
Två steg fram och ett steg tillbaka. ”Är det så?” som en själ sa en gång och som min son också kan uttrycka ibland. ”Är det så?” Vet inte är svaret på detta gällande mycket i mitt liv. Både idag och igår.
Självtvivlet bubblar upp igen. Är det steget tillbaka från förra helgens mod och samtalet till mäklaren att träffas som idag spökar? Självtvivlet att följa det jag verkligen vill. Eller är det andras pushande som driver detta? Ibland är det hårfint vad som är vad.
Stanna kvar i det jag har. I det jag känner igen. Veta vad som kommer. Ta den extra kostnaderna för att ha kontrollen. För att slippa oron över det som komma skall. Tankarna nu på morgonen tenderar till gamla tankemönster, samtidigt som förändring i sig bara för att förändra inte är bra. Hårfint vad mitt inre verkligen vill. Förankra och låta hjärtat prata. Hjärtat vet direkt, men ibland tenderar allt tänkande överskugga detta och jag blir förvirrad över vad jag verkligen vill.
Jobbet förändras och kommer så göra än mer. Fullföljer jag mina planer förändras även boendet ordentligt i höst och över allt detta är mina inre känslor och den förändringen som där pågår, vilket är något som både fascinerar men fortfarande oroar mig ibland. Mitt inre liv och de tankar och bilder som där kommer alltmer till mig. När jag vågar släppa taget om det jag känner igen och liksom bara acceptera och känna tillit till det som kommer förändras saker inom mig. Stört omöjligt att sortera och ”ha kontroll” och det är nog meningen att det ska vara på det viset.
I drömmarnas värld där jag inte längre riktigt vet vad som är vad, där händer det saker som för mig är så verkliga att när jag tänker djupare på dem kommer oron samtidigt som jag bara vill ha mer. Saknar så. Hårfint igen över skeendet numera. För det vet jag, att kroppen påverkas också av högre vibrationer och det kan vara på sätt som jag ibland långt senare förstår sambandet med i det som händer när ”gamla” tankebitar från förr släpper sitt grepp om mig.
Två steg fram och ett steg tillbaka. Att tillåta sig att också känna steget tillbaka gör de två stegen framåt så mycket mer genuina och förankrade. Både ock, som så mycket annat i det som kallas för livet. Den evighetslånga vandring som vi alla håller på med. Liv efter liv.
