Ensamheten

Vi är beroende av andra människor. På olika sätt. Ofrivillig ensamhet leder till negativitet och en hopplöshet i förlängningen. Frivillig ensamhet är ett behov hos vissa och en förutsättning för att orka vidare.

Ensamheten har många olika ansikten och betyder olika för oss alla. Att hitta kombinationen att dels acceptera sin ensamhet och göra något bra av den, men ändå sträva efter interaktion och i bästa fall en ömsesidig relation är för många något som pågår i långa perioder under ett liv..

Många är livrädda för ensamheten och stannar kvar i destruktiva relationer. En del andra lever ensamma i hela liv och trivs utmärkt med det. Acceptera nuläge men ändå inte ge upp. Sträva efter kontakt med andra människor utan baktankar och forcerade intentioner som den man möter inte vill vara med om präglar en del av oss. Längtan efter närhet och beröring kan göra människor desperata där det kan slå så fel. Men ibland går det bra och i det finns längtan att orka vidare. Den gåvan är stor, att hitta någon att älska och kanske dela perioder av livet med.

Att tycka om sitt eget sällskap och bli vän med sig själv underlättar väldigt mycket. Att inte tänka på att nu måste jag hitta någon bara för att, utan fortsätta att bygga upp sig själv och sitt eget förhållningssätt till synen på sina medmänniskor, gör att man tillslut vid det mest oväntade tillfället möter någon att älska och vara tillsammans med. Vägen dit kan vara lång och ibland kännas tröstlös. Inte förvänta sig så mycket utan försöka möta människor såsom man själv vill bli bemött.

I skrift kan det låta som en självklarhet och så lätt, men i verkligheten är det mycket tuffare.