
Mordet på Sveriges statsminister Olof Palme (1927-1986) skedde fredagen den 28 februari 1986 klockan 23:21 i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan i Stockholm. Idag, den 28 februari 2026 har det gått fyrtio år.
Minns det som igår vart jag befann mig. Gjorde militärtjänst i Strängnäs och hade helgpermis. Bodde ensam på Spinnrocksvägen i Valsätra och slog av någon anledning på nattradion vid midnatt. På den tiden var jag så mycket piggare på kvällarna.
Minns också att jag sov på en madrass i vardagsrummet framför TV:n. Riktigt varför har jag idag glömt. Lyssnade ofta i hörlurar vid insomnandet och lyssnade ibland på radion. Tror klockan var strax efter midnatt och det var en extra sändning om mordet. Sen spelades det sorgemusik hela natten.
Blev helt klarvaken och totalt chockad av händelsen. Minns att jag ringde en gammal skolkamrat som först undrade vad jag ville mitt i natten. Men jag behövde verkligen prata av mig om det som hade hänt. En mycket surrealistisk och overklig händelse för många i Sverige.
Vid den tidpunkten kunde man aldrig ana hur utvecklingen kring mordet skulle bli och den totalt misslyckade utredningen. Att det fortfarande efter 40 år inte är löst, trots att staten år 2020 pekade ut den så kallade ”Skandiamannen” Stig Engström, (1934-2000) har inte stillat spekulationerna utan snarare tvärtom.
Det gjordes så många misstag i början av utredningen och är nog den största anledningen till att mordet fortfarande för många är olöst.
- Mordplatsen spärrades inte av ordentligt (folk kunde gå där och plocka upp hylsor).
- Larmrutinerna havererade totalt.
- Fokuset på PKK-spåret gjorde att man tappade dyrbar tid det första året.
Utan mordvapnet kommer vi sannolikt aldrig få ett definitivt svar. Det mest troliga är att gärningsmannen var en person som befann sig i utredningens periferi, men att beviskedjan bröts redan under de första kaotiska timmarna 1986.
Hans Holmér (1930-2002) misslyckades totalt med att lösa detta och hans agerande de första åren gör att vi fortfarande tvivlar på vem som mördade Olof Palme.
Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro idag. Spåret med den så kallade Christer A (”GH”) (1952-2008) har ofta lyfts fram av analytiker och privatspanare. Bara det att han inte utreddes ordentligt och formellt aldrig var misstänkt gör att kanske svaret finns där?
Han ägde en Smith & Wesson .357 Magnum (samma typ som mordvapnet) och vägrade lämna in den för provskjutning. Han var en skicklig skytt och medlem i en skytteklubb nära mordplatsen. Han hade köpt den ovanliga ammunitionstypen Winchester-Western Metal Piercing, samma sort som hylsorna på Sveavägen.
När polisen på 1990-talet kallade in alla ägare av denna vapentyp som Christer A ägde för provskjutning, dök han aldrig upp trots upprepade kallelser. Han hävdade senare att han sålt revolvern till en okänd person för kontanter, men kunde aldrig bevisa detta.
Han bodde i närheten av mordplatsen, hade motiv (hat mot Palme) och saknade alibi.
Christer A var en privatinvesterare som alltså bodde i centrala Stockholm vid tiden för mordet. Han beskrivs som en enstöring med ett dokumenterat Palmehat; han hade bland annat skjutit sin TV när Olof Palme dök upp i rutan. Vilket han i en sällsynt intervju 1999 dementerade.
Regeringen Palme beslutade att fördubbla omsättningsskatten på aktiehandel (den så kallade ”valpskatten”) precis före mordet. Beskedet utlöste ett kraftigt börsfall på Stockholmsbörsen dagarna innan mordet. Christer A levde på aktiehandel och hade belånat sina innehav kraftigt. När börsen föll raderades hans kapital ut, vilket drev honom mot personlig konkurs.
Börsfallet gjorde hans hat personligt – Palme var i hans ögon inte bara en ideologisk fiende, utan den man som bokstavligen ruinerat honom.
Även utseendemässigt stämmer mycket väl överens med den så kallade ”gärningsmannaprofilen” och vissa vittnesmål om en kraftigt byggd man i mörk jacka.
Han begår självmord när två poliser knackar på hans dörr sommaren 2008. Han sköt sig själv när polisen ville få tag i honom för att ställa ytterligare frågor om mordet. Är inte det märkligt?

40 år senare, står vi där med tvivel. Jag tror vi aldrig kommer att få veta med 100% vem som mördade Palme. Det blir bara teorier och personligt tyckande. Men Christer A är intressant tycker jag och det beror främst på att han liksom ”kom undan” och aldrig förhördes ordentligt av polisen. Kanske finns svaret där?
