Droppar & tårar

Ville lyssna på droppande vatten och naturens egna ljud i morse. Andas som jag lärt mig och liksom ge mig den tiden. Tårarna och viss förtvivlan över vissa sakers tillstånd bara sköljde över mig. Insåg att jag bitit ihop och hållt ihop, trots att jag inte vill se det så egentligen. Kämpar med att vara så till lags att jag glömmer bort mig själv. Så tydligt vilket gjorde mig ledsen.

Tårarna bara rann. Kunde inte stoppa det. Detta att inte räcka till och samtidigt känna sig ensam i det hela. Den hackar ”familjefarkosten” och situationen som nu råder sedan en tid påverkar mig också mer för att jag tänker på hur den påverkar andra. ”Smooth” och snyggt utan hack är drömmen och som det verkar idag en utopi. Det gör mig ledsen och jag ser ju vad detta gör med andra.

I morse ”tillät” jag mig att känna det som kom så att säga. Försökte inte att värdera utan se mina tårar som svaret. 30 minuter senare och jag fattar inte vart den tiden tog vägen orkade jag inte mer och den traditionella oron kom över mig.

För jag kunde inte stanna kvar i detta längre än så. Det gick inte och jag gav mig ut och vandrade och liksom rensade ur på det sätt jag har hyfsad koll på. Vet att det är ett sätt för mig att lägga locket på och kanske är det bra ibland, men inte hela tiden. Försöker se detta som en positiv flykt till skillnad mot de andra jag tagit till tidigare.

Det finns som sagt orsaker i närtid som triggat detta. Som gjorde att det svämmande över. Vet ju att det är bra och på sikt nödvändigt för att inte bli kroppsligt sjuk att få ut skiten i djupet från systemet så att säga. De får inte fastna mer i kroppen på mig och det vet jag någonstans och kanske var det en trigger i sig?

Oavsett vad det handlade om kom tårarna i alla fall och bara det är en rening i sig.

Tycker vi avslutar med härliga Igor!

En riktig cooling den där Igor.