När min nya resa med löpningen startade i juni 2015 satte jag upp ett mål. Då tyckte jag det var ouppnåeligt för en gammal trött man på nästan ett halvt sekel, men jag ville ha någonting att sträva emot. Någonting därborta att drömma om.
Den 15 augusti 2015 orkade jag för första gången springa över en mil. Då var min tid 1:11:01, en månad senare klarade jag detta på 1:07:19. Målet var långt borta och dessutom bråkade vänsterbenet med mig då.
Då tappade jag fart och tiderna förbättrades inte, men efter byte av skor vände det återigen mot bättre tider. Den 20 november sprang jag en mil på 1:04:10. Fortfarande flera minuter från mitt stora mål att klara en mil under en timme.
På självaste julaftonen var jag ute och då sprang jag milen på 1:02:21, vilket då var nytt rekord för mig. Sista januari i år började jag på allvar att närma mig målet, när tiden blev 1:01:31 och sedan den gången så har det varit en putsning nästan varje gång jag har sprungit.
Tiden har jag tagit med hjälp av Runkeeper under min resa mot målet att springa en mil under en timme.
Idag gick jag under timmen! Det kändes bra nästan hela vägen och jag försökte hålla en jämn hög fart (för mig) hela tiden. Det lyckades, även om jag innan inte hade någon tanke på att klara målet just idag.

59:30 blev tiden och jag är så otroligt glad över att jag lyckats. Ändå gick ena brodden sönder och underlaget är ju fortfarande vinterväglag. Jag vågar inte spekulera i hur mycket lägre jag kan komma, men tänk er en solig dag då det inte är för varmt samt ett underlag utan is och snö, vad kan hända då? Får jag vara frisk och kry, så kanske jag kan putsa min tid med ytterligare några minuter?
Vågar inte spekulera i detta, utan är nu glad för att ha kommit dit jag har kommit. Efter en del motgångar och misslyckanden under åren, känns detta som en stor seger för mig.

Idag ska jag fira, den saken är klar! För mig är detta större än alla födelsedagar faktiskt, för detta har jag åstadkommit själv och med att kämpa för mig själv. Det känns jävligt gott om jag får vara lite självgod en dag som denna.
59:30 över en mil! Av en gamgubbe som knappt orkade upp ur soffan för ett par år sedan! (;-)
Nu har jag ett stort mål kvar med min resa här på jorden och i detta liv! Det är än mer långsiktigt och handlar om min vikt. Jag SKA väga lika mycket som jag gjorde 1986 när jag muckade från lumpen! Det får ta hur lång tid det vill, men dit ner ska jag… det är också ett mål som ska nås!