”Ninen” – favoriten
bland gosedjuren

Min äldsta dotter och hennes fästman är på en resa till Tallinn denna helg för att fira hennes födelsedag. Men jag ska få fira henne nästa helg istället. Numera på min blogg är jag försiktig med bilder på mina barn och jag har försökt att rensa ur gammalt, men kanske inte lyckats riktigt överallt.

Så firandet med bilder och sådant gör jag på Facebook, där mina vänner kan se lite mer bilder. Hennes favoritgosedjur de första åren var ”Ninen” och han får vara med på bild (;-).

Hon kom in i mitt liv med hopp och kärlek. Ofta så positiv och glad. När jag nu idag ser bilder på henne som liten blir jag väldigt berörd och tacksam över att hon är min dotter. För hon har givit mig så mycket glädje och kraft genom livet och jag älskar henne av hela mitt hjärta.

Tänk, idag är hon 30 år gammal. Lite svårt att ta in och börjar man tänka på åren som gått och 30 år framåt så svindlar det lite. För jag minns ju den där dagen när hon föddes och vi efteråt satt och firade. Visst, det är suddigt och länge sedan, men vissa saker känns inte så länge sedan. När jag första gången fick se henne, den känslan, den glömmer jag aldrig. ”Min dotter”?! Wow!

Perspektiven svindlar som sagt och än mer viktigt blir det att ta vara på dagen, ringa det där samtalet och tala om för människor att man tycker om dem.

Lite svårt att ta in att det faktiskt har gått 30 år. Nästa helg ska vi fira henne hos hennes moder i stan.

Så här skrev jag i hennes bok ”Den första boken”:

Stort grattis på din dag älskade dotter!