Etikettarkiv: äldre

Äldre män som tar sitt liv

artikeln 80ar

Nästan 1200 personer tog sitt liv i Sverige 2017. 840 av dem var män och många över 80 år. Skälet enligt artikeln är obehandlad psykisk ohälsa där självmedicinering som alkohol eller tabletter gör att man väljer att avsluta sitt liv i förtid.

Psykisk ohälsa eller inte, men är man över 80 år och känner att kroppen börjar ”ta slut” och inte fungerar längre, tror jag att vägen till självmord blir allt kortare. Kan bara gå till mig själv och jag har hela tiden sagt att blir jag gammal och börjar bli dement eller hamnar i rullstol, då vill inte jag leva längre.

Att någon annan ska ta hand om mig och att jag är helt hjälplös, det är också en stor skräck för mig och kanske många män över 80 tänker på samma sätt? Så jag förstår om det är på detta viset, att man inte vill belasta eller vara till besvär och att man helt enkelt känner att livet är slut och förbi. Vad ska man liksom då leva för när varken sinne eller kropp fungerar längre?

De skrivs sällan och pratas inte mycket om äldre män som tar sina liv. Det är kanske inte intressant eftersom de ändå fått leva så länge? Vad vet jag hur pressen resonerar? Men jag kan inte påminna mig om någon historia om män över 80 år.

Att ta sitt liv är aldrig vägen framåt. I min värld skjuter man då bara upp saker som man ska ta sig igenom. Påverkan av droger gör tyvärr att många väljer den vägen genom rusets saknad av logik. Sen har vi aspekten av de nära och kära som blir kvar. Men vem är jag att döma? Smärta kan genomborra en själ så mycket att alternativen ligger helt i mörker.

Det går ju bara att gå till sig själv och berätta hur man själv känner. Nu har jag förhoppningsvis flera år kvar i detta jordeliv med hyfsat sinne och en kropp som lyder mig, men jag skulle aldrig tveka om den dagen kommer då beroendet av andra tar över. Det vill jag helt enkelt inte vara med om. Det är att vara stursk nu när jag är i medelåldern, kanske värnar jag livet mer oavsett och skjuter upp det så pass länge att jag då tappar kontrollen över skeendet? Må det aldrig hända.

Annonser

Envis och tjurig

Ljuset finns därFörändrade livsbetingelser och andra vägar att ta sig fram på. Att inte se så långt fram skrämmer och gör många oroliga. Vara här och nu är det svåraste. Det är lätt att med läpparna forma orden hela tiden, men sen när man är i det, på riktigt, då är det väldigt lätt att vara någon annanstans än just här och nu.

Ibland undrar jag om inte just den vägen ändå ibland har räddat mig själv från att råka riktigt illa ut. Här och nu på riktigt och i djupet är väldigt svårt och för mig själv har flykten ibland varit ett sätt att överleva. Det är som om skyddet ständigt finns där, både för att skydda men även för att hindra.

Drömmar om resor, tillsammans med vänner som försvunnit ur mitt liv. Förtvivlan om bagage och att inte veta tiden för avresan. Drömmer ofta om resor i sällskap och då gärna med människor som redan passerat revy i livet.

Vad står sådant för?

En person som kommit att stå mig allt närmre sa förra veckan till mig att jag står inför ett vägskäl. Min första tanke var att det har känts som om jag gjort det under lång tid nu och att jag ständigt får ompröva vilken väg jag ska ta. Så till en början tänkte jag inte så mycket på orden. Men i natt och speciellt i morse efter den senaste drömmen så känns det verkligen på det viset.

Envis och tjurig. Inte förändra sig förrän det inte finns andra vägar. Tvingas på olika sätt att utvecklas vidare. Den starka energi som jag hade för ett år sedan är som bortblåst. Då jag drevs av någonting som jag idag inte kan sätta ord på. Kanske var det då skär och ren överlevnad det handlade om?

Relationskaoset, bostadssituationen, jobbet och dess utmaningar och sen detta med vikten, kosten och motionen som kollapsat. Hittar aldrig en jämn väg framåt, utan det är fortfarande antingen eller. När fan ska jag få någon form av insikt till balans även i det praktiska?

Min mamma miste jag redan 1981. Klarade inte av att sörja henne de första åren utan det pös då bara ut på fyllan, och stackars de som då var mig nära. Nu, och kanske 10 år tillbaka sörjer jag henne inte på det sättet, utan nu är jag mer besviken och förbannad på att hon valde den väg hon gjorde. Tycker hon svek mig och min syster grymt, samtidigt som jag vet att det finns lärdomar för mig i det som hände.

Tänker på Tofflan. Hennes relation med sin mamma är på ett helt annat sätt. Tomheten och att traditionerna bryts och dör, det kan jag i djupet sätta mig in i. Vilken omställning och smärta det måste vara efter alla år. Att sen också vara ensam kvar så att säga. Då är det än viktigare att uttrycka att vi finns här för henne. Det kändes rätt och viktigt för mig att få säga de orden till henne igår. Och jag menar varje stavelse och i djupet av mitt hjärta. Vi finns här.

Min egen familjehistoria visar att blodsband är av ringa betydelse. Viss förskyllan har jag över att det ser ut som det gör, men det finns även inslag som jag själv inte kunnat påverka och ibland gör valen genom åren mig förvånad och för mig är mönstren tydliga att just blodsband inte betyder ett skit i förlängningen.

Idag är jag mest uppgiven och låter saker och ting bero. Kastar inte längre första stenen, utan skriver av mig här istället. Envis och tjurig är ett genomgående tema genom min släkt, vilket alltså inte bara gäller mig själv. Det är som det är och jag är väldigt tacksam över den fina familj jag har idag genom barnen, Anna och Tofflan.

Skriva av mig och vara den jag är. Utan skyddsnät och masker. Vara ärlig och försvara just detta. Det om något har livet i alla fall lärt mig. Att inte trassla in mig i halvlögner för att själv tappa tråden i vad som är vad. Det finns visst positiva saker med att bli äldre och att inte kompromissa med den man är. Någonting har jag faktiskt lärt mig av att traskat här snart i 51 år…

Och, ja jag tänker inte ursäkta mig längre för att jag klappar på mig själv lite granna med positiva tankar istället för de sedvanliga där offerkoftan många gånger varit nära att kväva mig.

Nyhetskollen #2

Andra upplagan av min egen lilla nyhetskoll i snabbformat. Nu kör vi:

DN: USA på väg mot budgetstupet
Var det inte likadant förra året vid den här tiden? Amerikanska politiker tjafsar om självklarheter enligt mitt sätt att se på saken. Att höja skatten för de 2 % rikaste skulle avvärja krisen, men inte då. Republikanerna ser skattehöjningar som röda skynken, även om det skulle få än värre konsekvenser för USA att låta bli.

Före den 2 januari så måste de komma överens och gör de inte det så blir det skattehöjningar och kraftiga nedskärningar per automatik för många i vilket fall men på ett helt annat sätt än republikanerna vill. Det kommer i sin tur att innebära att landet går in i en lågkonjunktur med en krympning av ekonomin på Greklandsnivå. Presidenten är så orolig att han avbrutit julledigheten för att försöka prata politikerna till sans.


Vi blir bara äldre och äldre.

SvD: Varannan nyfödd väntas bli 104 år
Vi blir allt äldre. Nu pratas det om att varannan som idag föds i Sverige kommer att bli mer än 104 år gammal?! Forskarna ser heller inget stopp utan tror att vi kommer att bli allt äldre. Bättre sjukvård, ökad social välfärd och en sundare livsstil är skälen. Stora genombrott i behandlingen av idag dödliga sjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar finns också med i bilden.

I västvärlden så har kvinnors medellivslängd ökat med tre månader per år i 160 år och tidigare så trodde forskarna att det fanns ett tak. Idag är de inte lika säkra och en del tror att det idag finns människor som kommer att bli 200 år gamla! Intressant och ganska spännande måste jag säga och tyvärr kommer man ju av naturliga orsaker inte att få vara med och se om de får rätt. Idag blir en kvinna i Sverige nästan 84 år i snitt och en man 80.

Expressen: Frida Boisen skriver att Gina Dirawi är framtiden
Hon är chefredaktör för Göteborgs-Tidningen och skriver, jag vet inte om det är en krönika, nyhet eller vad det ska kallas en bisarr hyllningsartikel till Gina Dirawi på ett sätt som jag bara trodde de höll på med i Nordkorea i dessa dagar. Eller vad säger ni om detta:

För mig är Gina Dirawi inte bara en frihetskämpe utan också den nya svenska drömmen. En stjärna som vuxit fram ur den nya mediedemokratin. Gina Dirawi är en milstolpe i ett historiskt paradigmskifte – där makten tar ett gigantiskt kliv tillbaka till folket.

Så fortsätter det och beundran hos Boisen vet inga gränser. Orden ligger under nyheter i alla fall och vad som är av nyhetsvärde i denna märkliga hyllning, det undrar jag verkligen?!. Gina Dirawi är framtiden skriver hon. Ja, för vissa kanske men inte för alla, den saken är helt klar. Hennes antisemitiska tankar har inte kommit fram bara en gång utan flera och då är det i min värld rött kort för att till exempel vara programledare för Melodifestivalen. Det spelar då ingen roll hur duktig eller hur älskad man är av vissa, när man gör sådan skillnad på folk och folk på det sättet som jag anser att Dirawi har gjort. Visst, hon har ångrat sig och tagit tillbaka, åtminstone två gånger nu och skyller på naiv, dumhet och jag vet inte vad. Inte trovärdig efter senaste debaclet enligt mig i alla fall.

Totalt obegriplig hyllningsartikel är det i alla fall av Boisen och jag kan inte låta bli lite att undra över syftet med dessa ord just nu.

Carolina Neurath
Carolina Neurath

SvD Neuraths börsblogg: Bankers miljardskäl till slopade kontanter
Carolina Neurath som är börsreporter på SvD skriver i en bloggpost om bankernas dold agenda när det handlar om att få bort kontanterna från bankkontoren och överhuvudtaget. Hon skriver att argumenten officiellt är miljön, samhällskostnaderna rent generellt och rånrisken om man har kontanter. Men de pratar tyst om att ju fler som använder kort, ju mer tjänar bankerna. Ett exempel är SEB som bara på sin kortverksamhet drog in 4 miljarder extra under 2011. Förklaringen är en årlig kortavgift på ett par hundra och sen en liten avgift varje gång vi kunder drar våra kort (som handlarna får betala), allt från 80 öre och uppåt. Kreditkorten ger än mer till bankerna.

Färre kontanter att hantera, färre anställda och färre bankkontor. De intressanta är att Handelsbanken går emot bankströmmen och ska öppna FLER kontor. Handelsbanken har rätt inställning i detta tycker jag när de säger att ALLA deras kontor ska ha kontanter för att möta de kunder som av olika anledningar inte vill eller klarar av att använda sig av kort. Det handlar om service och de kunder som inte vill leva med kort kanske skulle ansluta sig till Handelsbanken i framtiden?

För jag tycker bankerna rusar på för fort med avskaffandet av kontanter. De äldre, som oftast har svårast för dessa förändringar, dör undan och tillslut så får vi människor som är vana och uppväxta med kort. Det behöver inte hetsas på såsom det nu gör. Handelsbanken är som sagt var ett föredöme i detta och hade jag något som helst problem själv med kort och kommers över nätet så hade den banken varit mitt givna val idag.

Relaterat
Nyhetskollen #1