Igor fyller 3 år!

Idag fyller Igor 3 år! Grattis älskade katt!

Igor kom till familjen den 3 november 2019. Han hade omhändertagits av Solgläntans kattpensionat efter att ha vanvårdats bland andra katter i Täby. De försökte placera ut honom en gång innan han kom till mig, men det funkade inte. Katten i det hemmet var inte snäll emot honom har jag hört.

Då hamnade Igor hos Java Whiskers i Stockholm. De är fortfarande Sveriges enda kattkafé vad jag vet och det var där jag träffade honom för första gången. Istället för Olle blev det Igor och det beror på hans fina ögon och den kontakt vi fick. Kände direkt att jag skulle kunna ge honom ett tryggt hem. Svårt att förklara med ord vad det var, men jag kände att Igor skulle bo med mig.

Så blev det och nu har Igor bott tillsammans med Maja och familjen i snart 4 månader och det funkar ok. Igor och Maja är inte 100% kompatibla, men de accepterar ändå varandra. De äter tillsammans och kan gå sida vid sida, men ibland när Maja kommer in efter att ha varit ute, kan det bli lite ”stökigt” där Igor ibland jagar Maja och liksom ska markera. Eftersom Igor fortfarande är innekatt tar han mest plats i hemmet och i sig är det väl ett bra tecken. Det märks var han har sina ”områden” så att säga. De bråkar ibland och Maja fräser åt honom ofta då för att freda sig själv. Men hon har hela baksidan och kan gå ut om det blir för mycket och kanske finns det en obalans i att hon är utekatt och Igor är innekatt?

Minns ju att Maxi och Maja hade ett liknande förhållande när Maja var innekatt. Min förhoppning är att detta ska lägga sig den dagen då Igor känns helt trygg i sitt hem och jag kan öppna altandörren då våren kommer på allvar. Maja har sin plats i kökssoffan och ibland i Elias rum. Igor huserar i vardagsrummet allt som oftast. Mitt hopp är då att balansen ska jämnas ut och att Igor och Maja ska fungera än bättre tillsammans.

Igor kommer alltid in till mig på morgonen och hoppar upp i sängen. Här behövs ingen väckarklocka! Har jag tur kan han sova hos mig en stund, men oftast handlar det om att han vill ha mat. Han cirkulerar runt och ger sig inte förrän jag gått upp och fixat käk.

Han älskar klätterträdet och sover oftast högst upp. När jag kommer hem från jobbet kommer han alltid till dörren och hälsar på sitt sätt, genom att lägga sig ner framför mig. Han har sitt speciella sätt och lägger sig ner hastigt.

Igor är ingen knäkatt och fotfarande får jag inte bära honom. Men jag märker, sakta men säkert, att han blir tryggare i hemmet och jag kan närma mig honom alltmer när jag vill det. Inte lika känslig för ljud och att klappa honom utan att han tar första initiativet går allt bättre.

På kvällarna kommer han ofta upp i soffan och vill gosa en stund. Har jag tur får jag klappa honom på magen. Igors förtroende förtjänar man och det är en process som jag vet kommer att ta sin tid. Tålamod och att inte tränga sig på ger vinster på sikt och det tycker jag märks. Igor är mer trygg i hemmet nu än när han kom.

Hans favoritmat har jag inte riktigt fått kläm på ännu. Räkor är ok och kyckling har jag slutat att köpa så det närmaste en favorit jag kan komma är tonfisk. Men han gillar mat överlag och äter med god aptit det allra mesta faktiskt. En fin grej han gör numera är att han stryker sig kring mina ben på morgonen när jag ska ge han och Maja mat. Det gjorde han inte från början.

Han jamande har varit väldigt svagt från början, men jag tycker mig ibland höra ett lite högre jamande från honom numera. Tror också att det kommer med tiden. Att höra honom spinna är svårt eftersom ”motorn” har ett lågt ljud. Den finns där och det har varit tillfällen då jag fått höra Igor spinna högre och då vet jag att vi är på rätt väg. Det är verkligen en gåva det.

Till middag idag ska födelsekatten få tonfisk. Det är han väl värd. Grattis fina älskade kattpojke!