Nu har det gått två veckor sedan jag flyttade. Tyvärr tar det tid för mig att ”boa” in mig och fortfarande kan jag förundras över att jag faktiskt tog steget och flyttade igen. Men jag kände bara att ”nu eller aldrig”. Detta var för bra för att inte gå vidare med.

Tyvärr är min läggning så att jag upptäcker de negativa sakerna först och sen kan jag inte släppa dem förrän de åtgärdas. Det är bättre att fokusera på det positiva och liksom glädjas åt de förändringar som skett till det bättre för mig och Maja.

Det positiva är ytan! Jag har mer utrymme och bara det att återigen ha ett sovrum känns bra. Sen är det fint att både tvätt- och diskmaskin fungerar som de ska. Inga problem med dem och vilken lyx det är att återigen kunna sätta på en tvättmaskin när man vill och dra igång diskmaskinen så fort det blir lite mycket i diskhon. Det är jag väldigt tacksam för.

En annan sak som är bättre här än på förra stället är att det inte alls är särskilt lyhört. Ibland hör jag någon gå i trapphuset, men inte alls som på förra stället. En klar förbättring. Duschen är också fräschare, även om utrymmet är ganska litet även här.

En bra sak är också att kylskåpet är mycket tystare här än på Frodegatan. Det är tacksamt.

Men, jag retar mig på vissa saker. Vattnet är inte lika kallt som på förra adressen, ventilationsfläkten i badrummet låter alldeles för högt och tyvärr blir det så varmt på uteplatsen när temperaturen stiger en bit över 20 grader att det inte är skönt att vara där. Till och med Maja backar och vill inte gå ut.

Sen är det småsaker som jag inte blivit van vid och det kommer jag att tycka just är småsaker efter en tid och jag tror att tiden reglerar detta per automatik. Nya vanor tar lite tid att vänja sig vid helt enkelt.

Som ni märker är det både ock. Den stora förändringen är positiv med eget sovrum. Det känns bra. Sen är jag, som sagt, en person som har svårt för förändringar oavsett vad de handlar om, så det kommer att ta sin tid att boa in sig.

Känner mig lite ensam också, men det är en helt annan sak och det är bara jag som kan förändra den biten. För mig är det en svår sak att komma vidare med. Åtminstone som det känns just nu.

Hade i detta läget också varit bra att ha en egen bil, samt en borrmaskin. Mer behöver jag väl inte säga, nu när syrran M och hennes Mange är på semester. (;-)