Packa utan mål

Vill kasta saker. Packa ihop. Göra avslut. Känslan är stark att tömma lägenheten så gott det går innan beslut tas om framtiden. Vill liksom ligga steget före.

Det handlar om att ha kontroll över situationen. Det vet jag. Tar jag kontakt med en mäklare och berättar vad jag vill, då har jag flyttat inom en ganska kort tid. Sålt av min bostadsrätt och flyttat. Känslan är stark att det blir på det sättet.

Vet att jag inte behöver ha bråttom med någonting. Det är inte någon ekonomisk orsak till att jag vill iväg. Det handlar mer om att jag känner mig färdig där jag nu bor. Samtidigt stiger ångesten och oron inom mig och egentligen vet jag inte varför.

Ber om vägledning och kanske får jag vissa ”svar” men de känns i så fall totalt emot det mitt ego säger till mig. Allt detta skapar än mer ångest och jag går in i gamla mönster av passivitet och en längtan till avslut. Gå upp i atomer och det gemensamma för att slippa ta tag i detta.

Har gjort medvetna avslut flera gånger tidigare i andra liv. Det mönstret får jag bara inte använda mig av igen när det blir för tufft. En återvändsgränd som bara tvingar mig tillbaka. Det vet jag också någonstans och i och med det så skruvas ångestnivån upp ytterligare.

Den här fasen av mitt liv är otroligt utmanande. Har ingenting att ”hänga upp” saker och ting på och försöker jag med den strategin igen känner hur jag ljuger för mig själv. En del människor kan hoppa från tuva till tuva utan att ens blinka, för mig är det väldigt svårt på egen hand.

När jag var ung knuffades jag från tuva till tuva. Tvingades iväg. Idag, när jag kan välja själv tar varje sådant språng sådan tid. Det är bara att titta tillbaka och se hur jag agerat i de stora besluten gällande relationer, arbete och den senaste bostaden. Många år med varje sak. Förmår inte annat. Klarar inte av det vissa gör med en klackspark. Går bara inte och ändå försöker jag.

Vill ligga före nu. Packa och göra klart trots att jag inte har någon ny bostad att flytta till. Kasta soffa, bokhylla och det som inte ska med. Tömma och rensa ur stora delar av det gamla och börja om. De två känslorna stöter emot varandra hela tiden, men jag vet att det bara finns ett val framåt och det är detta som skapar sådan oro inom mig.