
Röstmottagare vid Uppsalabordet. Igår var det nomineringsval så att kandidaterna inför biskopsvalet senare i höst kunde utses. Det var en upplevelse kan jag säga där jag ibland känder mig som en liten skolpojke när ”övervakarna” rättade till mig inte bara en utan tre gånger. Lite småpetigt kan tyckas, men det vara bara att bita ihop och föra röstsedeln själv till röstlådan och inte låta den röstande göra det. Allt om biskopsvalet.

Innan allt drog igång lyckades jag ta mig in på själva arenan. Vilken glädje! Det var några som tränade för fullt.

I taket finns skyltar med årtalen de år Brynäs vunnit SM-guld. 13 gånger, vilket är näst mest i hela Sverige.

Underbara tavlor i gångarna med bilder på hjältarna från förr.

Hemma väl bevarat har jag själv en hemmagjord Brynäsflagga, en jacka och halsduk som idag är alldeles för små. I slutet på 70-talet var jag som mest aktiv supporter till Gävleklubben. Idag hänger jag knappt med vad som händer och fråga mig inte vad någon spelare heter, har noll koll. Men ändå är Brynäs alltid i mitt hjärta.