Den 21 juli förra året kom Maja till mig. Hon har varit en välsignelse av flera anledningar. På bilden ligger hon äntligen på den rosa myskudden som jag köpte till henne när hon kom.
Hon får numera gå ut när jag är ute på baksidan. Altandörren står helt öppen och jag låter henne vara. Det går bra och hon springer ut och in hela tiden. Hon har ett gult halsband med en liten pingla.
Maja är med mig nästan hela tiden. När jag lagar mat, tittar på film eller ska sova. Hon är en välsignelse som sagt. De andra katterna är mer som utekatter nu på sommaren och då speciellt Felix som jag knappt ser röken av vissa dagar.
Katterna lever tillsammans men ändå inte. De är som parallella världar där de visserligen är i samma hem, men sällan interagerar med varandra. Det är Maja som ibland försöker busa lite, men ingen av dem är speciellt intresserad. Felix kan till och med fräsa någon gång när han känner sig pressad av henne.
Men de har accepterat henne. Det är alltsomoftast lugnt och stilla. De äter ihop utan problem. De lever sina egna liv och interagerar nog mest med mig. Har jag sagt att de är en välsignelse för mig när jag är ensam?
Min andra semesterdag handlar om att vara i nuet, slappna av och stanna upp. Har tittat på två filmer idag, den ena helt värdelös där allt våld bara blev tröttsamt och den andra som var riktigt intressant om spioneri under det så kallade kalla kriget.
jerryolsson.se 