minskat drastiskt. De områden jag aldrig vågat närma mig tidigare. Nu har jag ett sådant stöd när jag på darriga ben närmar mig dessa kvarter i denna mörka del av mitt liv.

Besöket blev kort den här gången. Intensivt, ledsamt och med en till viss del ny förståelse att det inte går att ta några genvägar. Måste till de platser där smärtan var som störst, just för att i djupet förstå hur det kändes och att jag sedan efter det kan gå vidare. Måste tillbaka för att kunna släppa definitivt. Just den biten är den svåraste och i det blev jag varse när jag i torsdags blev vägledd en bit in i detta mörker.

En del bilder blir det när jag tar mig till och från terapin i Gamla Stan:

I fredags var jag och en arbetskamrat ute i det fantastiska vädret tillsammans med nya biskopen Karin Johannesson för att filma henne i den nya serien ”På kammarn”.

Ett avsnitt i veckan läggs ut där biskopen ger oss andliga övningar i vardagen och samtidigt sätter sin prägel på ett av de områden där förre biskopen, det vill säga på Facebook, inte funnits tidigare. Revolution kanske är att ta i, men sannerligen en ny inriktning som jag tycker är mycket spännande att få vara en liten del av.

Här hittar du spellistan för ”På kammarn”:

Hon är spännande på flera sätt. Hon känns gedigen och uppriktig i den gärning hon nu inlett i en ganska svårnavigerad och många gånger trög ”värld”. Klarar hon bara av att vara sig själv i allt detta kommer Svenska kyrkan att få en inspirerande och viktig kraft i framtiden.

Att nå sökare och vilsna själar kräver nya grepp och förhoppningsvis finns här en väg framåt för kyrkan att visa på alternativ i den djungel av snabba fixar, buller och flashighet som åtminstone jag är ganska trött på. Gillar upplägget och tanken med denna filmserie.

Kameran var på av misstag under arbetet med biskopen och förberedelserna inför ett av avsnitten. Lite roligt att spara ”Röster i arbetet”:

Min egna ”revolution” som nu pågår ser jag inte riktigt själv ibland. Då är det tur att jag har A i Gamla Stan som leder mig in på hoppets väg när tvivlen och sorgen kommer.

För det är så, att gå i koldistriktet som jag känner igen, hur knasigt det än kan låta. är ändå miljöer jag på något sätt finner en falsk trygghet i. Att då byta det till prunkande blomsterträdgårdar i alltför långa stunder blir överväldigande och ger mig en oro, även om intellektet vet att det är just i den miljön jag ska befinna mig för att själv blomma upp en aning. För min egen skull och för att min egna ”revolution” ska fortgå så länge jag andas i det här livet.

Det finns så många fina krafter runtomkring mig nu att jag har lite svårt att sortera ut allt. Det snurrar på rätt rejält och jag kämpar med mina övningar för att vara här och nu. Det är då inspirerande att få den hjälp jag nu får i form av terapin och spännande nya saker som händer på jobbet.

Rollercoaster deluxe

Fy bubblan vad det far åt alla håll, Det är rollercoaster deluxe och jag får verkligen hålla i mig. Fick också en bild av jättevågor som kommer emot mig och jag får verkligen kämpa för att inte drunkna. Tillslut viker vågen undan och det blir härligt en stund, men snart är nästa på gång.

Vet att jag själv utsätter mig för allt detta, men att inte ens försöka förändra är inget alternativ för mig. Det går liksom inte längre. Vill på något sätt mer innan kistlocket faller över mig med en del av mig själv, samtidigt som den där andra inte vill inte skit. Det är detta som skapar friktionen av vågor och rollercoasters i tid och otid.

Jag är inte ensam. Tre underbara själar säger utan omsvep att ring om det är något och strunta i vilken tid det är. Tre stycken! Jag är väldigt tacksam över detta. Sen min syster, mitt ankare som håller mig kvar. Så tacksam alltså.

När jag blir för orolig och ångestfylld nu blir jag arg och ilsken. Än mer än förr. Känner mig så irriterad på andningsankare och scanningar av kroppen. Blir så förbannat anti allt vad andlighet och självinsikter heter och det är jag medveten om idag. Det var jag inte tidigare.

Idag var vi hemma hos den blivande biskopen Karin Johannesson och filmade. Hon är verkligen en ödmjuk själ och ett otroligt proffs framför kameran. Hon fick oss alla att känna oss bekväma och allt gick så bra. Det ska bli väldigt spännande att följa hennes mission som Uppsala stifts nya biskop. Hon vigs på söndag i Uppsala domkyrka.

Mitt mående spelade mig ett spratt och jag kände mig stundtals helt värdelös och som ”femte hjulet” under dessa timmar. Men jag vet att det är mina tankar som bråkar med mig och att det handlar om ”förgöraren” som kommer fram såsom det alltid har varit i mitt liv när jag exponerar mig för någonting som jag inte har full kontroll på. Jag duger inte, jag är ingenting värd och så vidare. Det triggar i sin tur igång ilskan i mig för att jag inte kan ge fan i att tänka på det sättet. Hur paradoxalt det än kan låta så hatar jag offerkoftan och allt självömkande.

Det var så mycket intryck och så mycket som hände att när jag kom tillbaka till jobbet sen var det stopp. Var yr och klarade inte av att tänka. Fanns bara en sak att göra och det var att åka hem. Bara tanken på att jag nu på fredag ska jobba 100% oroar som sjuttsingen. Har liksom inga som helst ”marginaler” idag att ta till och jag ser löneavdrag framför mig för minustid.

Låter som att allt bara är skit men så är de inte. Många saker är positiva inför framtiden och det gäller att jag tar fram dem när vågen kommer, vagnen i rollercoastern går på två hjul och när ilskan försöker styra mina tankar. Så många fina och underbara själar som vill mig väl och min intuition vet också att en förändring kommer! Tillit och tålamod in absurdum eller inte, det är vägen framåt.

Dagar i Hälsingland

Utefika med smörgås i Gävle.

Vi startade från kansliet i Uppsala. Tog en fikapaus med smörgås i Gävle. Där hämtade vi samtidigt upp personal som jobbar på servicebyrån som också hör till stiftsorganisationen i Uppsala stift. Vårt mål var stiftsgården i Undersvik!

Det var kallt när vi kom till gården. Drog mig till värmen…

Resan upp gick bra. Innan vi åkte till Järvsö församling åt vi lunch på stiftsgården. Sveriges största landsortskyrka besöktes och biskop Ragnar höll där en fin andakt med personalen. Vi fick guidning i kyrkan och fikade sedan i församlingshemmet. Ombonat och mysigt.

Eftermiddagsfika hos Järvsö församling.
Järvsö kyrka.
Andakt med biskop Ragnar i Järvsö kyrka.
Biskop Ragnar Persenius går i pension.

På kvällen blev det en resa i biskopens liv samt allsång mellan bildspelet där min insats bestod i att peka ut Ragnar som barn och tonåring på den stora vita duken. Ladan ovanför Varghotellet i Järvzoo, Järvsö var reserverad för oss. För det är så, att nu går biskopen i pension. Ragnar Persenius har varit biskop för Uppsala stift i nästan 19 år. Han tillträde i maj 2000 och lägger ner staven den 24 februari 2019.

Ladan kallas festlokalen ovanför Varghotellet.

Min insats i firandet/avskedet av biskop Ragnar har bestått i att samla bilder. Tillslut hittade jag nästan 500 bilder på biskopen som nu överlämnas på en USB-sticka. Av dessa 500 fick jag äran att välja ut de jag gillade bäst som utmynnar i en fotobok som biskopen ska få som gåva från mitt team. Boken skulle ha lämnats över i torsdags, men tyvärr har den försenats. Kungen har också uppmärksammat biskopens kyrkliga engagemang genom att nu ge biskopen Konungens medalj 12:e storleken i högblått band. Välförtjänt!

Jag önskar jag vår biskop Ragnar fina dagar som pensionär tillsammans med sin Ingrid. Det skrev jag i den bok som kommer att överlämnas.

För mig har Ragnar varit en stabil och trygg biskop. Alltid ”klar i den teologiska linjen” om än lite anonym i de nya sociala medierna som idag finns. Men jag tror det är en generationsfråga också, när han tillträdde fanns ingenting av det som nu finns och man meddelade sig på ett helt annat sätt då än idag.

Det var en trevlig kväll med god mat och trevlig samvaro, även om jag inte orkade hela vägen. Strax efter 22 när den levande musiken drog igång flydde jag fältet. Var helt slut i skallen och alla ljuden lät som jag vet inte vad. Den första bussen tillbaka till stiftsgården gick först vid 23, vilket gjorde att jag satte mig under festlokalen i Varghotellet. Tala om att det dundrade och ett tag trodde jag taket skulle ramla in när de sjöng och dansade som jag vet inte vad. Då kan ni ju tänka er hur det lät i själva festlokalen!

Kylan var påtaglig och silvret var nere i många minusgrader. Jag sov som ett litet barn i rum 35. Min bästa natt på stiftsgården, sanna mina ord genom alla år. Men det klart, jag var helt väck när jag kom till rummet vid kvart i tolv på kvällen.

Innan fredagens program drog igång tände jag ett ljus i kapellet på gården.

Fredagens förmiddag ägnades åt brainstorming om just stiftsgården. Vi fick tycka till och samlades i fyra olika grupper. Många bra idéer och tankar kom fram och det är ju så att när nu Breidagård är ute till försäljning, har stiftet en enda gård att satsa allt på.

Det viktigaste inför framtiden tror jag är att få stiftets församlingar att inse att vill de att gården ska vara kvar, så måste de också hyra den än mer än vad som sker idag. Det var ju det som blev Breidagårds fall att församlingarna i stiftet hyrde gården i alltför liten omfattning. Gården har varit nedläggningshotad i många år så det har ju funnits varningar om det som nu inträffat. Hyr ingen gården så funkar det ju inte till slut. Enkel matematik.

Maten på stiftsgården var väldigt bra. Eftersom jag nu äter vegetariskt hade jag angivit det i anmälan. Ingenting att klaga på utan tvärtom, mycket bra mat!

Tycker det praktiska överlag var riktigt bra och sen fick jag dessutom ”hälsa” på Erik innan vi åkte tillbaka till Uppsala. Han håller ett vakande öga över gården. Vänlig, stöttande och omfamnade uppfattar jag hans närvaro som.

Det enda som gör mig lite ledsen är att jag inte orkar som förr. Måste ta det lugnare än jag vill. Men samtidigt vet jag att alternativen hade kunnat varit än sämre om jag inte ”dragit i bromsen” överhuvudtaget. Måste fokusera på det positiva med dessa personaldagar.

Ungefär lika mycket snö som nu finns i Uppsala. Dock kallare…
En del snö och blåst, men hem kom vi tack vare chaufförens säkra körning.

Personaldagarna i Undersvik är jag glad nu att jag följde med på. Tyvärr ”bråkar” mina tankar med mig på ett sätt som jag inte riktigt mår bra av, men jag har förhoppningen att det blir allt bättre efter varje besök i Gamla Stan och hos A. Hur är det nu man brukar säga… det blir sämre innan det blir bättre? Ja, så är det även om det är så utdraget och i den vetskapen lägger jag dessa dagar bakom mig. Tacksam på ett plan att jag fortfarande ”hänger med”

Karin Johannesson ny biskop i Uppsala stift

Idag valdes Karin Johannesson till ny biskop i Uppsala stift!

Hon tillträder den 3 mars 2019 och efterträder då Ragnar Persenius som avgår med pension efter nästan 19 år som biskop.

Välkommen till Uppsala stift, Karin!

Resan till Israel – femte dagen & sammanfattning

Tillsammans med delar av mina arbetskamrater gjorde vi en studieresa till Israel mellan den 9-13 maj 2016

Femte dagen 13 maj 2016
Tidig morgon och mycket väntan innan vi var uppe i luften med första planet mot Istanbul. Det blev mer än en timmes försening dit.

Resan till Israel 13 maj 2016

Resan till Israel 13 maj 2016

Birgitta skickade traditionella vykort till nära och kära. Både postlåda och frimärken fanns på Ben Gurion-flygplatsen.

Resan till Israel 13 maj 2016

På flygplatsen så fick alla sitt beställda kaffe – utom jag! När sen personalen fick det till att det var mitt fel, då rann sinnet över på mig – igen! Trots att jag ser så vän och snäll ut på bilden, så var jag förbannad och trött på dessa arroganta människor som serverade kaffet i bakgrunden på bilden. [Instagram]

Resan till Israel 13 maj 2016

Nog har väl flygplansmaten sett likadan ut sedan Hedenhös? Det kanske inte går att variera det så mycket… första turen från Tel Aviv till Istanbul. Den så kallade lunchen.

Resan till Israel 13 maj 2016

På både flygningarna så fick vi gå på planen utomhus. Hemma i Sverige försenade en 40 minuter, men sen försvann en väska för en i arbetslaget, vilket gjorde att bussen väntade ett bra tag på Arlanda innan avfärd.

I Uppsala och utanför kansliet vid 19:30-tiden. Hemma i Storvreta strax efter 20:00.

Sammanfattning
En fantastisk resa, inte tu tal om annat. Jag är så glad att jag följde med och fick uppleva allt detta. Tisdag, onsdag och halva torsdagen var helt magnifika och jag fick flera gånger nypa mig i armen för att förstå att jag verkligen fick vara med om allt detta.

Resan till Israel 11 maj 2016
Trädgården i Getsemane.

Sången i Getsemane och lapparna i Gravkyrkan (Heliga gravens kyrka) var mäktiga upplevelser för mig. Det är inte ens överord att säga att det var magiskt och något som jag kommer minnas för livet. Det var så mycket positiv påfyllnad och vi som åkte fungerade så bra tillsammans. Inga spel och inga hierarkier kände jag av någonstans och bara det är unikt. Att det skulle vara farligt för oss att resa, av de farhågorna märkte jag heller ingenting.

Det finns alltså mycket positivt att säga om den här resan. Jag kommer att bearbeta detta i månader och denna resa kommer att finnas nära mitt hjärta i hela mitt liv. Jag kommer aldrig att glömma resan till Israel med delar av mitt arbetslag.

Visst såg jag skillnaden som görs på människor och då speciellt under torsdagseftermiddagen. Då kände jag både ilska och ledsenhet. Att man ska behöva bygga murar och i princip låsa in människor för att rädslan regerar, det måste göra vilken normalt funtad människa berörd på ett negativt sätt.

Några filmsnuttar blev det under resan. De har jag satt ihop och du hittar filmen på min YouTube-kanal.

 

Tack
På ren svenska är jag så förbenat tacksam över så mycket att jag bara måste skriva en tacksamhetslista:

Vilka arbetskamrater jag har alltså! Tack till er alla för en otrolig upplevelse. De små gesterna, samtalen och att känna sig bekväm i alla lägen. Det är ovanligt må jag säga, men på den här resan kändes allt naturligt och självklart för mig. Jag nämner inga namn eftersom känslan är god och positiv inför er alla.

Resan till Israel 10 maj 2016
Jan Olof Johansson berättar om Bebådelsekyrkan i Nasaret för delar av arbetslaget.

Tack till vår reseledare och guide Jan-Olof Johansson. Informativ, lugn och trygg i sitt sätt gentemot oss alla. Att få följa med honom på Via Dolorosa och verkligen kunna ta in orden han berättade för oss utan störningar och många människor omkring oss. Det gick in på ett helt annat sätt när vi gjorde om detta en tidig morgon. Han tog också med oss ut på en joggingtur en tidig morgon när solen var på väg upp i Jerusalem. Fantastiskt! Hans son John vill jag också nämna som ett positiv kraft mitt i bland oss under våra äventyr i det heliga landet.

Tack till biskop Ragnar som fick mig att ta emot välsignelsen för första gången när vi hade mässa vid Saligprisningarnas berg. Det kändes så rätt att göra det just då och jag tror att biskopens predikan fick mig att känna delaktighet på ett sätt jag inte känt tidigare.

Tack till min arbetsgivare och den generösa gesten att erbjuda oss en studieresa till Israel för att gå i Jesu fotspår. Jag känner en sådan tacksamhet för att jag fick vara med om detta. Tack, Uppsala stift!

Tack Anna, Elias och Frida för att ni tog hand om hemmet och katterna. Tack för att ni tog hand om Felix när han behövde åka till veterinären och fixa till sitt öra. Tack till Johan som lade ut ekonomiskt så att Felix kunde få den behandling som han behövde.

Till sist vill jag tacka Jesus som gjorde allt detta möjligt.

Resan till Israel 10 maj 2016

Mer bilder från Israel.

Resan till Israel – andra dagen

Tillsammans med delar av mina arbetskamrater gjorde vi en studieresa till Israel mellan den 9-13 maj 2016.

Andra dagen 10 maj 2016
Först ett dopp och sedan en båttur över Genesarets sjö mot Kafarnaum. Efter det en mässa på Saligprisningarnas berg. På vägen mot Jerusalem och hotellet stannade vi till i Nasaret och besökte Bebådelsekyrkan. En snabb sammanfattning av den andra dagen.

Men jag tar det från början med bilder:

Resa till Israel 10 maj 2016

Före klockan 6 så var jag igång med Birgitta och joggade en sväng. I bakgrunden syns Golanhöjderna och bara ett par kilometer pågår ett krig i Syrien. Stora kontraster och lite svårt att ta in.

Resa till Israel 10 maj 2016

Det var många bungalows i kibbutzen Ein Gev. Genesarets sjö i bakgrunden.

Resa till Israel 10 maj 2016

Efter att vi hade joggat klart så tog vi oss ett dopp i Genesarets sjö. Jag var först i och det var varmt. Klockan var strax efter klockan 6 på morgonen. Magiskt var det!

Resa till Israel 10 maj 2016

På andra sidan sjön ligger staden Tiberias. 2012 bodde det knappt 42 000 människor i staden som grundades år 20 av Herodes Antipas, son till Herodes den store.

Resa till Israel 10 maj 2016

Några ur arbetslaget kom ner lite senare och tog sig ett dopp.

Resa till Israel 10 maj 2016

Bild ut över Genesarets sjö tagen från balkongen i vårt rum.

Resa till Israel 10 maj 2016

Nöjd och glad vid frukosten.

Resa till Israel 10 maj 2016

Det här pappersunderlägget som låg vid borden var lite rolig tycker jag. Enklare översättningar på olika språk.

Resan till Israel 10 maj 2016

Efter utcheckning så tog vi oss till nästa aktivitet.

Resan till Israel 10 maj 2016

Den israeliska flaggan vajar på många ställen. Här vid hamnen i Ein Gev.

Resan till Israel 10 maj 2016

En träbåt skulle ta oss över Genesarets sjö mot Kafernaum som var vårt nästa stopp på resan.

Resan till Israel 10 maj 2016

Den svenska flaggan hissades och vi sjöng vår nationalsång innan vi åkte.

060510_Israel13

Vår reseledare Jan-Olof Johansson guidade oss under färden.

Resan till Israel 10 maj 2016

Tankarna for och flög över det overkliga. Först ett dopp och sen en båttur på Genesarets sjö!

Resan till Israel 10 maj 2016

Fantastisk vyer!

Resan till Israel 10 maj 2016

Båten stannade vid den lilla hamnen utanför Kafernaum.

Resan till Israel 10 maj 2016

Anledningen till att jag körde med långbyxor under hela resan var att ens knän inte fick synas när man gick in i kyrkor och besökte heliga platser. Mina shorts som jag hade köpt var för korta. Så kan det gå…

060510_Israel18

Starka färger i en del träd.

Resan till Israel 10 maj 2016

En brunn vid hamnen i Kafernaum.

060510_Israel20

En sten som beskriver The Gospel Trail som är en pilgrimsvandring i Galileen som är kopplat till Jesu liv.

Resan till Israel 10 maj 2016

Bussen stod och väntade på oss.

Resan till Israel 10 maj 2016

Kafernaum vid Genesarets norra strand var Jesus hemstad.

Resan till Israel 10 maj 2016

Här låg aposteln Peters hus och en modern kyrka har senare byggts över platsen. Peter var en av Jesus 12 lärjungar och hette från början Simon Bar-Yonah.

Resan till Israel 10 maj 2016

Ett kort som jag hittade vid synagogan i Kafernaum. Passande, eller hur?

Resan till Israel 10 maj 2016

Tittar mig omkring i resterna av synagogan.

Resan till Israel 10 maj 2016

Framför den åttkantiga kyrkan ligger resterna av bostäder från Jesu tid.

Resan till Israel 10 maj 2016

Även här så fanns det starka färger på vissa blomster.

Resan till Israel 10 maj 2016

Inne i den moderna kyrkan som idag ligger över Peters hus finns detta vackra altare i mosaik.

060510_Israel29

060510_Israel30

060510_Israel31

Efter Kafernaum tog vi oss till Saligprisningarnas berg där vi firade en mässa som vår biskop Ragnar Persenius genomförde på ett mycket fint sätt.

Det var en mässa som för mig på ett personligt plan betydde mycket eftersom det var första gången som jag gick fram och tog emot välsignelsen, genom att lägga min högra hand mot min vänstra axel istället för att ta nattvarden. Bara det var en stor grej för mig, även om jag inte gick “hela vägen” s a s. Den här gången.

Vi njöt också av den fantastiska utsikten. Det var här som Jesus höll sin bergspredikan.

Resan till Israel 10 maj 2016

Här blev det också en fikapaus.

Resan till Israel 10 maj 2016

Vi kollade kartan på bussen för att hitta vårt nästa mål Nasaret och ett besök i Bebådelsekyrkan.

Resan till Israel 10 maj 2016

I Nasaret och på väg mot kyrkan var det många stånd med försäljning av både det ena och det andra.

Resan till Israel 10 maj 2016

Resan till Israel 10 maj 2016

Framme vid Bebådelsekyrkan (Basilica of the Annunciation) som byggdes 1969.

Resan till Israel 10 maj 2016

Utanför kyrkan fanns det många olika bilder på Maria som olika länder har skänkt. Ängeln Gabriel uppenbarade sig för Maria och berättade att just här skulle hon föda Jesusbarnet.

Resan till Israel 10 maj 2016

Stengrottan i hjärtat av kyrkan sägs ha varit Marias hem.

060510_Israel39

Jungfru Maria var Jesus mor. Att få besöka hennes hem och med egna ögon ta del av historien var märkvärdigt. Det finns många teorier kring Maria och om hon fick barn med Josef överhuvudtaget. En del hävdar att de inte fick några barn alls utan just var jungfru hela livet. Hon var Gudsföderska. Reformert kristna hävdar att hon födde Jesus och andra barn som alla andra, då Bibeln flera gånger nämner Jesus syskon.

Resan till Israel 10 maj 2016

Det finns många myter kring Maria.

Resan till Israel 10 maj 2016

Fantastiska mosaiker inne i kyrkan.

Resan till Israel 10 maj 2016

En av de mest fascinerande konstverken på Maria.

Resan till Israel 10 maj 2016

Det pågick en mässa i kyrkan när vi var där.

Resan till Israel 10 maj 2016

Kyrkan är 55 meter hög och arkitekten heter Giovanni Muzio (1893-1982).

Resan till Israel 10 maj 2016

Tillsammans med den stora Mariastatyn utanför kyrkan. När jag tittar på vissa bilder, så måste jag nästan nypa mig i armen för att riktigt begripa att jag har varit där…

Resan till Israel 10 maj 2016

Efter besöket i kyrkan så gick vi en sväng i Nasaret.

Resan till Israel 10 maj 2016

På väg till bussen och vårt slutmål som var…

Resan till Israel 10 maj 2016

Legacy Hotel i Jerusalem!

En fantastiskt dag. Många bilder blir det och ändå så har jag sorterat hårt och inte tagit med allt jag egentligen ville visa er alla. Hade jag gjort det så hade det blivit dubbelt så många bilder.

Efter den här dagen så var jag så full av intryck och känslor och det var bara början.. för den tredje dagen var jag med om en händelse som påverkade mig mycket djupt.

Resan till Israel – tredje dagen