
Andra advent 2015. Finns inte så mycket mer att säga om det egentligen…

Maja är med vid middagen och firar andra advent.
Det finns ju vissa som klarar av att köpa en en chokladkaka för att ha en bit till kaffet. Idag när jag var och handlade i den lokala butiken, tänkte jag att köper jag en riktigt mörk choklad ska jag väl kunna klara av att finäta på det viset och bara ta en bit vid fikat.
Jo du, kyss mig.. hela kakan är svept.. det är som om jag inte kan stå emot när jag väl har sakerna hemma. Att jag aldrig lär mig…
Drack en skitspännande smoothies igår efter tips från syrrans dotter F. Blandande i avokado, frysta hallon, vaniljyoughurt, bladspenat och ingefära. Fick ju en fin blender i present när siffrorna ändrades för ett par veckor sedan.
Det är en spännande kombination som jag drar i mig nu ånyo när jag skriver dessa rader. Inbillar att den gör mig gott.
Idag har jag bakat. Det gick bra. Ett recept från Skaldemans LCHF-kokbok som smakade riktigt gott. Jag kommer att lägga upp receptet på min blogg för er som vill testa vad det lider.
Före det bakrycket så gick jag en långpromenad där tankarna blev djupa och stegen snabba.

Sorgen finns hela tiden där, den subtila och oidentifierbara. Blir nog aldrig fri, kämpar att andas så gott det går och att komma ur den där förbannade ensamheten verkar inte ligga i mitt karma.
Skräcken att det ska vara livet ut, det förlamar mig hur konstigt det än kan låta. Livet är verkligen både fina stunder men också stunder av sorg…
Det är svårt att vara sårbar och skriva orden att jag är rädd. Men så är det.