En liten gåva till 31-åringen: Valnötsfärgad badborste med naturlig borst och löstagbart huvud med handband.

Pigg och nyter, tar en promenad för att ta bussen till stan och sen byte ut mot Salabacke för att fira av äldsta sonen som igår fyllde 31 år. Mina små gåvor är en kabelhållare för datamus (visste inte ens att det fanns) somt en valnötsfärgad badborstare (ja, jag valde en lite finare borste som kanske håller ett tag) bland annat för ryggen. Det är trevligt och det blir ett par mysiga timmar med styvsonen och andra från familjen.

Tack vare syster kan jag lösa ett månadskort för bussen, vilket sparar pengar. Att köpa enkelbiljetter kostar 54 kr styck så det är inte hållbart. Tack syrran. Detta gör också att jag kan välja att åka till kansliet nästa vecka, för att påbörja en ny period att även vara på jobbet, nu när alla restriktioner är borta.

Ställde in tandläkarbesöket i fredags för att jag helt enkelt inte hade råd att gå just nu. Vet inte om min drömvecka är att börja jobba som innan vi ”gick hem” igen, vilket innebär på kansliet mån, ons samt fre och distans tis och tors. Är i valet och kvalet nu om detta och vet inte riktigt om jag ska vänta ytterligare en vecka. På torsdag den 17:e ska nämligen ledningsgruppen på jobbet komma med mer detaljerade regler om hur återgången ska se ut för oss.

En begagnad säng kanske syrran och M kommer med på onsdagseftermiddagen. Förhoppningsvis kan jag då även slänga min soffgrupp (ska köpa ny i sommar) samt åtminstone en av de gamla sängarna. Inte säker på just nu om jag vill kasta båda de gamla sängarna. Dessutom vore det skönt att bli av med grabbens gamla dator samt två rivstolpar som katterna hade tidigare. Kanske stortjejens gamla bokhylla som stått hos mig orörd i många år. Vore så skönt att bli av med allt detta…

På fredag träffar jag återigen syrran, då vid centralstationen strax innan 17. Förhoppningsvis går tågen som vanligt och gör de inte det, då får vi väl ta en buss till Stockholm. Framme i huvudstaden vid sextiden och då tunnelbana ut mot Gamla Enskede. Min kusin fyller femtio år och ska firas. Vet inte riktigt hur det kommer att bli den kvällen, men min förhoppning är att det inte är traditionell middag, utan mer att man tar sin mat likt en buffé och får sitta på valfri plats i hans stora villa.

Innan vi åker har syrran fixat något italienskt vin till honom som gåva från oss. Kvällen blir trevlig, men inte alltför sen. Min förhoppning är att vara på hotellet före klockan 23. Vi har nämligen bokat en natt på Best Western Hotell på Apelbergsgatan. Detta för att vi dagen efter klockan 13 ska gå på teater på Dramaten.

Christina Schollin år 2015. Foto: Anders Henrikson, CC BY 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by/2.0, via Wikimedia Commons

Vi fick ett infall för ett par månader sedan att se Christina Schollin (som gör comeback efter 25 år på teaterscenen) och hipp som happ hade vi två biljetter till föreställningen ”MacBeth” på rad 6 i det anrika teaterhuset.

Min drömvecka innebär att det är en upplevelse att se detta. Har liksom ingen aning riktigt vad man kan förvänta sig, men jag vet sedan tidigare att bara sitta där är en upplevelse.

Min förhoppning är också att innan föreställningen hinna åka till moster Ingers grav. Den ligger på Skogskyrkogården och vi får se om vi orkar med det. Annars får det bli nästa gång.

Yngsta dottern med fästman kommer till mig på fredagen och tar hand om katterna. Vi tittar sedan på melodifestivalen och delfinal 3, när jag kommit hem från Stockholmsäventyret på lördagskvällen.

Hänga med, inte tänka så mycket, leva i stunden med inställningen att allt ordnar sig, även om det blir små ”tidsbumpar” på vägen. Att vi inte kommer till 18 utan närmare 19 till kusinen och hans födelsedag.

Kommer med facit den 20 februari i en ny bloggpost (;-)