Det tog stopp. Heltstopp. Både i kropp och själ.

Senaste veckan har varit tuff både vad gäller det fysiska men även psykiska. Som vanligt är det lättast att tala om det fysiska med halsont, rethosta och en feberindränkt kropp som inte får ro. För det är oro på flera håll nu vilket påverkar mig på olika sätt. Spjällen var helöppna.

Det fysiska drar med sig det psykiska. Mörkret försöker dominera igen. Vet inte hur långt det lyckats den här gången, men känslor som att nu skiter jag i allt detta och tankar på sådant jag trodde mig har kommit förbi, dyker upp som ett brev på posten. Ja, åtminstone såsom posten funkade förr vill säga. Säkra leveranser av sådant som tröttar ut mig oerhört.

Oro för andra och skeenden där man inte kan göra mycket mer än att finnas för tröst. Vill fan inte känna mer och så går det runt samtidigt som jag ibland känner precis tvärtom. Försöker tänka på det sätt som gjort mig gott tidigare i år, men det är tufft när livet är som det är på flera olika håll just nu.

Så det enda jag kan göra är att låta skiten vara. Vara låg och mörk helt enkelt när det nu finns där, men inte fastna i det. Svårt att få grepp på det som händer och då kanske ni förstår att det är än svårare att försöka förklara det i begripliga ord. Det är som det är. Ingenting är för evigt. Saker och ting förändras och ju mer man kan acceptera det, ju mindre smärtsamt blir det. Inte ta onödiga ”strider” om sådant man ändå inte kan påverka.

Ifrågasätter mycket återigen. Om och om igen. Som om livet bara består av detta. Stopp & belägg och sen har tröstätandet tagit fart igen. Den medvetna viljan har tagit paus. Det invanda har regerat en stund. Fast ändå inte som förr, men mönstren är detsamma, men min medvetenhet är större, både på gott och ont.

Gratulationer på min födelsedag. Blommorna är från äldsta dottern och J.

Men jag lever! Jag är kvar här!
En fin tröja, bakelse och ett härligt kort. Ett bud med en fin blomma. Mina fina döttrar som jag älskar av hela mitt hjärta. Att byta siffror i år var en plåga. Klarar inte av att tänka tanken. Vet inte varför just dessa siffror kändes så jobbiga.

Här och nu. För att överleva ett litet tag till.

Frida kom med paket och bakelse. En fin tröja och ett kort med en tiger. Fadershjärtat blir varmt.

Idag kommer grabbarna i familjen på middag. Ska bli så roligt att få träffa dem på tu man hand. Fokuserar på det fina, det som betyder någonting för mig. Familjen.