En period av oro. Värk i benen som jag tror är åldersrelaterat. Ju mer jag rör mig, ju bättre mår benen. Fast i detta är det en balans också eftersom mitt högerben då reagerar negativt om det blir för mycket rörelse.

Maja mår bra. Ska få en kompis på torsdag. Miso, min äldsta dotters katt kommer på besök i några dagar när hennes husse och matte är i London.

Maja är inte så van vid kattkompisar. Vi får se hur det går. Tagit ut två semesterdagar fredag samt måndag för att vara med dem.

Varje morgon går jag förbi skylten som sitter på Lindvalls kaffe. Tyvärr verkar det som om rosteriet kommer att få flytta från Uppsala efter 135 år.

De kommer att tvingas lämna sin fastighet på grund av Trafikverkets järnvägsutbyggnad och Uppsala kommun har inte gjort tillräckligt för att hjälpa dem att stanna kvar i staden. Om ingen lösning hittas kommer de att stänga igen hösten 2026.

Pyssel har blivit roligare i hemmet. Har fixat ett antal dukar som gör att det ser mer ombonat ut. Haft problem med golvbrunnen och vattenlåset. Dofter som sipprar fram har Mange nu fixat genom ett nytt vattenlås. Vi får hoppas att det håller och är tätare än det gamla.

105,4 kg senaste noteringen. Tacksamheten är stor. Kroppen blir lättare och lättare. Att jag inte har någon matlust och sällan är sugen på något är priset jag får betala för att tappa i vikt. Det är så värt det.

Men som jag började texten med så är det en period av oro inom mig. Tror faktiskt det handlar om att jag inte har några mål framåt. Inget spännande att se framemot. Den enda som kan förändra detta är jag själv. Jag vet det. Och på något konstigt sätt så är det detta som oroar mig. Att bära själv, ta initiativ och vilja något för att JAG vill det. Har inte så mycket av detta i mig. Har aldrig haft det faktiskt och det tror jag tyvärr gått i arv. Denna obeslutsamhet att göra saker för att JAG vill det.

Samtidigt är jag ju paradoxal som jag nog alltid varit. Detta med hemmet och vikten är svar på det. Något gör jag ju….