En emotionell vecka minst sagt. Ibland känns det så bra för att sedan kännas precis tvärtom.
Allt har blivit så konkret nu gällande mitt boende. I måndags städades lägenheten inför fotograferingen som var dagen efter. Fick mycket beröm över hur det var ordnat av fotografen och att det tog bara 15 minuter att få allt på bild.

På ett plan är det finare nu men samtidigt känns det väldigt opersonligt och som om jag redan har flyttat. Inte kommer jag att plocka fram så mycket nu när jag väl har fått undan saker och ting.
Ett par dagar senare hörde mäklaren av sig med annonstexten för korrigeringar och nu ligger lägenheten där jag bott de senaste 15 åren ute för försäljning. Det blir visning den 21 september kl 12 och man måste boka upp sig hos mäklaren.

En ny fas i livet och stor förändring och lägger du sen till att jag kommer att bli omplacerad eller i värsta fall uppsagt på jobbet, då är det lite för mycket just nu. Ovissheten över framtiden på jobbet känns alltmer för varje dag som går. Snart är det ju bara tre månader kvar! Vet inte om det gjorde att jag i onsdags mådde så dåligt och hade en huvudvärk som jag inte kände igen. Åkte hem efter halva dagen och mår fortfarande inte riktigt hundra med värk i kroppen och en trötthet som jag inte känt på länge. Har haft så många märkliga kroppsliga symtom senaste dagarna och tankarna gick inte att få ordning på så jag kände mig tvingad att sjukskriva mig.
Har bestämt mig och måste förändring i mitt liv. Vet, använder ordet måste eftersom jag förstår någonstans att jag inte kan sitta still i min stora lägenhet helt ensam. Det håller inte i längden och då handlar det främst om det ekonomiska. Vore jag ekonomisk oberoende hade jag nog ändå velat flytta eftersom alla barnen nu har flyttat ut och bostadsrätten är för stor för mig.
Drabbas av ensamhetsångest vissa kvällar. Vet att det bara är jag som kan förändra detta, men den tröskeln är svår för mig att ta mig över. Tror att det finns permanenta skador inom mig som gör att rädslan att exponera mig på dejtingsajter är väldigt hög. Duger jag och vem vill träffa mig och då backar jag hellre. Får sådan ångest över exponera mig inför någon annan och då låter jag hellre bli och då får jag sitta själv.
En del av mig vill fly från livet nu. Omedvetna känslor poppar upp vissa dagar och jag kan liksom inte hantera det hela själv. Och jag kan inte lägga över allt på andra människor hela tiden. Det går bara inte och det handlar om att jag inte vill vara till besvär för mycket. Dessa tankar är svåra vissa dagar att handskas med.

Maja är ett stort stöd. Hon har förändrats och är gosigare än någonsin när Igor nu har lämnat oss. Det är idag två månader sedan och jag saknar honom så mycket. Den händelsen har färgat mig och jag sörjer honom väldigt mycket.
Maja är väldigt viktig för mig bara genom att vara som hon är. Det går inte att förmänskliga katter, jag vet, men någonstans känns det som om hon förstår mig och kommer närmare nu när jag inte är på topp. Fina underbara Maja!
Saker och ting förändras. Väldigt konkret och mycket nu i mitt liv. Försöker att hänga med för alternativet är så mycket sämre. Men ibland tar det stopp och jag vet inte riktigt vad jag ska göra av med alla känslorna. Som om det gamla inom mig inte riktigt hakar i det nya och då blir det hål inom mig som skapar ångest och som jag inte riktigt klarar av att leva med alltför länge. Försöker att inte ta till trösten som idag består av sötsaker och snacks, men ibland misslyckas jag. Det gör att jag ser ut som jag gör rent viktmässigt och så mår jag dåligt av det. Som att vara i ett snurrade hjul som aldrig vill stanna…
Fast jag känner och det är bättre än att vara likgiltig.
Det är skönt att skriva av sig. Tiden går och ibland känns det som om ingenting händer i mitt liv och sen händer allt på en gång. Förutom gällande relationer och att ha någon att krama om. Där förblir jag ensam i hela mitt liv just för att jag ingenting vågar på den fronten. Vete fan hur jag ska komma vidare faktiskt.
Jobbar med en annan grundsyn till varat och att existera. Inte ta ut förlusterna innan utan manifestera det positiva och se möjligheterna istället.
