Idag var Maja ute på altanen en lång stund. Hon är fortfarande väldigt försiktig och reagerar på minsta ljud. Sakta men säkert utökar hon sitt eget lilla “revir” och idag passade jag på att filma henne en stund:

Det kommer nog att bli så att jag sitter med henne som jag gjorde idag. Sen får hon själv bestämma hur mycket längre hon vill gå. Så länge hon håller sig inom tomtgränser är det lugnt, men det kommer garanterat en dag då hon vill utforska än längre ut. Då blir det halsband på.

Hon är verkligen en fin vän, Maja. Snäll och allt mer gosig. Det klart att hon ska få känna på utelivet också, det är hon värd. Men vi tar det i sakta mak.