Idag kom C på besök. Har sagt nej nu vid några tillfällen, men jag vet att han har stora problem med sin dator, så jag tänkte att det ska väl gå bra trots oron för smitta. Han träffar inte många människor normalt sätt, så faran för att åka på corona är nog mycket liten.

Återställning via molnet var ju helsmidigt och gick på ett par timmar. Han bjöd på lunch och medan datorn gjorde sitt så uppdaterade vi oss om livet. Igår fyllde C 74 år och för mig är han fortfarande ”ung” i sinnet. Har lite svårt faktiskt att få in att han är så pass gammal nu. Min åldersfixering finns således kvar. Det känns som om vi har mycket gemensamt och då inte bara i det här livet.

Han skjutsade mig till ICA Solen när vi var klara. Datorn var som ny och allt fungerade som det skulle.

Det var roligt att träffas efter ett par månaders uppehälle. Saknar alltmer de sociala kontakterna. Det kände jag väl idag.

Känner mig nöjd och mindre orolig efteråt. Tankarna är neutrala och det är nog så att kontakt med andra människor är nyckeln till att inte fastna i de mörka tankarna.