Igår fick jag beskedet av min äldsta dotter att hennes och fästmannen J:s katt Purdy somnat in. Jag besökte dem i början på augusti. Då var Purdy skör och trött. Jag såg skillnaden mot förra gången jag träffade henne i mars. Idag är jag så glad att jag fick träffa henne en gång till och på ett sätt ta ett farväl.

De fick ta hand om Purdy 2019 när de bodde i Bradford. Vännen som de fick henne ifrån visste inte riktigt när hon var född. Mest troligt var hon född 2006-2007 enligt vad äldsta dottern sagt till mig.

I januari 2023 var jag och hälsade på Purdy och var kattvakt. I samband med detta gjorde jag en liten film om henne. Så här skrev jag då om filmen:

Det finns bara ❤️ i henne och jag är tacksam att hon ”accepterat” mig. Vill ofta gosa och ligga på magen eller benen. Vill man inte berättar hon det för en 😻 Tack Purdy för dessa dagar!♥️ Här kommer en liten minnesfilm.

Blir väldigt berörd av detta besked och vet vad dottern och J går igenom just nu. Ens katter sätter stora avtryck i själen på en och jag tänker själv tillbaka på de gånger mina älskade katter lämnat jordelivet.

Av de foton och filmer jag tagit på henne under de år jag lärt känna henne så ville jag göra en liten minnesfilm till henne:

Purdy har verkligen kämpat de sista åren och hennes matte och husse gjorde allt för henne. Nu får du vila. Vila i frid Purdy!