Tankar kring det ofattbara

Terrorattacken i Stockholm har dominerat mitt och mångas sinne den här helgen. Tänker mycket på de drabbade och de som inte kom hem i fredags. Nu vet vi att ett av offren är en 11-årig flicka som var på väg hem från skolan. Fy fan säger jag bara. 11 år och hela livet framför sig!

Den förvridna bild som terroristen och många gelikar bär på saknar total mänsklig empati vilket gör att de inte kan behandlas som “vanliga” kriminella. De går inte att botas eller rehabiliteras helt enkelt. För vem ska ens få den möjligheten efter att ha kapat en lastbil och sedan i berått mod kört över människor i hög hastighet?!

Det ofattbara för en extremistiskt tro på en värld styrd av… ja vad fan då för någonting? Inte är det kärlek och tolerans i alla fall… att vara tolerant inför det intoleranta är en gräns som sådana här attentat inte gör möjlig, även om många inom våra myndigheter bär på en naiv och drömmande tro om allas möjlighet till förändring. Efter detta måste denna tro förändras till en skarp linje där lås och bom är det enda som gäller.

Stefan Löfvén
Foto: Frankie Fouganthin

Sveriges statsminister Stefan Löfvén har jag bara positivt att säga om i samband med denna katastrof. Han har uppträtt som en statsman och givit ett tryggt och förtroendeingivande intryck.

BlommorSthlm01
Foto: Frankie Fouganthin

Som tur var har de flesta människor empati och känslor av kärlek i sig. Det visar inte minst det som hänt efteråt och hur vi tar hand om varandra.

BlommorSthlm03
Foto: Frankie Fouganthin

Polisen, sjukvården och alla som jobbar i samhälleliga funktioner har gjort en fantastisk insats. Blomhavet är enormt och jag måste säga att svenska folkets reaktioner ändå ger mig hopp, trots att Sverige och Stockholm nu råkat ut för detta hemska terrordåd.

BlommorSthlm04
Foto: Frankie Fouganthin

Hur ska vi gå vidare? Tillsammans…

Annonser