Uppsala kommun har fixat i ordning en kortare sträcka längst Fyrisån med grusgång som gör det riktigt ok att välja det som ett alternativ när jag är ute och travar, åtminstone under sommartid. Då får gamla hederliga ”Slingan” vila lite. ”Slingan” har jag gått flera år nu, med en mängd små variationer, men sanningen och säga är jag ganska trött på den sträckan idag. Det är nästan så att jag skulle kunna gå den och blunda, så ofta har jag gått den.

”Slingan” är ca 4 km lång och ger mellan 5 500-6 000 steg beroende på takt, intensitet och hur jag orkar hålla igång labbarna på ett bra sätt. Lite mer krävs alltså för att komma upp till önskade 8 000 steg om dagen och då varierar jag lite med att ta någon avstickare, men även där har jag numera gått överallt känns det som.

Så att gå förbi det lokala badet och längs Fyrisån har blivit ett bra alternativ. Igår fick jag yngsta sonen med mig som är på besök under helgen. Det var trevligt och när man är två och pratar, då går det så mycket snabbare dessutom att ta sig runt.

Efter badet går man mot Ekeby kvarn för att sedan gå över vägen mot Storvreta. Där svänger jag sedan höger en bit ner och kommer in på sträckan ”Rymdbanan” som det tydligen heter. Denna sträcka går in i byn, förbi odlingslotter på vänster sida och in i en liten skog och för mig avslutar jag ibland promenaden med lite handling på ICA Solen.

Det är verkligen en fin tid just nu. Det är lätt att glömma bort kyla och vinter under dessa dagar. Försöker verkligen vara här och nu. Tanka inför vintern så att säga med ljus inombords.

På midsommarafton filmade jag lite vilket resulterade i denna film. Här finns hur min frodiga baksida såg ut denna dag samt lite från den nya vandringsvägen längs Fyrisån: